Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt och debattsvar

1 april, 2009
Universitetsläraren

Göteborgs Universitet vinnlägger sig om att skapa goda och rättssäkra förhållanden för studenters lärande. Till de grundläggande förhållandena hör att studenterna skall ha tid och utrymme att utnyttja de lärandemiljöer som erbjuds. Till denna miljö hör till exempel tillgång till schemalagd undervisning, handledning, informella träffar med gruppdeltagare, grupparbetsplatser i institutionernas lokaler och biblioteksresurser.

DEN NUVARANDE traditionella ordningen med en hösttermin, som sträcker sig över halva januari försvårar i hög grad för studenterna att utnyttja lärandemiljöerna under tiden 23/12 till 6/1. Detta är särskilt påtagligt för dem som arbetar med projekt- och uppsatsarbeten, men även för vanliga kurser är det svårt att bedriva undervisning under två och en halv vecka av höstterminens 20 veckor. Verksamheten under vårterminen är mycket enklare med dess spridning av helgdagarna. Så har till exempel studenter som på våren skriver examensuppsatser som avslutande del av en utbildning bättre tillgång till lärandemiljöerna än de som skriver på höstterminen. Det kan inte vara rimligt att Göteborgs Universitet skall ha en terminsindelning, som på detta sätt försvårar utnyttjandet av den lärandemiljö universitetet erbjuder.

FÖR LÄRARE ÄR det dessutom mycket stressande att avsluta höstterminen ena dagen och starta vårterminen nästa dag eller som i år med ett veckoslut mellan avslutning och start. Denna stress går också ut över kontakter med studenter. Några ställer frågor inför sin tentamen och andra ställer frågor inför den kommande kursstarten.
För lärare/forskare kommer undervisningens toppbelastning också i slutskedet inför forskningsansökningar då flera stora finansiärer begär in ansökningar i början av våren.

TERMINSINDELNINGEN ställer också till med administrativa bekymmer då verksamhetsåret och därmed budgetåret löper som kalenderåret. Så räknas till exempel studentprestationer, som delvis ligger till grund för institutionernas medelstilldelning kalenderårsvis medan studentprestationen rapporteras först i januari och räknas till nästa års verksamhet.
Jag föreslår att SULF verkar för en nationell ändring av terminstiden så att höstterminen slutar före jul.

BO G ERIKSSON
Universitetslektor, Sociologiska institutionen,
Göteborgs universitet

Svar till Bo G Eriksson:
Lärosätena kan själva besluta

Terminsindelningen är sedan 1993 års högskoleförordning inte längre reglerad vare sig vad gäller förläggning i tid eller terminslängd. Det innebär att varje lärosäte självt kan besluta om antalet terminer och när de börjar och slutar. Det enda som är reglerat av statsmakterna är att en student som studerar på heltid ska bedriva studier motsvarande 60 högskolepoäng (dvs 40 veckor) under ett år. Traditionen och att ”alla andra lärosäten” har fortsatt med denna termins-indelning gör det antagligen svårt för ett enskilt lärosäte att ensamt ändra. Förutom de nackdelar som debattören pekar på, skulle jag vilja tillägga att den svenska terminsindelningen inte stämmer överens med många utländska universitets terminer, vilket försvårar internationella utbyten. Å andra sidan finns ingen enhetlighet för utländska universitet heller, oftast beroende på att de har kortare terminer. SULF har påpekat att en sådan samordning vore något för Bolognaprocessens aktörer att ta sig an för att underlätta student- och lärarutbyten.

FÖR ÖVRIGT BÖR framhållas att kurser kan läggas när som helst under året, till exempel under sommartid. SULF har dock hittills varit tveksamt till alla propåer om utökat studieår för att till exempel förkorta studietiderna för studenterna. Bland annat skulle möjligheterna till sammanhängande tid för forskning och deltagande i konferenser (samt semester) därmed minska för lärarna.

VAD GÄLLER NACKDELEN att prestationer som åstadkommits under tentamina under höstterminens slutskede inte kan tillgodoräknas förrän påföljande år så är det förvisso sant, men inga prestationer går förlorade och prestationerna från tidigare läsårs hösttermins slut ingår ju i redovisningen för budgetåret. Så länge budgetåret sammanföll med läsåret (till och med 1994/95) var detta inget problem alls, men vid övergången till kalenderbudgetår gjorde regeringen bedömningen att det skulle bli ännu krångligare att vänta in rättning och rapportering av prestationerna från början av januari innan årsredovisningen skulle kunna färdigställas.
Men jag tycker att det vore intressant att få till stånd en diskussion om
för- och nackdelar med ändrad terminsindelning/fördelning under året, så hör gärna av er med era synpunkter till tidningen!

ANN FRITZELL
Chefsutredare, SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023