Användandet av anonyma prov förefaller att ha blivit allt vanligare. Åtminstone växte den mediala uppmärksamheten kring dem kraftigt under 2008.
Enligt uppgifter i Svenska Dagbladet hade våren 2008 hela 14 av de 20 största lärosätena infört eller beslutat införa anonyma tentor, oklart i vilken utsträckning.
I Högskoleverkets rapport ”Rättssäker examination” anges att våren 2008 användes anonyma tentor av drygt 30 procent av de tillfrågade institutionerna (en institution vid varje lärosäte fick frågan).
Av rapportunderlaget framgår att följande lärosäten uppger att de i åtminstone i någon utsträckning under 2008 använde anonyma prov: universiteten i Uppsala, Lund, Göteborg, Stockholm, Linköping, Örebro, Karlstad, SLU, Mittuniversitetet och Karolinska institutet. Också högskolorna i Borås, Kristianstad och Mälardalen använder anonyma tentor. Listan är inte komplett, uppgifter saknas från en del lärosäten.
I den nämnda rapporten pläderar inte Högskoleverket för att anonyma tentor bör införas.
– Snarare så att vi lyfter fram att det är en bra möjlighet om den efterfrågas, säger Christian Sjöstrand, jurist vid Högskoleverket.
Men värdet av anonyma tentor är ifrågasatt och av rapportunderlaget framgår att åtminstone vid Stockholms universitet förekommer en diskussion om anonyma prov.
Förändrar pedagogiken
En av dem som ifrågasätter anonyma tentor är Örjan Lönnevik, ordförande i SULF-föreningen och Saco-S-rådet vid Linköpings universitet, som till 2008 års SULF-kongress motionerade om att förbundet borde ta upp frågan om anonyma tentor. (Efter livlig diskussion avslogs motionen med röstsiffrorna 42–32, majoriteten ansåg att anonyma tentor inte är något större problem, så länge de inte är den enda formen av examination.)
– Jag ville att förbundet skulle titta på om anonyma tentor förändrar det pedagogiska arbetssättet, tentornas utformning med mera. Vad jag vet finns det ingen kunskap och inga undersökningar om det.
Han noterar att större salstentor i allmänhet förekommer sent på kurserna. De har ofta föregåtts av ett antal andra examinationsliknande tillfällen, redovisningar, kanske laborationer och laborationsrapporter, som inte varit anonyma och där läraren bildat sig en uppfattning om studenternas kunskaper.
– Då blir det konstigt att studenterna vid ett enda tillfälle ska vara anonyma.En annan invändning från Örjan Lönnevik är att ofta är det inget större problem för läraren att genomskåda anonymiteten; grupperna är ibland små och speciellt vid utredande frågor kan läraren ha lärt sig känna igen de enskilda studenternas sätt att uttrycka sig.
Ytterligare en invändning är att anonymiseringen av proven tar tid.
– Men tanke på urholkningen av resurserna är varje pålagd uppgift som inte är ägnad att förbättra det pedagogiska arbetet av ondo.
Dessutom anser Örjan Lönnevik att det är tråkigt att det verkar finnas en brist på förtroende för lärarnas professionalism.
– Jag känner en viss ledsnad över att studenter misstror lärarnas förmåga att examinera.
Rättssäkert för studenterna
Ett av de lärosäten som länge haft anonyma tentor är Umeå universitet.
Åsa Bergenheim, prorektor för utbildning vid Umeå universitet, motiverar införandet så här:
– Det innebär en rättssäkerhet för studenterna och lärarna slipper bli misstrodda.
Vissa institutioner och hela den medicinska fakulteten har haft systemet under flera år. Enligt Åsa Bergenheim var erfarenheterna så goda att man beslöt att införa det på hela universitetet vårterminen 2008.
På Institutionen för idé- och samhällsstudier började man med anonyma salstentor 2002–2003, med anonyma hemtentor lite senare.
– Vi har enbart positiva erfarenheter, säger Svante Norrhem, studierektor på institutionen.
Även de lärare som var skeptiska i början är nu positiva.
– De tycker det är skönt att inte veta vem de sätter betyg på och att slippa känna att det är synd om den student de ger underkänt på provet.
Ytterligare en fördel är att studenterna inte behöver bekymra sig för att de skulle kunna vara diskriminerade av någon lärare.
Det förekom också röster som oroade sig för merarbetet, men den oron visade sig obefogad, enligt Svante Norrhem.
– Vi använder en exceptionellt enkel modell som sköts av administrativ personal så det innebär ingen belastning för lärarna.
På frågan om det finns några nackdelar med anonyma tentor svarar Svante Norrhem:
– Jag ser inga förluster vare sig pedagogiskt eller på någotr annat sätt, det är en ickefråga hos oss.
PER-OLOF ELIASSON
