Anna Strömblad var i slutet av februari inbjuden till KTH för att hålla ett seminarium om Kvalitet i forskningskommunikation.
Hon har en bakgrund som journalist, och har bland annat varit planeringschef vid Sveriges Radio.
– Jag tycker att forskningskommunikation handlar om dialog – inte bara att öka intresset för den egna forskningen, utan också att få nya infallsvinklar och perspektiv, säger hon.
Men varför ska forskare och lärosäten lägga dyrbar tid på forskningskommunikation?
Anna Strömblad hävdar att det är lönande för den enskilde forskaren att odla kontakter med media och allmänhet.
– Det finns undersökningar som visar att forskare som är omskrivna i massmedia också citeras oftare i vetenskapliga tidskrifter.
Hon hänvisar till en undersökning som tydligt visar att vetenskapliga artiklar som uppmärksammats i New York Times citeras mer av andra forskare.
Enligt en Nutek-rapport är de mest framgångsrika forskarna också de som samverkar mest med det omgivande samhället. En del av samverkan är att publicera sig populärvetenskapligt. En undersökning från tekniska universitetet i norska Trondheim, NTNU, visar att var femte forskare som varit med i universitetets egen tidning har fått mer forskningsmedel från industri och näringsliv.
– Det här är bara några exempel som visar att kontakter med omvärlden är viktiga.
Lärosätena har dessutom direkt nytta av att forskarna syns i massmedia och kommunicerar med allmänheten på andra sätt.
– Framgångsrika forskare är lärosätenas bästa kommunikatörer. Det har naturligtvis också en positiv inverkan på vår studentrekrytering.
Tillför kunskap
Anna Strömblad understryker också att forskare behöver delta i samhällsdebatten för att tillföra kunskap till myndigheter, politiker och allmänhet.
– En anledning att föra ut sin forskning är att bidra till ett bättre samhälle.
Men det här är en balansgång, man måste undvika att bli en politisk utredningstjänst. Ansvaret för att föra ut information om forskning delas av lärosäten och forskare.
– Informationsavdelningens roll är att stödja forskningskommunikationen och att öka medvetenheten om vikten av den och hur man gör för att föra ut den.
Hon anser att det är viktigt att jobba aktivt med media. Forskare vid högskolan producerar stora mängder kunskap, kunskap som media har nytta av vid produktionen av tidningar och sändningar.
– Att förmedla detta innehåll består inte bara i att skriva pressmeddelanden, utan det finns andra och bättre sätt att få ut sitt budskap.
Högskolan i Kalmar har till exempel haft ett samarbete med Sveriges Radio om programserier i olika ämnen. Vid högskolan arbetar informationsavdelningen med att erbjuda kommunikationsmetoder för forskarna och understödja deras kontakter med omvärlden. Ett sätt är att skapa strukturer som forskarna kan verka inom.
– Då kan vi också bli lite mindre beroende av media och sätta vår egen agenda.
En struktur som man byggt upp är en serie populärvetenskapliga föreläsningar på olika teman som ges på distans till 50 kommuner. Föreläsningarna är interaktiva så att åhörarna kan ställa frågor.
I efterhand kan föreläsningarna höras som podcast och dessutom ses på video som går att ladda ner.
Fröken Alg informerar
Högskolan har också utvecklat mobila tjänster, till exempel Fröken Alg, som innebär att man i mobilen kan få reda på vid vilka stränder det går att bada för tillfället.
Utbildning av forskare är en annan möjlighet och den kan inledas redan på doktorandnivå. Till exempel hade högskolan för en tid sedan en heldag där doktoranderna övade på att bli intervjuade av en radiojournalist.
Anna Strömblad ser mer samarbete mellan olika lärosäten som en framkomlig väg till mer forskningsinformation.
– I våra Öppna föreläsningar på distans samverkar vi med Växjö universitet inför
fusionen till Linnéuniversitetet, men ännu fler lärosäten skulle kunna delta.
Ett annat bra initiativ är frågetjänsten Expertsvar på nätet, där journalister och politiker kan efterlysa forskare med kunskaper i något speciellt ämne.
Hon nämner också Göteborgs universitets initiativ att få lärosätena att arbeta med video för tv-sändningar i Vetenskapslandet.
Men hur är standarden på lärosätenas forskningskommunikation idag?
– Det finns jättemycket att göra, säger hon.
PER-OLOF ELIASSON
