Stipendierna räcker bara till en bråkdel av studenterna

De 90 miljoner per år som regeringen avsatt till stipendier för avgiftsstudenterna räcker inte långt. endast en bråkdel av studenterna kommer att kunna få stipendier. – Internationaliseringen hotas och svenska lärosäten riskerar att bli isolerade i en alltmer globaliserad värld, säger Eva Åkesson, prorektor vid Lunds universitet.

VID LUNDS UNIVERSITET beräknar man att pengarna ska räcka till 18 stipendier som täcker hela studieavgiften. Stipendierna kommer att delas upp så att fler studenter kan få delar av avgiften täckt.
– Beloppet som staten har avsatt till stipendier räcker ju inte alls i jämförelse med det antal utländska studenter som vi haft tidigare. Man kan ju också sätta summan i relation till sänkningen av takbeloppet, säger prorektor Eva Åkesson.
Med anledning av införandet av studieavgifter sänks takbeloppet med en halv miljard för hela sektorn. Lunds universitet får en sänkning av takbeloppet med 41 miljoner men tilldelas bara drygt två miljoner kronor i stipendiemedel.
– Vi har från lärosätena varit tydliga med att vi om ska kunna klara av att ha avgifter för utländska studenter måste vi ha ett bra stipendiesystem. Men på departementet har man inte tagit våra synpunkter på allvar. Vi är besvikna, säger Eva Åkesson.
Vid Lunds universitet har man startat en egen stipendiefond, Lund University Global Scolarship Fund, som har fått in ungefär lika mycket som universitetet från staten, främst två miljoner kronor från Crafoordska stiftelsen.
– Men det kommer att ta många år innan vi har en stabil stipendiefond. Nu använder vi ju direkt alla pengar som kommer in.
Eva Åkesson säger att Lunds universitet jobbar mycket aktivt med frågan.
– Internationalisering är en överlevnadsfråga för Lunds universitet. Vi ska vara ett internationellt universitet, vi kan inte förlora våra internationella studenter. I dagens tider med globala utmaningar måste våra studenter kunna möta världen vid Lunds universitet, träffa studenter från andra kulturer och bryta synpunkter, och också få möjlighet att åka ut. Vi blir väldigt isolerade annars, säger hon.
På sikt ska man vid Lunds universitet använda en del av studieavgifterna som studenterna betalar och fördela dem som stipendier.
– Vi ser att det är nödvändigt med stipendier för att vi ska kunna ha rätt mix av studenter. Vi vill ha de mest lämpade och de mest motiverade, och så vill vi ha en internationell mix. I vissa program är det väldigt viktigt att vi har studenter från Afrika och Latinamerika och andra regioner för att få en diskussion, vi vill ha ett litet FN i miniatyr. Det är en del av den pedagogiska idén att du har ett mixat, globalt, klassrum. Det har stora kvaliteter och pedagogiska värden, säger Eva Åkesson.

INTE HELLER UNIVERSITETSKANSLER Lars Haikola anser att de statliga stipendierna kommer att räcka.
– Till ett avgiftssystem hör också stipendier så det här systemet är bara halvbyggt när inte stipendierna räcker till.
Han anser att minskningen av antalet utländska studenter inte bara kommer att drabba lärosätena utan också den svenska arbetsmarknaden och att bidragen till stipendiesystemet behöver komma från fler håll.
– Jag efterlyser att fler intressenter i samhället intresserar sig för stipendier åt utländska studenter. Företag, stiftelser, privatpersoner och ideella organisationer kunde bidra till ett kraftfullt stipendiesystem, säger Lars Haikola.

OCKSÅ VID LINKÖPINGS universitet ser man begränsningarna i stipendiesystemet.
– Stipendieprogrammet är ingen särskilt imponerande satsning av regeringen. Nu är ju beslutet fattat att införa studieavgifter och vi får ju jobba med de förutsättningar vi har. Men jag tror att det kan visa sig att det inte var ett helt klokt beslut, säger informationsdirektör Lars Holberg.
Han anser att läget är bekymmersamt.
– Att vi i Linköping tappar studenter är inte det stora bekymret, det klarar vi av. Det stora bekymret är att Sverige tappar begåvningar. Sverige behöver de här studenterna, vi behöver fylla på med kompetens. Vare sig studenterna stannar här eller återvänder till sina hemländer där de skapar kontakter för Sverige är de en tillgång för Sverige. Mycket av det inflytande som de stora anglosaxiska länderna har bygger på att de har internationella nätverk av före detta studenter.
I Linköping har man valt att dela upp stipendierna så att de täcker halva studieavgiften. På det sättet räcker stipendierna till ett 60tal studenter.
– Anledningen till att Linköpings universitet har kunnat dela ut så pass många stipendier är att lärosätena tilldelats stipendiepengar i proportion till hur många utomeuropeiska studenter de haft tidigare år, säger Lars Holberg. Linköpings universitet får knappt två miljoner per termin till stipendier för avgiftsstudenter.

HÖGSKOLAN I HALMSTAD får 600 000 kronor att fördela på stipendier.
– Det är inte mycket med tanke på att en teknikutbildning kostar 123 000 kronor per läsår. Det behövs mer stipendier för vår förhoppning är att få hit duktiga studenter, säger Brita Lundh, chef för studerandeavdelningen vid Högskolan i Halmstad.
Högskolan i Halmstad har beslutat att fördela 20 stipendier på 30 000 kronor per termin.
– Med tanke på att ett tekniskt studieprogram kostar 123 000 per läsår – 62 500 per termin – är 30 000 kronor i princip en halvering av avgiften så vi hoppas att det kan locka studenter hit. Men stipendiesumman räcker inte långt.
Högskolan i Halmstad har skickat ut 92 fakturor till avgiftsstudenterna och hade i slutet av maj fått in 19 betalningar. Som alla andra lärosäten har man mycket svårt att bedöma hur många betalande studenter som verkligen kommer till hösten.
Men Brita Lundh räknar inte med att nedgången blir så stor vid högskolan.
– Vi drog redan ned på antalet utländska studenter inför innevarande läsår, av två anledningar. Dels var vi redan uppe i takbeloppet och dels för att förbereda oss inför avgifterna. Vi hade tittat på hur det gick i Danmark – man tappade nästan 100 procent – och vi ville inte förlora alltför många studenter på en gång.

STATENS ANSLAG FÖR stipendier till studenter som måste betala avgift består av två delar, 60 miljoner per år som fördelas till lärosätena och 30 miljoner kronor som fördelas av Svenska institutet till studenter från ett antal utvecklingsländer.
Stipendierna som fördelas av Svenska institutet täcker också levnadsomkostnader och pengarna räcker följaktligen inte till så många studenter. Svenska institutet har fått in över 7 000 ansökningar och delat ut 105 stipendier.
Bara två studenter som kommer till Högskolan i Halmstad har fått sådana stipendier, Linköpings universitet fyra, Lund tolv, flest kommer till Chalmers som får 17 sådana studenter.


Kategorier: Arkiv