Det lönar sig att doktorera visar ny rapport från Saco

Det lönar sig fortfarande att doktorera visar en ny rapport från Saco. Inom sju av åtta granskade utbildningsområden höjer en doktorsexamen livslönen, endast läkare förlorar ekonomiskt på att disputera.

– JAG ÄR INTE FÖRVÅNAD, rapporten bekräftar tidigare undersökningar att forskarutbildning lönar sig, säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell.
SULF gjorde en studie 2003 och kom fram till ungefär samma resultat som den aktuella rapporten från Saco, ”Lönsamma studier? – Livslöne­rapport 2011”.SULF­studien var i sin tur en uppföljning av en studie gjord tio år tidigare, också den utförd inom SULF. Även studien från 1993 visade att det lönar sig att doktorera.
– Den största skillnaden mellan studierna är att den nya Sacorapporten inte undersökt skillnader mellan könen vil­ket jag tycker är lite synd. Det kunde ha varit möjligt att titta på könsskillnader eftersom man har utgått från SCB:s statistik som alltid är uppdelad på kvinnor och män, säger Ann Fritzell.
Sacos rapport beräknar hur stor avkastning man får på den investering som man gör genom att avstå från inkomster under åren som doktorand. Och forskar examen lönar sig alltså för de allra flesta. Hur lönsamt det är utifrån en beräknad livslön beror till stor del på hur hög lönen är för dem med magister­ eller masterexamen inom området.
För lärare är det mycket lönsamt, doktorsexamen ger dem en avkastning på 41 procent. För yrken med högre löner, som jurister och civilingenjörer är avkastningen istället blygsamma 4 procent.
Undantaget från att det lönar sig att disputera är läkare.
– Det är väl känt att den kliniska forsk­ningen inte har tillräcklig omfattning. Och det är inte märkligt eftersom det ju inte finns några som helst ekonomiska incitament för läkare att bedriva forskning. Och det är inte längre ett krav att ha disputerat för att bli överläkare.
Ann Fritzell anser att det är ett stort problem att det inte finns sådana incitament att bedriva klinisk forskning; forskning för att hitta ny kunskap om behandlingsmetoder och mediciner är viktig.

DET HAR JU FUNNITS farhågor att med allt fler disputerade på arbetsmarknaden skulle lönerna sjunka, antalet forskarut­bildade har ökat med 30 procent sedan år 2000.
Medeltalet för samtliga disputerade är en avkastning på 10 procent på investeringen i forskarutbildning.
– Det är glädjande och ger bra signaler att det för de allra flesta fortfarande lönar sig att doktorera. Men det finns förstås inga garantier att det lönar sig för individen och heller inte hur det kommer att bli i framtiden när ännu fler forskarutbildade kommer ut på arbetsmarknaden, kommenterar Ann Frizell.
Däremot anser hon det vara mycket oroande att det enligt Sacos rapport lönar sig dåligt att ta grundexamen i många utbildningar. Därför är det viktigt för blivande studenter att vara uppmärksamma på det när de väljer utbildning, vilket också påpekas i rapporten.
De traditionella statusyrkena som läkare, civilingenjör, jurist och civilekonom är i en klass för sig, där lönar det sig definitivt att studera. Men för en stor grupp, framförallt kvinnodominerade yrken, inom kommunala sektorn lönar sig inte en grundexamen, som socionom och bibliotekarie. Det gäller också alla lärarutbildningar, vid en beräkning av livslönen går inga lärarutbildningar med plus.
– Det här sänder negativa signaler och är ett problem som utbildningsminister Jan Björklund och representanter för Sveriges kommuner borde ta itu med genast om de menar allvar med att göra läraryrket attraktivt. Detta är i huvudsak också ett stort kvinnoproblem, säger Ann Frizell.
För några av yrkena skulle inte ut­bildningen löna sig ens om utbildningen förkortades till en termin. Ett alternativ för att uppnå lönsamhet skulle kunna vara att höja studiebidraget, men det skulle kräva orimliga höjningar som exempelvis upp till 207 000 kronor per termin för tandhygienister.
Ann Fritzell påpekar att det möjligen finns en inbyggd svaghet i den metod som används i Sacos rapport, men att det är den etablerade metoden som används vid sådana här undersökningar.
Man studerar ett genomsnitt av hela den arbetande befolkningen, i det här fallet år 2009, unga som gamla. Problemet är att samhället ser annorlunda ut idag än när de som idag närmar sig pensionsåldern tog steget in på arbetsmarknaden.
Kompetenskraven höjs hela tiden. Ju mer utbildad befolkningen blir desto högre utbildning kommer arbetsgivarna att kräva. Och det kommer inte att kosta dem speciellt mycket eftersom vi har en så sammanpressad lönebild i Sverige, menar hon.
Gymnasieutbildade som närmar sig pensionsåldern idag kan ha en förhållandevis hög lön, men det kanske inte kommer att gälla för dem som går ut gymnasiet idag. Det leder till att man underskattar hur högskoleutbildning kommer att påverka livslönen för dagens unga jämfört med dagens unga gymnasieutbildade.
– Om unga tar rapportens resultat att högre utbildning inte lönar sig alltför bokstavligt kan de få problem senare i livet, säger Ann Fritzell.
När det gäller beräkningarna av livslönen för disputerade utgår Sacos rapport från att alla forskarstuderande har anställning som doktorander. Så är det ju inte i verkligheten, bara 55 procent har anställning som doktorand.
– Ett absolut krav från SULF för att förbättra villkoren för doktorander är lön från första dagen. Och att efter doktorsexamen följa upp med trygga anställningar med tydliga karriärvägar, säger Ann Fritzell.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv