Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Kongressen tog beslut efter beslut. De flesta stridsfrågor löstes i utskottens rum

1985 handlade ledaren i Universitetsläraren om ett alltmer forskningsberoende samhälle och om glappet mellan vackra ord och resurstilldelning. Det sa SULF:s ordförande Anna Götlind när hon öppnade 2010 års kongress.

20 december, 2010
Universitetsläraren

KONGRESSEN HADE fått namnet Framtid och Framsteg. Anna Götlind tog avstamp i förbundets 25-årsjubileum, ett perspektiv som ligger nära till hands för henne som historiker. Hon erinrade om att lönefrågorna fick stort utrymme 1985. Därefter har utvecklingen gått mot individuell lönesättning, sedan sifferlösa avtal och nu ett tillsvidareavtal.
– Vi måste argumentera intensivt för att universitetslärare ska vara ett attraktivt yrke, poängterade Anna Götlind.
– 1985 ville SULF påverka 1987 års forskningspropp, idag har SULF tagit fram ett forskningspolitiskt program. Vi ser ju att klyftan mellan forskning och utbildning växer och SULF har en viktig och självklar roll när det gäller att påverka våra politiker.
Hon höjde därefter ribban i rekryteringsambitionerna; maningen från 2008 att varje ombud ska rekrytera två nya medlemmar gäller nu tio nya. Estradören och spanaren Jonas Hallberg medverkade för att värma upp inför utskottsarbetet, hans instruktioner kring tveksam mikrofonhantering levde kvar under resten av kongressen.

NÄR ARBETET I PLENUM vidtog på kongressens andra dag, med Christian Häthén från Lunds universitet som ordförande, märktes inte mycket av eventuella motsättningar. Stridsfrågorna hade som brukligt klarats av under första dagens arbete i utskottens slutna rum.
Märkbart från början var kongressens omsorg om ord och formuleringar. Det började redan med Utskott A, med Helén Persson från Högskolan i Kristianstad som ordförande, som arbetat med ”Dechargefrågor, budget och stadgefrågor”.
Utskott A ville bland annat ha ett förtydligande av verksamhetsberättelsen för 2009 så att det framgick att fem arbetsgrupper behandlat psykosocial arbetsmiljö, begreppet skuggdoktorand, kompetensutveckling, forskningspolitiskt program och lärarutbildningsfrågor.
Utskott A fick också igenom en omformulering av verksamhetsplanen gällande SULF:s viktigaste utgångspunkter som kommer att lyda:
”SULF ska under kongressperioden genomlysa och analysera förutsättningarna för en sammanhållen högskolepolitik avseende forskning och högre utbildning. Finns förutsättningar för detta ska en sådan politik formuleras i ett program.”
Utskott B, med Bo Ekengren från Stockholms universitet som ordförande, hade behandlat motioner gällande förbundets inre arbete. Kongressen beslutade bland annat att sektionen Sveriges Lärarutbildarförening ersätts med att en ledamot i förbundsstyrelsen får särskilt ansvar för att bevaka och driva frågorna. Förbundsstyrelsens rapport om nya riktlinjer för SULF:s etiska kommitté lades ”med gillande” till handlingarna. Smärre diskussioner uppstod kring beslut om ”kontaktforum för förtroendevalda”, samt ”policy om ekologisk och etisk konsumtion”, samt om motionen om ”Mötespaket för arbetsplatsmöten”. Återigen handlade det mycket om ord och innebörd, som exempelvis definitionen av ”arbetsplatsmöte”.

NÄR DET BLEV DAGS för utskott C kunde dess ordförande David Ludvigsson från Uppsala universitet rapportera om ”lite livligare diskussioner” kring Utbildnings- och forskningspolitik. Utskottet hade ägnat flera timmar enbart åt det forskningspolitiska programmet.
Och diskussionen kring detta blev märkbart livaktig också i plenum, återigen med ofrånkomlig betoning av språk och ordens valörer. Utskottet ville ändra i ”att-satserna”, istället för styrelsens förslag att ”alla adjunkter ska ges reella möjligheter att vara vetenskapligt aktiva”, till att ”alla adjunkter ska ges reella möjligheter att forska”. Lotti Ryberg-Welander från Stockholms universitet föreslog en tredje formuleringsståndpunkt, att besluta om ett ”och” mellan styrelsens och utskottets formulering. Mattias Collin från styrelsen tog ut satsdelarna och påpekade att ”och” är en konjunktion, vilket skulle innebära att man åtar sig att genomföra bägge alternativen. Förre förbundsordföranden Christoph Bargholtz medverkade som ”vän till kongressen” och såg inte sin roll som polemisk. Dock ville han komma med ett vänskapligt råd: att hävda att alla ska medverka i forskning är att urholka forskningsbegreppet.
Per Sundman, avgående ledamot från SULF:s styrelse, menade att formuleringen ”vetenskapligt aktiva” ger bredare möjligheter. Detta eftersom inte alla institutioner har pågående forskning att delta i.
Kristina Gutfelt, Högskolan i Borås, från utskottet hävdade att det ena inte utesluter det andra och berättade om egna erfarenheter: Att som adjunkt vara efterfrågad och få komma med ”på ett hörn” är betydelsefullt, även om det inte blir på forskarnivå. Till slut enades kongressen att besluta i enlighet med styrelsens formulering, ”vetenskapligt aktiva”. Nästa mer omfattande diskussion gällde ”Scholarship of Teaching and Learning” och vilket meritvärde och vilken effekt i lönekuvertet verksamhet inom Scholarship of Teaching and Learning ska ge. Detta ledde till kongressens första omröstning, styrelsen som ville stötta andemeningen, men utan utfästelser avgick också här med segern, med röstsiffrorna 50 mot 24.

UTSKOTT D HADE med Ingmarie Mellenius från Umeå universitet som ordförande arbetat med motioner under rubriken Universitetslärarkarriären. Här blev det en relativt omfattande diskussion i plenum om genomförande av internationell jämförelsestudie om högskolelärares villkor. Krzysztof Marciniak från Linköpings universitet talade om att utgångspunkten för många adjunkter och lektorer är ”noll sekunder till forskning”, samt att det är relativt lätt att säga upp forskare och lärare på svenska lärosäten – ”vi vill gärna veta om vi lever i den bästa av världar”. Krzysztof Marciniak menade att jämförelser med villkor i andra länder är viktiga för SULF, men också för arbetsgivaren. En studie skulle kunna göras av HSV, på initiativ från SULF.
Anna Götlind talade för styrelsen och försäkrade att man har full förståelse för både önskemål och behov. Däremot såg styrelsen problem om HSV inte skulle åta sig uppdraget. Då skulle SULF få stå för genomförandet, vilket inte bara skulle vara ”oerhört kostsamt”, utan också komplicerat. Camilla Brown ombudsman från SULF:s kansli, berättade om sina erfarenheter av hur svårt det är att jämföra villkor i olika länder, också inom Norden. SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping sade att åtagandet skulle kräva en och en halv tjänst, vilket skulle behöva tas ur ombudsmannakompetensen. Krzysztof Marcinak försäkrade att meningen inte var att belasta styrelsen, medan Rickard Lingström från styrelsen menade att motionen var skriven så att studien skulle bli styrelsens och kansliets ansvar. Lösningen blev en struken parentes, som lyfte bort risken att besluta så att SULF skulle tvingas stå för genomförandet.

MOTIONER GÄLLANDE ”Arbetsmiljö, arbetsrätt, facklig utbildning m.m” hade behandlats av Utskott E, med Annika Blekemo från Örebro som ordförande. Utskottet hade med knapp majoritet beslutat stödja styrelsens förslag att avslå en motion om karriärrådgivning för yngre forskare, men David Ludvigsson yrkade bifall, ”det är märkligt att styrelsen inte vill”. Git Claesson Pipping talade för styrelsen och menade att karriärrådgivning vore ett för stort åtagande, men att man däremot kan tänka sig ett enkelt interaktivt verktyg. Barbro Biström, avgående 3:e vice ordförande i styrelsen, menade att råd till enskilda medlemmar är ett stort ansvar och kräver kompetens. David Ludvigsson reflekterade att själva ordet ”karriärrådgivning” möjligen ställde till det. Kongressen beslutade hursomhelst att avslå hans yrkande samt motionen. Viss intensitet märktes när man återgick till Utskott A och frågan om medlemsavgifter. Det var Mikael Åsman från Blekinge Tekniska Högskola som kom med ett tilläggsyrkande, att överväga en rekryteringskampanj med erbjudande om tre månaders fritt medlemskap. Detta uppfattades som en krock med beslutet kongressen nyss tagit, om höjning av medlemsavgiften (till 210 kronor i månaden). Åsman fick förtydliga att han föreslagit ett övervägande och Anna Götlind markerade att hon uppskattade Mikael Åsmans initiativ; ”jag är tacksam för alla förslag om hur vi ska bli fler”.

KONGRESSENS SISTA uppflammande debatt gällde valberedningens förslag till styrelse. SULF/Lund ville istället för Mats Benner välja Lars-Åke Lööv som ordinarie ledamot. Diskussion fördes om vad som ska prioriteras, professorstitel (Benner) eller lokal, facklig förankring (Lööv). Kongressen beslutade i enlighet med valberedningens förslag, det vill säga Mats Benner som ordinarie styrelseledamot och Lars-Åke Lööv på suppleantplats.
Anna Götlind tackade för förnyat förtroende som ordförande och tackade därefter ledamöter och ”alla idoga funktionärer”. Beslut om treårig kongressperiod (från 2012) istället för tvåårig hade kongressen tagit i full enighet. Hon försäkrade allra sist ledamöterna att detta kommer att bli en spännande period.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv