Är de nya utvärderingarna bättre än tidigare system?

PSYKOLOGIÄMNET ÄR BLAND de första att utvärderas enligt Högskoleverkets nya modell och Renée Perrin-Wallqvist är psykolog och lektor vid Karlstads universitet, hennes forskningsområde är barn och unga och anlagda bränder.
– Men nu när jag är prefekt hinner jag inte forska så mycket, säger hon.
Hon har också länge varit aktiv i SULF, hon satt i SULF:s förbundsstyrelse 1998–2002 och var ordförande för Saco-S-rådets styrelse och SULF-föreningen vid Karlstads universitet under samma tid.
Det har ju funnits återkommande kvalitetsutvärderingar tidigare, men de har inte varit grundade på samma kriterier. En skillnad är att kvalitetsutvärderingarna nu är kopplade till en del av lärosätenas ekonomiska ersättning.
– Jag har ju erfarenhet av de tidigare kvalitetsutvärderingarna och de var något som var väldigt positivt, där diskuterade man kvalitet på ett mycket konkret sätt som var givande för ämnet och som inte var kopplat till den ekonomiska ersättningen, säger Renée Perrin-Wallqvist.
Hon har tillsammans med representanter för psykologiämnen vid andra lärosäten varit på möte med Högskoleverket och fått den nuvarande utvärderingsformen presenterad.
– Jag tror att den frustration som vi kände gick ut över dem som presenterade formerna för utvärdering. Jag kände mig som en nybörjarstudent som plötsligt skulle genomföra ett empiriskt arbete som jag inte har tillräcklig kunskap om att göra.
Renée Perrin-Wallqvist beskriver också en oklarhet om hur det fungerar med de självvärderingar som ämnesrepresentanterna på lärosätena ska göra.
– Från början skulle det bara vara uppsatser som bedömdes, men sedan skulle vi skriva självvärderingar. Det fanns frågor kring hur vi skulle göra med självvärderingarna, hur och vad vi skulle skriva i dem.
Det platsbesök som psykologiämnet i Karlstad har haft av bedömargruppen
beskriver Renée Perrin-Wallqvist som en mycket positiv upplevelse att öga mot öga kunna förklara och utvidga innehållet i självvärderingen.