Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Lärarutbyte varar några dagar – men det finns också undantag

Idag har det internationella lärarutbytet ökat, men de flesta lärare inom det största programmet är bara borta några dagar. – Att det inte finns någon ersättning för medföljande familj sätter stopp för längre besök, säger Jonas Hinnfors, Göteborgs universitets flitigaste utbyteslärare.

1 september, 2011
Universitetsläraren

– JAG TROR SÅDANA här lärarutbyten ofta börjar med en personlig kontakt, säger Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap i Göteborg.
För hans del började det år 1996 när han deltog i ett forskarutbyte och träffade en forskare från ett engelskt universitet. Nästa år blev Jonas Hinnfors inbjuden till den engelske forskarens universitet och när denne flyttade till University of Stirling i Skottland fick Jonas Hinnfors erbjudande om att hålla en kurs där år 2001 och sedan har det fortsatt.
Hittills har han varit iväg fyra gånger, 2003, 2005, 2007 och 2010.
– Jag har en egen kurs som jag utvecklat och där jag är den ende läraren, Party Systems in a Comparative Perspective. Jonas Hinnfors brukar vara borta en hel termin vilket är ovanligt, de flesta utbyteslärare är bara borta några dagar.
– Men det är ju närmast att betrakta som ett studiebesök och inte att göra verklig bekantskap med en annan under visningsmiljö, anser han.
Men att vara borta en längre tid är komplicerat. En anledning är att han är studierektor på en del av sin tjänst.
– Någon gång har jag haft kvar den tjänsten helt och skött den via e-post och telefon. En annan gång har jag gått ned från 55 procents studierektor till 30 procents tjänst.
Men det knepigaste och det som gör att de flesta utbyteslärare är ute kortare tid är familjen. Jonas Hinnfors har gjort olika arrangemang.
– Den första gången pendlade jag, två veckor där, en vecka hemma och så vidare. Det var mycket jobbigt.
En gång var familjen bara på ett kortare besök som turister under fem veckor.
– En annan gång hade vi kvar föräldraledighet som vi kunde ta ut. Min fru är journalist och hon kunde ta med en del av jobbet och skriva om skotska företeelser.
En tredje gång tog de av sina egna besparingar för att familjen skulle kunna flytta med.
– Det var frivilligt, vi är ju inte tvingade att delta i ett utbyte, säger Jonas Hinnfors.
Inom Erasmus finns inga pengar för medföljande familj. Pengarna man får räcker för att täcka merkostnaden för en ensamstående, men inte för en familj.
– Det är den främsta anledningen till att de flesta utbyteslärare bara är borta högst en vecka, då är det inga problem med familjen, den stannar kvar hemma. Systemets akilleshäl är att det inte finns ett öre för familjen. Om man verkligen menar allvar med att främja internationellt lärarutbyte borde det finnas ersättning för medföljande familj, anser han.

JONAS HINNFORS SÖKTE sig ut för att han ville vidga sin akademiska horisont.
– Jag hade bara arbetat vid Göteborgs universitet och ville få andra erfarenheter. Jag sökte en tjänst i Uppsala som jag inte fick och i Lund fanns det inga lediga tjänster. Min fru och jag ville inte flytta till en mindre universitetsstad. Och då blev utbyteslärare ett sätt att se något annat än Göteborgs universitet.
– Det första tillfället var så positivt och sedan blev det trevligt att komma tillbaka. Sedan har det sociala tagit över, att komma in i en annan kultur, och jag har lärt känna många trevliga människor där.
Jonas Hinnfors tar med sig sina erfarenheter tillbaka till institutionen, som synen på hur man kan sätta betyg, hur man kan bemöta studenterna, hur man kan undervisa, hur man kan administrera. – Det är väldigt roligt och väldigt nyttigt att få inblick i ett annat utbildningssystem. Det är oerhört värdefullt för mig som lärare och forskare här i Sverige. Men det skulle behövas medel för medföljande, säger Jonas Hinnfors. Två andra lärare från statvetenskapen i Göteborg har också varit utbytes lärare i University of Stirling. En manlig lärare 2004 och en kvinnlig 2008. För mannen ledde det till att han sökte en tjänst på University of Stirling och flyttade dit för ett år sedan.

DEN LÄRARE FRÅN University of Stirling, som byter med Jonas Hinnfors, är professor Graham Timmins. Hans besök är betydligt kortare. Han kommer sedan flera år till Göteborg och introducerar en essäuppgift under en dag och så kommer han tillbaka efter tre–fyra veckor och har ett seminarium.
Graham Timmins berättar om sina erfarenheter via epost.
– Att ta in externa specialister för att undervisa på engelska är utan tvekan en utmaning för studenterna. Men de reagerar mycket bra och min känsla är att de får stor akademisk nytta av exponeringen för andra undervisningsmetoder och tillvägagångssätt och samtidigt tycker det är roligt.
Han påpekar att införandet av ny teknik har gjort det lättare att kommunicera med studenter på distans. Föreläsningarna följs upp med e-post eller Skypediskussioner.
– Lärarutbytet ger mig fantastiska möjligheter att få ta del av andra studentperspektiv på EU-frågor och att få en bättre förståelse av undervisningsmetoder och läroplaner på andra håll i världen.
Graham Timmins har också undervisat i Tyskland, Ryssland och USA under åren och han tror att utlandsupplevelserna har hjälpt honom att bli en bättre lärare.
– Jag tror fler akademiker bör uppmuntras att överväga lärarutbyte. Fördelarna är uppenbara för alla berörda, avrundar han.

TOTALT HAR LÄRARUTBYTET ökat de senaste åren. Enligt Internationella programkontorets statistik reste 484 lärare ut 2005, 2006 var antalet 402, 2009 knappt 800 och 2010 cirka 1 400. Det finns flera olika program för lärarutbyte av vilka Erasmusprogrammet för utbyte inom Europa är det klart största programmet, 514 lärare var ute under 2009–2010. Mobilitetssatsningen, det nya programmet för lärarmobilitet, kommer på andra plats, med 321 deltagare, följt av LinnaeusPalme 308, och Nordplus, 233.
På Erasmusprogrammet är genomsnittstiden för ett utbyte fem dagar, ofta är besöken två–tre dagar.
Inom Erasmus har antalet utresande lärare de senaste åren legat runt 500. Antalet inresande lärare har varit ungefär lika många som de utresande, utom senaste läsåret då antalet inresande steg till 660.
En av de inresande lärarna, Annamaria Campanini, professor i socialt arbete vid universitetet i Parma i Italien, berättar via epost:
– Jag hade mina första kontakter med Göteborgs universitet för många år sedan, när jag i Parma mötte lektor Bosse Forsén som besökte socialtjänsten där med några studenter. Tack vare honom blev jag 1992 inbjuden till ett utbytesprogram.
Först var hon en vecka i Göteborg för att planera en två månaders vistelse i augusti och september 1993. Sedan dess besöker hon Institutionen för socialt arbete i Göteborg minst en vecka varje år.
Hon har hållit föreläsningar om olika ämnen: socialt arbete i Italien, utveckling av familjeterapi i Italien, välfärdssystemet i Italien och i Europa, socialt arbete i Europa, förändringar av familjen i det tredje årtusendet, det systemiska förhållningssättet i socialt arbete, arbete med familjer, skolkuratorns roll.
Hon har också deltagit som extern lärare i utvärderingen av uppsatser för masterexamen. ”En mycket intressant upplevelse”, anser hon.
– Mina erfarenheter av undervisningen vid Göteborgs universitet har alltid varit mycket positiva. Jag anser att ert system är mycket effektivt. Trevliga klassrum, små grupper av studenter som aktivt deltar i inlärningsprocessen, lärare som är engagerade handledare, ett reflekterande förhållningssätt som pedagogiskt verktyg… Allt detta är en dröm för mig som kommer från Italien! avslutar Annamaria Campanini.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023