Generationsväxlingar på lärosätena är en omställning utan dramatik

GENERATIONSVÄXLINGEN ser mycket olika ut vid olika lärosäten poängterar Pam Fredman, ordförande i SUHF och rektor för Göteborgs universitet.
– Yngre lärosäten har till exempel en annan åldersstruktur än äldre universitet. I och med att inte alla lärosäten är i samma fas, så uppstår det inte behov samtidigt vilket underlättar, säger hon.
Det är också stora skillnader mellan olika ämnesområden och tänkbart är att det samtidigt skulle kunna bli brist på personal inom ett enskilt ämnesområde vid många lärosäten.
– Det är möjligt att det kan bli en konkurrenssituation, men man ska också komma ihåg att mobilitet mellan lärosätena naturligtvis är bra.
Att allt fler väljer att pensionera sig vid 67 istället för 65 ska också med i kalkylen.
– Det kan vara en fördel att inte alla väljer att gå vid exakt samma ålder utan pensioneringarna blir lite mer utspridda.
Inom olika delar av ett lärosäte skiljer sig situationen åt och så är det också vid Göteborgs universitet.
– På vissa områden som till exempel vårdvetenskapen har en stor generationsväxling redan skett, medan den återstår att göra på andra delar av universitetet, säger Pam Fredman.
Hon menar att man på lärosätena är mycket medvetna om pensionsavgångarna och att man måste ha med kompetensförsörjningen i planläggningen.
– Det finns en oro på vissa lärosäten, det är ju nödvändigt att upprätthålla kompetensen för att kunna fullfölja lärosätenas uppdrag, framförallt undervisningen.
Men Pam Fredman påpekar att generationsväxlingen inte bara är ett problem.
– Man ska vara medveten om att pensionsavgångarna också innebär en stor möjlighet. Generationsväxlingen ger tillfälle att förändra verksamheten i den riktning man vill.
Statistik som Högskoleverket tagit fram bekräftar att en generationsväxling verkligen är på gång inom akademin.
Av all forskande och undervisande personal 2010 är var femte 60 år eller äldre.
Var femte adjunkt eller lektor är också 60 år eller äldre.
Men bland professorer är hela 38 procent, nästan två av fem, 60 år eller äldre. Var fjärde professor är 60–64 år.
Trenden mot senare pension bekräftas också, cirka 14 procent av de yrkesverksamma professorerna är 65 år eller äldre.
Fördelningen av äldre professorer på olika ämnesområden är ojämn. Exempelvis är bara cirka 32 procent av professorerna inom matematik, naturvetenskap och teknik 60 och däröver. Däremot är 40 procent av professorer inom humaniora, 44 procent inom samhällsvetenskap och 59 procent inom odontologi minst 60 år.
Också bland lärosätena är skillnaderna stora, det spänner från Högskolan i Skövde där bara 20 procent av professorerna har uppnått 60 års ålder, till Högskolan Dalarna där 50 procent är 60 år eller äldre.