Debatt

Skillnaden i effektivitet och genomströmning i den högre utbildningen finns mellan program och fristående kurser – inte mellan campus och distans. Att regelsystemet försvårar för oss att avregistrera inaktiva studenter snedvrider dessutom statistiken. Som företrädare för tre lärosäten med hög andel distansstudenter vill vi se en regeländring. En växande andel studenter väljer idag att studera vid universitet och högskolor på andra sätt än via traditionell campusförlagd utbildning, genom användning av nya digitala kommunikationsformer – så kallad distansutbildning. Nya studentgrupper, som annars troligen inte hade kunnat läsa vidare, kan läsa på sätt som kan anpassas till arbete och familjeliv, ofta utan att ta studiemedel. Etablerade studenter kan snabba på utbildningstakten eller bredda sin utbildning genom att läsa ”på nätet”. Digitala infödingar finner utbildningsformer som passar dem. Undersökningar på våra och andra lärosäten visar att studenternas prestationer är fullt jämförbara mellan campus och s k distans, men lägre bland dem som läser fristående kurser. Andelen fristående kurser är hög bland distansutbildningarna. Det finns också en betydande grupp studenter som registrerar sig på kurser som de sedan inte aktivt deltar i. Detta kan dra ned genomströmningen till ibland lägre än 50%, när det skulle ligga kring 70% eller mer om de s k nollpresterarna räknades bort. Vi får halva utbildningspengen för dessa studenter utan att vi behöver undervisa eller examinera dem. Men regelverket hindrar oss från att avregistrera dem om de inte aktivt samtycker. Vi försöker nå dem men får ofta ingen respons. Därför vill vi att utbildningsdepartementet skyndsamt utreder möjligheterna för en regelförändring som ger högskolor och universitet tillåtelse att avregistrera dessa s k nollpresterare. Detta skulle ge mer utbildning för pengarna och vi skulle kanske slippa en snedvriden debatt om distansutbildningens effektivitet och kvalitet, grundad på felaktiga premisser. Istället kunde vi fortsätta, kanske med regeringens stöd, att utveckla formerna för en högre utbildning som morgondagens studenter har rätt att förvänta sig. MARITA HILLIGES, Rektor Högskolan Dalarna JÖRGEN THOLIN, Rektor Högskolan på Gotland ANDERS SÖDERHOLM, Rektor Mittuniversitetet