I den stora domkyrkans ena hörn är framdukat kaffe och en prinsesstårta med siffrorna 200 på. Det är den 12 februari, Darwins födelsedag, och vernissage för en utställning om honom. Själva utställningen är placerad i ett litet sidorum, Norra kapellet.
Något officiellt utlyst Darwinår finns inte, och behövs inte heller. Det dubbla jubileet uppmärksammas världen runt. Världens största vetenskapskonferens AAAS i Chicago hade som en hyllning till Darwin temat ”Our Planet and It´s Life: Origins and Futures”. På Darwindagen 12 februari anordnades enligt www.darwinday.org/ minst 691 evenemang i 45 länder och vad som är på gång under året i Storbritannien kan man se på www.darwin200.org/, exempelvis har University of Cambridge en Darwinfestival till sommaren.
Några av alla dem i Sverige som uppmärksammar jubileet med evenemang och föreläsningar är Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm och Uppsala universitet; utställningen ”Vetenskapelsen” invigdes 12 februari i Ronneby för att sedan turnera i landet.
I Göteborg, på den välbesökta vernissagen, förklarar Lars Johan Erkell, lektor och docent i zoofysiologi vid Göteborgs universitet, varför utställningen visas i kyrkan.
– Universeum planerade ett Darwinprogram under året och frågade om Svenska kyrkan ville delta. Man beslutade att ”byta rum”, kyrkan håller under året seminarier på Universeum, i gengäld anordnar Universeum den här utställningen i kyrkan.
Lars Johan Erkell, som gjort utställningen, arbetar 25 procent på vetenskapscentrat Universeum.
Skärmutställningen berättar om Darwin, hans tid och teori och också om utvecklingsteorins förhållande till religionen.
– Det speciella med Darwin var att han i sitt arbete var konsekvent naturvetenskapsman. Han var inte lagd för stora teoribyggen, han spekulerade inte, utan höll sig till observationerna.
På den tiden trodde många forskare att det fanns ”vitalkrafter” som styrde naturen. Eller att utvecklingen strävade med ett förutbestämt mål i sikte, oklart vilket.
– Men Darwin höll sig till vanlig vetenskap, materialism – alltså att man bara studerar sådant som är möjligt att observera och mäta, samt mekanism
– lagen om orsak och verkan.
Darwin hade genom sina studier och resor större insikter än de flesta andra.
– Han hade en ofantlig kunskap, han var en stor samlare och kunde genom samlingarna se variationerna i naturen, vilka lade grunden till hans teori.
Behövde inte jobba
Charles Darwin var född i den engelska bildade eliten. Hans farfar var en berömd läkare och naturforskare, hans far var en välkänd läkare, hans mor kom från en stormrik släkt, ägare av den kända porslinsfabriken Wedgwood.
– Han behövde inte jobba, men han läste först till läkare, hoppade av och började sedan studera till präst. Som präst skulle han ha ett yrke med viss social status, och gott om tid över att ägna sig åt sin hobby, naturen.
Men 1831, när han var 22 år gammal, fick han följa med på en världsomsegling med skeppet Beagle vars uppgift var att kartlägga framförallt Sydamerikas kuster och föra hem biologiska samlingar.
– Darwin följde med framförallt som socialt jämbördigt sällskap till kaptenen Fitz Roy som var rädd att bli vansinnig och ta livet av sig i isoleringen på resan.
(Långt senare begick Fitz Roy självmord genom att skära halsen av sig.)
När Beagle återvände till England fem år senare var Darwin redan berömd, tack vare de samlingar och rapporter han skickat hem.
Han valdes in i vetenskapliga sällskap, som Royal Society, och umgicks med de mest framstående vetenskapsmännen.
Charles Darwin hade ingen examen och inte tjänst vid något universitet, men det var inte ovanligt på den tiden att framstående forskare var ekonomiskt oberoende. Det betraktades till och med som en fördel. Darwin blev till exempel vald till sekreterare i det geologiska sällskapet för att man på den posten -föredrog någon som inte var beroende av att göra karriär.
Han var också duktig i affärer. Han investerade till exempel i järnvägsaktier och ökade sin förmögenhet.
Lars Johan Erkell betonar att även om Darwin var privatlärd var han hela tiden omgiven av människor som stöttade honom.
– Expeditionen med Beagle hade både ett militärt och ett vetenskapligt syfte. Och kaptenen och många i besättningen var naturalister som lärde den unge oerfarne Darwin mycket. När han kom hem umgicks han med Englands mest framstående vetenskapsmän.
20 års arbete
Evolutionsteorin tog många år utveckla, efter expeditionen höll han på i över
20 år med att utarbeta sin teori. År 1848 fick han ett brev från naturforskaren Alfred Russell Wallace som också hade fått insikter i evolutionsteorin. De publicerade samma år teorin tillsammans och det fick Darwin att snabba på utgivningen av ”Om arternas uppkomst”.
Bland andra naturforskare var han respekterad, men hans teorier stred mot kyrkans lära och naturligtvis ledde det till svåra konflikter. Darwin avskydde dock meningsutbyten och överlät därför åt andra att föra hans talan i debatten. Bland annat hade han en vän, biologen Thomas Henry Huxley, som kallades ”Darwins bulldog”.
I vetenskapssamhället upphörde motståndet snart.
– När Darwins evolutionsteori lades fram i boken ”Om arternas uppkomst” 1859, slog tankarna igenom väldigt fort. Han argumenterade så starkt och ingen annan hade hans kunskaper.
Men utanför vetenskapssamhället fortsatte hans teorier länge att vara -kontroversiella och är det än i dag i vissa religiösa kretsar.
Svenska kyrkan har däremot tagit ställning för Darwin och även katolska kyrkan har nu kungjort att det inte råder någon motsättning mellan evolutionsteorin och den kristna tron (11 februari 2009, www.timesonline.co.uk).
Även om evolutionsteorin accepterades så slog inte hans teori om det naturliga urvalet igenom.
– Han hade en tokig ärftlighetsteori som gjorde att han inte kunde bevisa teorin om den naturliga selektionen, fortsätter Lars Johan Erkell.
Men på 1930-talet när genetiken utvecklades kunde man lägga ihop teorierna och bilda den så kallade evolutionära syntesen eller neo-darwinismen, som blev allmänt accepterad på 1940–50-talen.
– Och hans teori om den sexuella selektionen, att till exempel påfågelhannens granna fjäderdräkt har betydelse för honans val av partner, kunde beläggas först på 1980-talet.
Efter utgivningen av ”Om arternas uppkomst” arbetade Darwin vidare. Han bodde på sin gård Down House utanför London och fortsatte studera naturen, inte minst i sina odlingar i växthusen.
Han gav ut flera böcker, bland annat om daggmaskarnas stora betydelse för jord och odling.
– Darwin kunde ägna all tid åt sina studier, han behövde inte arbeta och hustrun tog hand om familjen. Men han var ganska ofta sjuk, ingen vet vilken sjukdom det var, men man tror nu att det kan ha varit någon tropisk sjukdom.
Hur var han som person?
– Han var snäll och godhjärtad men en pedant, han var nog vad vi nu skulle säga lite nördig, säger Lars Johan Erkell med ett snett leende.
PER-OLOF ELIASSON
