Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Stopp för nya universitet upprör omgivande samhället

Till slut har regeringen meddelat att det inte blir några nya universitet utöver de 14 som redan finns i Sverige. Beslutet har mötts med dämpade kommentarer, endast från berörda kommuner hörs upprörda protester.

1 juni, 2009
Universitetsläraren

Att det inte blir några fler universitet torde inte överraska någon inom högskolevärlden. Det innebär inte att beskedet i regeringens proposition ”Forskarutbildning med profilering och kvalitet” hälsas med ovationer.
Starkast är reaktionerna från Södertörn.
I ett pressmeddelande kräver Södertörns åtta kommuner att Södertörns högskola blir universitet. Kommunstyrelsernas ordförande i de åtta kommunerna – Huddinge, Haninge, Nynäshamn, Södertälje, Tyresö, Botkyrka, Salem och Nykvarn – är tvärsöver blockgränserna överens och uttrycker i pressmeddelandet sin besvikelse.
”Stockholmsregionen behöver ytterligare ett universitet, och det ska självklart ligga på Södertörn” säger i pressmeddelandet Daniel Dronjak Nordqvist (M), kommunstyrelsens ordförande i Huddinge.
Också ledande moderata och socialdemokratiska landstingspolitiker har reagerat och kräver att Södertörns högskola blir ett universitet.
Rektor vid Södertörns högskola Ingela Josefson kommenterar att hon känner omgivningens stöd och att högskolans ambition att bli universitet finns kvar. Hon beklagar att reglerna för universitetsstatus har ändrats.
– Det är märkligt att kvalitetskriteriet för att bli universitet nu är borttaget. Tidigare fanns det en rad kriterier som vi försökte uppfylla när vi lämnade in våra universitetsansökningar. Nu fattar man ett politiskt beslut att det inte är aktuellt med nya universitet och det tycker jag är dystert.
Ingela Josefson påpekar att Stockholm är en stor region och hon anser att det finns behov av två universitet där.
– Vi håller universitetsstandard och vill ha rätt att kalla oss universitet. Man kan inte ifrågasätta att namnet universitet är en kvalitetsstämpel. För oss är det betydelsefullt.
Men Ingela Josefson anser att sista ordet inte är sagt.
– Vi ger inte upp utan vi vill bli universitet, säger hon.

”Lite märklig läsning”
Också i Malmö är missnöjet med regeringens förslag stort.
Enligt Sydsvenska Dagbladet vill Malmömoderaterna att Malmö högskola ska få universitetsstatus och Ilmar Reepalu, kommunstyrelsens ordförande (S) är enligt samma källa ”bestört”.
Lennart Olausson, rektor vid Malmö högskola, anser att Malmö högskola väl uppfyller kriterierna för att bli universitet och internationellt räknas högskolan som ett universitet.
– Propositionen är en lite märklig läsning. Man hävdar att det ska vara ett enhetligt system för högskolor och universitet, men samtidigt försöker man hålla isär dem.
Högskolorna ska erövra rätten att utbilda doktorer utan att få ytterligare anslag.
– Ett av kriterierna för att få rättigheterna är att ha råd att bedriva de verksamheter vi inte får betalt för, säger han beskt.
Det är ingen nyhet att lärosätena spelar i två olika ligor. Men Lennart Olausson ifrågasätter det förnuftiga i uppdelningen och anser att det är fråga om politiska överväganden, inte akademiska.
– Enligt en undersökning finns högkvalitativ forskning på 150 av Englands 158 universitet. Att tro att man får framgångsrik forskning genom att koncentrera den till ett fåtal lärosäten är helt fel.
Bland andra högskolor som ansökt om att få bli universitet är kommentarerna återhållsamma. Så här skriver rektor vid BTH, Ursula Hass, på sin blogg:
”Jag tycker att det som regeringen vill uppnå med propositionen; där är BTH redan. När förslaget blir verklighet kommer vi att ytterligare kunna stärka BTHs profilering.”
Ingegerd Palmér, rektor på Mälardalens högskola, anser i sin blogg att regeringens förslag om forskarutbildningen är bra.
”Om högskolan får rätt att examinera doktorer inom alla sina prioriterade inriktningar, så är vi ett de facto-universitet, smalt men med fullständiga rättigheter.”
”Så låt oss koncentrera oss på det (att ha god vetenskaplig verksamhet vid högskolan) och inte bekymra oss om vår beteckning.”, skriver Ingegerd Palmér.
Från Högskolan i Borås är kommentarerna likartade. Till Borås tidning säger prorektor Björn Broström att man på högskolan varken är förvånade eller besvikna.
Istället satsar högskolan på att få examensrättigheter för forskarutbildning på några områden.
”Det betyder att vi i praktiken får samma möjligheter som universiteten”, anser Björn Broström.

Goda utvecklingsmöjligheter
Den bild som högskolorna ger liknar den som högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg ville förmedla vid presskonferensen om propositionen i mitten av mars.
Han tryckte på att också en högskola kan ges rätt att examinera forskare ”om den når excellens på ett profilområde”. Och att det dessutom finns en kvalitetsdel. En del av anslagen är beroende på vilken kvalitet högskolan kan prestera.
– De här båda argumenten är ju de som har drivit de högskolor som har ansökt om universitetsstatus och vi menar att med de här förändringarna är det rimligt att säga att de 14 universitet vi har idag är ett antal som är tillräckligt. Högskolorna har mycket goda utvecklingsmöjligheter med det regelverk vi nu bygger upp, sade Lars Leijonborg.
Lennart Olausson ger inte mycket för löftena att högskolor genom att höja kvaliteten ska kunna få ökade anslag, utan han anser att systemet saknar dynamik.
– Vi har räknat på det. Om vi skulle fördubbla våra prestationer med faktorer som antal publicerade artiklar skulle det bara öka våra anslag med
2,5 miljoner kronor! Vi måste i stället kräva att basresurser i förhållande till antalet studenter ökar till minst 10 000 kronor per student.
Ingela Josefson framhåller de stora skillnaderna i villkor för de olika typerna av lärosäten.
– Vi har 31 miljoner i fakultetsmedel samtidigt som vi har många starka profilområden. Inom de områden där vi forskningsmässigt är starka, också i jämförelse med universiteten, måste vi förstås också kunna utbilda på forskarnivå. Allt annat vore slöseri med resurser. Men vi kommer förstås att tvingas till prioriteringar, säger hon.
SULF:s chefsutredare Ann Fritzell ansluter sig till de båda rektorernas analys. Hon anser att det finns ett inbyggt Moment 22 i regeringens förslag i och med att det inte följer med några pengar om en högskola får rätt att examinera doktorer.
– Det är svårt nog att skaffa tillräckliga resurser för att bygga upp en tillräcklig kompetens för att få examensrätten inom ett ämne. Men om det sedan inte följer med några permanenta resurser, hur ska lärosätet ha råd att i längden upprätthålla kompetensen?
Också möjligheten för högskolorna att själva påverka sina forskningsanslag är minimala.
– Det är bara en liten del av de totala anslagen som kommer att bli möjliga att påverka genom att försöka uppfylla statsmakternas två kvalitetskriterier. Även om nu högskolor och universitet i viss mån jämställs så innebär förslaget att de som redan har resurser i princip har lättare att behålla dem och att mycket lite tillförs dem som har små resurser, säger Ann Fritzell.

Övriga inslag i propositionen är:
• Vetenskapsområden tas bort efter en övergångsperiod.
• Universiteten kan bli av med rätt att utfärda doktorsexamen inom ett område om inte kvaliteten är tillräckligt hög.
• En konstnärlig forskarexamen kommer att införas.

PER-OLOF ELASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2024
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023