Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ryska universitetslärare satsar på fortbildning

I år är det tjugo år sedan Sovjetunionen upplöstes och Ryssland bildades. Universitetslärarna satte sig på skolbänken för att lära nytt. men hur gick det?

1 augusti, 2011
Universitetsläraren

NÄR UNIVERSITETSLÄRAREN år 1994 träffade Ljudmila Pankova, professor i sociologi och doktor i filosofi, vid Moskvas statliga universitet, stod hon vid katedern och undervisade ryska universitetslärare (Universitetsläraren nr 6/1994). Hon arbetade vid Institutet för omskolning och fortbildning av lärare i humaniora och sociologi och hon berättade om utvecklingen i världen och samhällstrender i Ryssland.
Det gör hon fortfarande. Men idag, tjugo år efter Sovjetunionens sammanbrott och Rysslands bildande, är hennes inriktning en annan.
– Samhället förändras, säger Ljudmila Pankova, som är direktör för institutet.
Hon tar emot i sitt stora, ljusa rum på åttonde våningen i byggnad nummer 2 i Moskvas statliga universitet, alltjämt högt beläget på den vackra Leninhöjden i sydvästra Moskva.
– Idag är vi inte isolerade. Vi försöker komma in i den europeiska utbildningsdimensionen. Ljudmila Pankova skrattar när hon får se den 15 år gamla artikeln om sig själv och sitt institut i Universitetsläraren.
– Tänk, det var då! Men ja, institutet har fortfarande utbildningar och ja, jag är fortfarande direktör.

DET FÖRSTA vidareutbildningsinstitutet vid Moskvas statliga universitet grundades år 1949 efter direktiv av Sovjetunionens ministerråd. År 1992, i samband med att Sovjetunionen upplöstes, övergick institutets huvudman från att vara sovjetisk till att vara rysk. Då fick institutet också sitt nuvarande namn. Precis som för tjugo år sedan, erbjuder institutets fem institutioner idag fortbildning i historia, sociologi, statsvetenskap, filosofi, kultur och ekonomi. Kurserna är mellan en och fem månader långa och ger olika typer av behörighet, framgår av institutets hemsida. Efter en fem månader lång kurs på exempelvis Institutionen för sociologi och statsvetenskap, får deltagarna ett certifikat som ger dem rätt att undervisa i sociologi och statsvetenskap på universitetets alla fakulteter. Liksom många andra utbildningar i dagens Ryssland är institutet avgifts- finansierat. En fyra veckor lång kurs kostar knappt 10 000 rubel (cirka 2 500 kronor). Det motsvarar ungefär en halv rysk medellön. Sedan det ursprungliga institutet startade år 1946 har fler än 50 000 lärare och studenter, hos institutet ”fått viktiga impuls till sin vetenskapliga och pedagogiska förkovran”, skriver institutet på sin hemsida.

VID TIDEN FÖR Sovjetunionens upplösning var det demokrati, nya sociala mönster och medborgerliga rättigheter som stod på schemat. ”Vad är det för skillnad mellan social roll och social status?” frågade Ljudmila Pankova sina studenter i en tid när man hade börjat se på befolkningen som en heterogen grupp med olika tillhörigheter i samhället. Och ”Vad skiljer ett religiöst fenomen från ett heligt?” undrade hon i ett Ryssland som nyss gjort religionen rumsren. Idag ser programmet annorlunda ut. I en stor sal några våningar under Ljudmila Pankovas kontor, sitter ett tjugotal studenter. De har just avslutat en kurs i ”innovativ ekonomi”, en av institutets nya utbildningar.
– Ekonomi är intressant, säger Jurij Polskij som kommer från Kazan i Tatarstan, en av Ryssland republiker.
– Ekonomi finns överallt. Alla måste kunna ekonomi. Jag kommer alltid att kunna få jobb.

I TAKT MED att Ryssland samspelar alltmer med övriga världen och blir alltmer beroende av den internationella ekonomiska och teknologiska utvecklingen, har de ryska universitetslärarna fått nya områden att sätta sig in i. Vid sidan av praktiskt inriktade kurser som informationsteknologi och arbete med universitetets nya databaserade ”Vetenskapspark”, har institutet ett antal nya, större inriktningar.
– Vi arbetar mycket med globaliseringsprocesser och trender inom global modernisering, berättar Ljudmila Pankova.
– Vi har tvärvetenskapliga kurser såsom ekologivetenskap och social demografi.
Ett mycket aktuellt område är europeiska integrationen. Ryssland har skrivit under Bolognadeklarationen och det ryska utbildningsväsendet arbetar för att närma sig det europeiska. På åttonde våningen på Leninhöjden, är europeiskt samarbete en av de centrala frågorna.
– Vi planerar att införa kurser i europeisk integration och europeisk historia, säger hon. Ytterligare ett arbetsfält är kulturella processer och mångkultur. Sedan Sovjetunionen upplöstes har frågan om Rysslands heterogena etniska sammansättning blivit alltmer känslig. Många talar om en ökad friktion mellan bland annat etniska ryssar och Rysslands muslimer. Detta måste universitetslärarna uppmärksamma.
– Tolerans är en viktig fråga, säger Ljudmila Pankova.
– Vi studerar bland annat de mångkulturella processerna och religion.

RYSKA UNIVERSITETSLäRARE verkar i en miljö av ideliga reformer och förändringar. Några sidor är positiva. Lärosätena har blivit självständiga och kan själva forma sina utbildningar. Bolognadeklarationen har gjort europeiskt samarbete möjligt och tack vare den stora mängden nya universitet i Ryssland, är utbildning inte bara är förunnad en elit. Andra sidor är negativa. Delar av den ryska universitetsvärlden anser att Bolognadeklarationens standard ligger under den ryska och arbetar för att hitta egna normer. Arbetsmarknaden har inte helt accepterat de nya examensgraderna och många universitet utfärdar fortfarande de sovjetiska specialistdiplomen. Det stora antalet lärosäten har medfört att kvaliteten på en del håll har ifrågasatts. Under senare tid har ryska universitet fått låg placering i internationell ranking. I den bedömning som Academic Ranking of World Universities, den så kallade Shanghailistan, gjort för år 2010 kommer Moskvas statliga universitet visserligen på plats 74 bland ett antal hundra universitet, men på The Times Higher Education’s lista för år 2010 finns inte ett enda ryskt universitet med bland de 200 bästa.
Universitetslärare i Ryssland får finna sig i att vara en ifrågasatt yrkesgrupp. ”I ljuset av försämrade utsikter till anställning efter examen, undermålig kvalitet på undervisningen och ökande korruption på många universitet, fortsätter statusen för högre utbildning i Ryssland att falla” skriver journalisten Eugene Vorotnikov på den Londonbaserade utbildningssajten University World News. Den ryska regeringen arbetar med planer på program för att höja universitetslärarnas kompetens och i syfte att öka internationellt utbyte och göra Ryssland till ett akademiskt framstående centrum, antog den ryska duman nyligen en lag som tillåter utländska specialister att undervisa i landet.

ATT BLI UNIVERSITETSLÄRARE står inte högst i kurs när ryska studenter funderar på framtiden. Akademisk karriär lockar inte dagens ryska studenter. Enligt UNDP-rapporten Towards a Knowledge-based Society 2004, planerar knappt en femtedel (17,9 procent) av alla studenter som avlagt examen att börja forska. Låga löner anses vara en av förklaringarna. Ljudmila Pankova beskriver universitetslärares status som ”medelhög”. Men hon tror att den internationella integrationen kan öka intresset för vetenskap.
– I framtiden kommer vi att ha nära samarbete med övriga världen, hoppas hon. För att ge sitt bidrag till detta, fortsätter Ljudmila Pankova och hennes institut att sätta universitetslärare på skolbänken.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023