Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Nu har unga forskare fått en egen akademi

I den bästa av världar är det ett stort tryck på att få bli doktorand, samtidigt som det är långt ifrån alla som blir det. Men det kan ifrågasättas att det idag är lättare att bli antagen som doktorand än att komma in på läkarlinjen.

30 november, 2011
Universitetsläraren

DEN FRÅGAN SKULLE kunna vara en av många tänkbara som nyinstiftade Sveriges Unga Akademi kan sätta tänderna i.
Åtminstone om man frågar Anna Sjöström Douagi, som varit projektledare inför bildandet av denna nya akademi och som kommer att fortsätta vara dess verksamhetschef.
Formellt bildades Sveriges Unga Akademi den 27 maj och initiativet kommer från Kungliga Vetenskapsakademien. Det är dock tänkt att vara en fristående verksamhet, även om akademien administrativt kommer att finnas under KVA:s organisationsparaply. För finansieringen står Ragnar Söderbergs stiftelse.
Sveriges Unga Akademis syfte är ”att fungera som ett tvärvetenskapligt forum och ge en forskningspolitisk plattform för unga forskare i Sverige”.
– En egen akademi med unga forskare ger ett annat fokus på vad som är viktigt för gruppen unga forskare, säger Anna Sjöström Douagi, som själv har en bakgrund som forskare i medicin.
Nu består den färska akademin av 22 ledamöter, men planerna är att antalet ledamöter ska utökas efterhand, till maximalt 40 ledamöter. ”Ung” är i sammanhanget inte (enbart) relaterat till ålder, utan det som räknas är disputationsåret som får ligga cirka tio år tillbaka i tiden.

TYSKLANDS DIE JUNGE AKADEMIE, som instiftades år 2000, är en av förebilderna för Sveriges Unga Akademi. Anna Sjöström Douagi säger att det i hela Europa finns en diskussion som betonar just unga forskare.
– Det finns en oro att det inte ska fyllas på med nya generationer forskare och man vill säkra tillväxten.
Åtminstone i Sverige hörs samtidigt röster som menar att det finns alldeles för många forskare och som förutnämnt menar alltså inte Anna Sjöström Douagi att det är eftersträvansvärt att maximera antalet forskare:
– Att forska är och ska vara extremt kompetitivt, det är verkligen ingen mänsklig rättighet att forska, men för de som gör det ska möjligheterna vara de bästa.
Hon påminner också om att man kan se de disputerade som ”samhällsnyttiga”, utan att man för den skulle måste bli elitforskare.
Av den allra första sammansättningen ledamöter kan man se sådant som att den representerar de stora lärosätena samt en spridning av vissa forskningsområden. Och precis som i de flesta sammanhang som signalerar framgångsrik forskning dominerar naturvetenskap, teknik och medicin över humaniora och samhälle.
Urvalet har också gjorts bland forskare som fått anslag och priser och som därmed redan är förhandsgranskande. KVA kontaktade 180 forskare, varav 86 anmälde intresse och bland dessa valdes, med hjälp av en KVA-panel, slutligen de 22 ledamöterna.
Tämligen givna ämnen för en ung forskarakademi kommer att vara bristen på pengar till forskning samt tid. Men hur ska ledamöterna i en akademi som förväntas vara arbetande hinna med det också?
– De som ingår i akademien menar att det är så angeläget att de kommer att ta sig tid.
En av frågorna för Sveriges Unga Akademi kommer högst sannolikt att vara problemet med att familjebildning ofta sammanfaller med att man ska etablera sig som forskare. Anna Sjöström Douagi konstaterar att kontakter och samarbete med unga forskare i andra länder påminner om att Sverige ”ligger mycket före i genusmedvetenhet”.
Samtidigt som den medvetenheten knappast återspeglas i antalet unga svenska kvinnliga forskare som gör karriär?
Hon tror att paradoxen bland annat kan förklaras av kvinnornas ofta självpåtagna prestationskrav att samtidigt vilja vara ”framgångsrik” också gällande det så kallade livspusslet.
– Det kan också vara ett ämne för den unga akademin, jag tror inte att man samtidigt kan gå in hundraprocentigt för både forskning och att vara mamman som hinner med att ordna hembakat till dagisets picknick …

BLAND FÖRVÄNTNINGARNA som finns på ledamöterna är att de ska fungera som förebilder och då inte bara för studenter och andra unga forskare.
– Jag hoppas att Sveriges Unga Akademi kan fungera som inspiration för lärare, oavsett på vilken nivå de undervisar.
– Det är en svår roll att vara lärare idag, det finns lärare som till och med kan vara rädda för att undervisa i sådant som kemi, matematik och fysik.
Sveriges Unga Akademi lär ha en given panelplats i det stora utbudet av seminarier och på konferenser om forskning, hur stor är risken att den får en symbolfunktion, mer än reellt inflytande?
– Vad vi har förstått från Die Junge Akademie i Tyskland som utvärderat sin verksamhet har det inte fungerat så där, säger Anna Sjöström Douagi, som är övertygad om att Unga Akademien kommer att få betydelse, för tvärvetenskaplig inspiration och som forskningspolitiskt diskussionsforum och remissinstans.
– Istället för att unga forskare märks som enstaka representanter i en panel kommer gruppen att utgöra en samlad kraft.

ANNA SJÖSTRÖM DOUAGI kan sägas ha fungerat som Sveriges Unga Akademis sekreterare, om än inte ledamot, och hon kommer också i fortsättningen att vara dess verksamhetschef.
Men från och med den 27 maj hänger det på de 22 nyinvalda ledamöterna att bestämma både arbetsformer och agenda.
Förhoppningarna om att akademin ska stå för något helt nytt, samtidigt som det finns en förankring i det traditionella markeras i den symbol som tagits fram. Det är utformat som ett klassiskt sigill, men saknar samtidigt hieraldikens betydelsebärande element.
”Sveriges unga akademis symbol ska uppmuntra till oliktänkande, upplevas som öppen och inbjuda till tolkningar. De små strecken kan vara frön, idéer eller kanske rent av myrornas krig? Det är modigt och samtidigt spirande”, skriver KVA på sin hemsida.

Ledamötena:
Ordförande i Sveriges Unga Akademi blir Helene Andersson-Svahn, professor i nanobioteknologi vid Kungliga Tekniska Högskolan, övriga ledamöter är (i bokstavsordning):
Gustaf Arrhenius, docent i praktisk filosofi vid Stockholms universitet/ SCAS,
Christan Broberger, vice ordförande i Sveriges Unga Akademi och docent i neurovetenskap, vid Karolinska Institutet,
Fredrik Bäckhed, docent i mikrobiologi vid Göteborgs universitet,
Örjan Carlborg, professor i beräkningsbaserad genetik vid SLU/Uppsala universitet,
Jan Conrad, docent i fysik och forskare vid enheten för kosmologi, partikelastrofysik och strängteori vid Stockholms universitet,
Marie Dacke, docent i sinnesbiologi och insektsforskare vid Lunds universitet,
Per Eklund, docent i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet,
Christian Forssén, docent i subatomär fysik vid Chalmers Tekniska Högskola,
Tünde Fülöp, professor i plasmafysik vid Chalmers Tekniska Högskola,
Annette Granéli, forskarassistent i biofysik vid Göteborgs universitet,
Martin Högbom, docent vid Institutionen för biokemi och biofysik vid Stockholms universitet,
Erik Ingelsson, professor vid kardiovaskulär epidemiologi vid Karolinska Institutet,
Danica Kragic Jensfelt, professor i datavetenskap vid Kungliga Tekniska Högskolan,
Jonas Larsson, docent i molekylär medicin och genterapi vid Lunds universitet,
Erik Lindahl, professor i bioinformatik vid Kungliga Tekniska högskolan och Stockholms universitet, Maria Lindskog, forskarassistent i neurovetenskap vid Karolinska Institutet,
Christer Nordlund, professor i idéhistoria vid Umeå universitet,
Annika Pohl, forskarassistent i oorganisk kemi vid Uppsala universitet,
Emma Sparr, professor vid avdelningen för fysikalisk kemi vid Lunds universitet,
Henrik Zetterberg, professor i neurokemi vid Göteborgs universitet,
Johan Åkerman, professor vid Institutionen för fysik, Göteborgs universitet.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023