Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt: svar till Lars Leijonborg

1 april, 2009
Universitetsläraren

I sitt svar på vår kritik av forskningspropositionen (Universitetsläraren nr 2/2008) lyfter utbildningsministern fram två intressanta frågor som vi gärna vill kommentera. Den första rör synen på propositioners betydelse bortom medelstilldelningen. Lars Leijonborg tycker att det säger något om ”grundforskningsområdet självt, när verksamma hävdar att en beskrivning i en proposition kastar det 15 år tillbaka”. Menar ministern att texten i propositionen inte betyder något? Om så vore fallet kunde det ju räcka med tabeller över medelstilldelningen.
Forskning och forskningspolitik lever i symbios med varandra. Forskarna är beroende av medelstilldelning liksom av prioriteringar och inriktningar som formuleras i propositioner och andra policytexter. Samhället är beroende av forskningens resultat. Vi är övertygade om att Leijonborg och hans medarbetare funderat, diskuterat och vägt varje ord för att formulera forskningens inriktning de kommande åren. Vi tror också att de suttit i hårda förhandlingar med andra departement som velat få in detaljerade skrivningar om forskning på sina områden.

VI ANSER ATT genusforskningen beskrivs på ett sätt som förminskar dess uppgift, något som också drabbar andra ämnen. Etnologi är ett exempel. Ämnet omnämns enbart i samband med konsumtionsforskning, vilket naturligtvis inte skall tolkas som att all annan etnologisk forskning skall läggas ner. Men det betyder något att det är just denna inriktning regeringen väljer att lyfta fram. Litteraturvetenskapen omnämns inte alls, vilket är särskilt märkligt då forskningsministern pläderat för att införa en litterär kanon i den svenska skolan. Andra viktiga områden som nanoteknik får stort utrymme.

MINISTERN HAR naturligtvis rätt i att propositionen inte skall läsas som ett inomvetenskapligt styrdokument för olika discipliner. Men att inte tolka innehållet i propositionen som prioriteringar blir märkligt. Det säger något väsentligt att ordet ’kultur’ förekommer 77 gånger i texten, medan ordet ’teknik’ ger 268 träffar.
Att det är innovation, nyttiggörande av forskningsresultat och tillämpad forskning som är huvudinriktningen går inte att ta miste på. Vår andra invändning mot ministerns svar rör detta. Leijonborg oroar sig för att vi inte förstått skillnaden mellan tillämpad forskning och grundforskning. Märkligt, vår kritik gick ut på att propositionen i alltför hög utsträckning handlade om att främja tillämpad forskning. Det är bland annat avsaknad av skrivningar om forskningens samhällskritiska uppgift som vi hävdar är problematisk för vårt forsknings-område, genusforskning, liksom för många andra områden.
Med detta vill vi inte säga att tillämpad forskning är av ondo, tvärtom. Vi kan självfallet se politiska behov av kunskap som kan utveckla olika politikområden. Klimatpolitiken är ett sådant område, jämställdhetspolitiken ett annat. Däremot är vi inte så säkra på att Leijonborgs exempel – frågan om varför fler män slår kvinnor än tvärtom – är en fråga som kräver just tillämpad forskning. Vi kan se en mängd filosofiska, sociologiska, antropologiska, etnologiska, psykologiska, medicinska, med flera infallsvinklar som skulle kunna öka förståelsen av detta kultur- och samhällsfenomen. Här finns ju dessutom en rad teorier och forskning av olika genusforskare att läsa för den intresserade.

POLITISK INBLANDNING och styrning är inte bara att tala om vad som skall göras utan lika mycket att välja att förbigå annat med tystnad. I sin forskningsproposition har regeringen valt att lyfta fram somt och ignorera annat. Skrivningar i en forskningsproposition är, menar vi, högst väsentliga för formandet av verksamheten ute på universitet och högskolor. Vi tror att forskningsministern egentligen håller med oss om det.

INGER LÖVKRONA
OCH KERSTIN ALNEBRATT
Ordförande resp. vice ordförande i Sveriges genusforskarförbund

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023