Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt och debattsvar

1 juni, 2009
Universitetsläraren

Svar till Debatt och Ann Fritzell (Universitetsläraren nr 4/2009).

En viktig anmärkning angående terminstider är Sveriges bestämmelser kring antal veckor för att få högskolepoäng.
Enligt ECTS ”user guide” så är det workload som skall avgöra hur många poäng en student erhåller efter en lärandeperiod – inte hur många veckor kursen varat.
Det är faktiskt en stor och viktig skillnad.
Om Sverige hade infört ”riktiga” ECTS poäng i samband med högskolereformen hade också terminerna kunnat kortas ned (dock skulle samma antal högskolepoäng erhållas).
Det är få länder som har så många som 20 veckor per termin (eller 40 veckor per läsår). Men studenterna får ändå 60 ECTS poäng.
Som jag förstod det så var det CSN och lagar kring studiestöd som gjorde att Sverige inte fick riktiga ECTS poäng.
Dags att ändra på den saken? Vad säger regeringen?
I den nationella redovisningen till Ministermötet i april skriver de att svenska högskolepoäng är helt jämförbara med ECTS.
Jag vill hävda att detta inte stämmer. Vi vet att studenternas workload inte mäts på det sätt som erfordras. Vi vet att studenter kan få 1,5 högskolepoäng trots att de enbart lägger ned 20 timmar per vecka. Lösningen på detta problem och debattens julproblem är att införa ECTS-poäng i svensk högskola.

ULF DALNÄS
Utbildningsledare
Konstnärliga fakulteten vid Göteborgs universitet
MEDLEM I SVENSKA BOLOGNA-EXPERTGRUPPEN

Svar till Ulf Dalnäs:

Andra har för korta terminer

Ulf Dalnäs har alldeles rätt när han säger att få andra länder har så långa terminer som Sverige. Han har också rätt i att studentens beräknade arbetsinsats (workload) ska avgöra kursens poängtal i ECTS-systemet. Studierna för en genomsnittlig student som läser på heltid ska omfatta
1 500–1 800 timmar under ett normalt läsår, vilket motsvarar 60 ECTS-poäng.
Förslaget att införa den nya examensstrukturen enligt Bolognaprocessen presenterades i propositionen Ny värld – ny högskola (prop. 2004/05:162). I propositionen redovisades de bedömningar som gjorts beträffande ECTS-poängen. Där sägs (sidan 139) att det nya poängsystemet inte bör benämnas ECTS i Sverige, då det skulle kunna få stora konsekvenser på såväl studiefinansierings som resurstilldelningssystemet. Däremot hävdades att det nya systemet med högskolepoäng är förenligt med ECTS.
Jag delar regeringens uppfattning att en svensk student som läser kurser om sammanlagt 60 högskolepoäng under 40 veckor och som i genomsnitt lägger ner 40 timmar per vecka*) på sina studier och således arbetar totalt 1 600 timmar under ett år gör en arbetsinsats som motsvarar 60 ECTS-poäng. Däremot anser jag inte att en studieinsats om 20 timmar kan anses motsvara 1,5 ECTC-poäng. Om en sådan insats ges 1,5 högskolepoäng så är det inte regeringen som förtjänar kritik utan ansvarigt lärosäte som ställer alltför låga krav på sina studenter.
ECTS-systemets mått för arbetsinsats under ett år ger med 40 timmars studier per vecka en sammanlagd terminstid om 37,5–45 veckor. I mina ögon är det snarare en del andra europeiska länder som har för korta terminer än Sverige som har för långa.

ANN FRITZELL
SULF:s chefsutredare

*) maximal ordinarie veckoarbetstid enligt Arbetstidslagen

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023