HAR HÖGSKOLANS KVALITET någon betydelse för studenternas framtida inkomster. Ger en utbildning med hög kvalitet också högre lön i den kommande yrkeskarriären? Och är effekten i så fall lika för kvinnor och män?
Det är några av frågorna i den studie av Linda Holmlund, doktorand vid Umeå universitet, som diskuterades vid det tredje och avslutande Saco-seminariet i serien ”Akademikerna, utbildningen och lönen”.
Svaret i själva huvudfrågan, om högre kvalitet i utbildningen också ger högre lön, blev inget otvetydigt ja.
– Snarare ett njaej, säger hon.
Vem du är och vad du läst har större betydelse för inkomsten än valet av högskola.
Att mäta utbildningskvalitet och dess koppling till studenternas framtida inkomster är svårt. De mätningar som finns kommer i huvudsak från USA.
Där är förutsättningarna helt annorlunda. Med höga studieavgifter och stora löneskillnader blir valet av lärosäte ofta helt avgörande för den framtida karriären, menar Linda Holmlund.
Vanliga kvalitetsmått när Högskoleverket och andra gör sina mätningar är andel disputerade lärare och lärartäthet samt antal lärare per elev. I Linda Holmlunds studie kompletteras de med genomsnittsbetygen från gymnasiet för de studenter som började samtidigt (1997). Alla tre måtten finns också sammanvägda till ett särskilt kvalitetsindex.
Men slutsatsen blir ändå att kvaliteten i högskolan har ytterst liten effekt på studenternas framtida inkomster. Det gäller både kvinnor och män.
– Problemet är att vi hittills bara studerat utbildningskvaliteten på lärosätesnivå. Vi vet att skillnaderna inom en högskola är stora ibland till och med större än mellan olika högskolor. Vad som nu behövs är studier där kvaliteten mäts på fakultets- eller utbildningsnivå. Vi behöver också studier som tittar på högskolans kvalitet och studenternas etablering på arbetsmarknaden, säger hon.
GÖRAN STEN
