Kvalitet utan politik och långsiktighet?

På den utbildnings- och forskningspolitiska agendan de senaste åren har kvalitet varit ledordet. Resurstilldelningssystem har förändrats så att en del av resurserna ska fördelas efter kvalitet. Högskoleverkets kvalitets-utvärderingssystem har gjorts om under stor debatt och med stark styrning från departementet. Lärarutbildningarna har, efter tydligt uppdrag i lärarutbildningsutredningen, blivit färre. Sist i raden av kvalitetsbeslut kom i budgetpropositionen omfördelningen av platser huvudsakligen till lärosäten/utbildningar med högt söktryck. Och varje beslut har motiverats med det oemotsägliga: vi måste satsa på kvalitet.