Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fackligt arbete kan genomföras på många olika sätt

Fackligt arbete kan genomföras på olika sätt De förtroendevalda fackligt aktiva medlemmarna i SULF arbetar engagerat i Saco-S-styrelserna. Utmaningarna är olika vid lärosätena och man arbetar på olika sätt.

30 november, 2011
Universitetsläraren

Umeå: Bara anställda lärare ska undervisa En viktig principiell fråga för Saco-S-styrelsen vid Umeå universitet är att alla som har läraruppdrag ska vara anställda som lärare. Det är en fråga som styrelsen kommer att driva hårt. VID UMEÅ UNIVERSITET har man sedan länge ett samverkansavtal, men bara för de högsta nivåerna. Nu har det utökats till att gälla även ute på institutioner och andra arbetsställen. – Skillnaden är att vid samverkan så kommer vi in på ett mycket tidigare stadium och får information och kan vara delaktiga i processen mycket tidigare än normalt med MBL, säger Håkan Lindkvist, styrelseledamot i SULF och ordförande i förbundets förhandlingsdelegation samt ordförande i det lokala Saco-S-rådet. Förhandlingarna om anställningsordningen till följd av autonomireformen är långt ifrån färdiga vid Umeå universitet. – Arbetsgivaren avvaktar de centrala förhandlingarna om frågan om meriteringsanställningar ska förhandlas centralt eller om vi ska ta hand om det lokalt. Hur autonomireformen kommer att påverka det fackliga arbetet lokalt är ännu en öppen fråga. – Om tidsbegränsade tjänster utöver LAS ska förhandlas lokalt så kan vi få mera att göra. Det har ju över tid varit en trend att allt fler frågor flyttas ner till lokala förhandlingar, som löner och arbetstidsavtal. Håkan Lindkvist säger att man på det stora hela är nöjd med samarbetet med arbetsgivaren. Men det finns tvistefrågor. – En fråga vi hela tiden strider för är anställningstryggheten, att få fler tillsvidareanställda. Det är en alltid aktuell fråga, högskolor och universitet är ju experter på att skapa möjligheter till tidsbegränsade anställningar. Saco-S-rådet har nyligen initierat frågan om anställning för doktorander. – Lund har beslutat att upphöra med utbildningsbidrag och Chalmers har beslutat att anställa alla doktorander och även andra universitet har fattat samma beslut. – Det kommer att vara en jättefråga för oss att få samma beslut i Umeå. En annan viktig fråga för Saco-S-rådet är att alla som jobbar med att undervisa och forska ska vara anställda som universitetslärare. Nu är många anställda som tekniskt-administrativ personal fastän de både undervisar och forskar och handleder doktorander. De kan ha tjänstebeteckningar som forskningsingenjör, förste forskningsingenjör, projektassistent eller förste forskningsassistent. Men är de inte anställda som lärare har de inte arbetstidsavtal som lärare och exempelvis gäller inte heller lärarundantaget för dem. – Vår linje är att alla med läraruppdrag ska vara anställda som lärare. Det är en fråga som vi kommer att driva hårt, säger Håkan Lindkvist. Kristianstad: Samverkansavtalet har sagts upp Saco-S-föreningens styrelse vid Högskolan Kristianstad är inne i ett generationsskifte och de nya ledamöterna behöver få utbildning. – VÅR MÅLSÄTTNING ÄR att få arbetet i styrelsen att fungera optimalt. Vi har många nya ledamöter i styrelsen som behöver utbildas. Nu gäller det att kompetenshöja styrelsen för att vi på sikt ska kunna bli mer proaktiva. Under tiden kan vi bara hålla det löpande arbetet i gång, säger Helén Persson, ordförande i Saco-S-föreningen och även ordförande i SULF-föreningen vid Högskolan Kristianstad. Saco-S sade upp samverkansavtalet vid Högskolan Kristianstad i april och med förlängd uppsägningstid upphör det till midsommar. – Vi har sagt upp samverkansavtalet för att vi inte upplevde att det efterlevdes på ett sätt som var meningsfullt, säger Helén Persson. Hon menar att uppsägningen av samverkansavtalet sätter fingret på ett antal ömma punkter, som att man måste få möjlighet att komma tidigt in i olika processer vid högskolan. Så har det inte varit hittills i tillräckligt hög utsträckning. – Att vi sa upp avtalet var bra, det gjorde att vi kunde komma i samtal med arbetsgivaren om att förändra saker och ting. Vi får se vad som händer efter midsommar. Men Helén Persson påpekar att man från Saco-S-föreningens sida är hoppfull om gott samarbete. – Trots att vi sagt upp samverkansavtalet upplever vi att arbetsgivaren vill ha en god relation till arbetstagarnas organisationer – och fackligt arbete bygger bland annat på relationer. En annan facklig utmaning är en ny gymnasielärarutbildning som startar i samarbete med Lunds universitet. Undervisningen ska ske vid tre olika campus, Kristianstad, Lund och Helsingborg. Saco-S på Högskolan Kristianstad och Saco-S i Lund håller på att jobba fram ett lokalt avtal för restid och restidsersättning så att lärarna ska få en rimlig arbetssituation. Vad som händer på Högskolan Kristianstad med anledning av autonomireformen är oklart. Man har en partsgemensam arbetsgrupp om anställningsformerna, men det arbetet har precis börjat. – Det verkar som speciellt mindre högskolor försöker samordna sig för att man inte vill att rörligheten mellan lärosätena ska försvåras, säger Helén Persson. Hon anser att det är en fördel att jobba fackligt på ett litet lärosäte, det är positivt med nära kontakt med medlemmarna och med arbetsgivaren. – Det är viktigt att i Saco-S-styrelsen vara medlemsfokuserad och att man i styrelsen delar samma fackliga värderingar, säger Helén Persson. Göteborg: Inget samverkansavtal Saco-S-styrelsen vid Göteborgs universitet har ett bra samarbete med arbetsgivaren trots att man inte har ett samverkansavtal. VID GÖTEBORGS UNIVERSITET arbetar Saco-S mycket med partssamverkan. Man har också ett bra samarbete med de andra fackliga organisationerna, OFR och Seko. – Vi har regelbundna internat med arbetsgivaren och de fackliga organisationerna där vi diskuterar högt och lågt, som hur vi ska utveckla förhållandet mellan parterna. Vi tar också upp frågor som kan bli problem, som hur vi ska hantera övertalighet. Vi kan också ta upp konkreta fall och ärenden som vi sedan kan lyfta inför förhandlingar, säger MartinSelander,1:e vice ordförande i SULF och ordförande i Saco-S-rådets styrelse vid Göteborgs universitet. Vid Göteborgs universitet har man inget samverkansavtal. – Jag är av den bestämda uppfattningen att samverkansavtal bara är en form. Ett gott samarbete bygger på inställningen hos parterna och inte på vilken formell modell man använder sig av. Jag tror vi samverkar väl så bra som de flesta som har samverkansavtal. Vi förhandlar inom ramen för MBL, den är inte alls omodern som vissa anser, säger Martin Selander. Autonomireformen innebär mycket nytt som ska bestämmas på lokal nivå. I Göteborg har man förhandlat fram en ny tillfällig anställningsordning, som ska finputsas och spikas under hösten. – Förhoppningsvis kommer vi att få tydligare regler med färre typer av tidsbegränsade anställningar och bra anställningsvillkor i övrigt. Exempelvis försvinner möjligheten att tidsbegränsat anställa gästlärare i fem år; rätten till befordran är för tillfället säkrad och adjunkterna kommer att finnas kvar. Parallellt med den nya anställningsordningen pågår också en omorganisation. – Omorganisationen förhandlas inte på samma sätt som anställningsordningen. Men vi försöker bevaka att det kollegiala inflytandet bevaras och att det till exempel ska finnas institutionsstyrelser. Under en övergångsperiod innan avtalen är slutna innebär autonomireformen mycket arbete för den lokala fackliga organisationen. – När väl förhållandena är reglerade och fastställda kommer det inte att innebära några egentliga skillnader om avtalen är slutna centralt eller lokalt. Det kan till och med bli lättare om vi skärper till och förtydligar avtalen lite och tar bort ett antal tidsbegränsade anställningsformer som ibland har missbrukats. Han tycker att det fackliga arbetet vid Göteborgs universitet överlag fungerar väl. – Vi har en bra grund genom att vi har så många duktiga förtroendevalda. Vi är en så stor grupp att vi kan förankra frågorna bra inom arbetsgruppen innan vi förhandlar på de olika fakulteterna. En annan viktig faktor är samarbetet med de fackliga kollegorna från andra organisationer och att vi kan få gehör hos arbetsgivaren för frågor vi vill lyfta, och inte har ett konfliktklimat mellan parterna. Högskolan Dalarna: Nytt samverkansavtal på g Vid Högskolan Dalarna har Saco-S-föreningens styrelse arbetat hårt för att få gehör för sina ståndpunkter hos den nya rektorn. SACO-S-FÖRENINGEN VID Högskolan Dalarna är mycket aktiv. – Vi har drivit på hårt och fått till stånd en partsgemensam grupp som håller på att arbeta fram konkreta förslag på hur rutinerna för inflytande och medbestämmande kan förbättras, säger Christina Romlid, ordförande i Saco-S-föreningen. Samverkansavtalet vid Högskolan Dalarna sades upp 2005. – Arbetsgivaren är intresserad av att få till stånd ett nytt avtal igen. Vi ser positivt på det, men trots att vi skymtar förändringar är vi långt ifrån ett samverkansavtal. Vi måste till exempel kunna lita på att arbetsgivaren fullföljer sin förhandlings- och informationsskyldighet enligt MBL och vi måste se att anställda ges reella möjligheter att kunna påverka och utöva inflytande över arbetet och i beslutsprocesser. Saco-S-styrelsen försöker å sin sida hålla medlemmarna informerade och hämta in deras synpunkter. – Det är ju lättare att förändra sig själv än att förändra andra. Och det är mera trovärdigt att driva saker gentemot arbetsgivaren om man förändrar dem hos sig själv också. En annan fråga som Saco-S-styrelsen vid Högskolan Dalarna har drivit tvärfackligt och fått till stånd är en medarbetarundersökning. – Än så länge har vi bara sett de övergripande resultaten och nu är undersökningen ute på avdelningarna för diskussion. Med utgångspunkt i medarbetarundersökningen hoppas vi kunna börja jobba med arbetsmiljön på högskolan, säger Christina Romlid. Till följd av autonomireformen håller man på med förhandlingar om anställningsordningen. – Allmänt ser det ut som om det inte blir några större förändringar. Vi är en liten högskola och vi följer de andra lärosätena. På en punkt ser man en utveckling till det bättre. – Vår nya rektor, Marita Hilliges, vill stärka de kollegiala organen och tänker sig att de ska få en större tyngd på högskolan. Christina Romlid säger att de är nöjda med den nya rektorn, mycket positivt har hänt. – Det är delvis ett resultat av att vi varit på hugget oerhört mycket, vi har verkligen arbetat hårt för att förbereda oss inför MBL-förhandlingar och haft gott stöd från vår kontaktombudsman på SULF. När Saco-S-styrelsen visste att det skulle bli en ny rektor tog den tillfället i akt och gjorde flera skrivelser och presenterade dem för henne. Det blev början till en nystart. – Det har varit hårt jobb från styrelsens sida, parat med en rektor som har en positiv inställning till fackligt arbete och som ser de fackliga organisationerna som en kanal för att få veta vad medarbetarna tycker, säger Christina Romlid.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023