Vi är just nu på toppen av ett 19-årsberg och Chalmers rekryterar i huvudsak mycket unga personer, säger Sven Engström, vicerektor för grundutbildningen vid Chalmers tekniska högskola i Göteborg.
Varje årskull 19-åringar består nu av 125 000–130 000 personer. Men om tio år kommer 19-åringarna bara vara 90 000 i varje årskull.
– Det här kan man inte sitta och vänta på. Demografin är en realitet som det inte går att bortse ifrån. Och universitetsutbildningar är inget man förändrar snabbt så tio år är ingen lång tid i det här sammanhanget.
Tanken är inte att Chalmers ska skära ned antagningen med 30 procent utan planerna är att behålla den nuvarande volymen på 9 000 helårsstudenter.
– Chalmers har för närvarande inga problem med studenttillströmningen, tvärtom. Men om fem år är det förhoppningsvis högkonjunktur och med minskande årskullar är det fullt tänkbart att det blir mycket svårare att rekrytera studenter.
I ett sådant läge tror vissa att det traditionsrika Chalmers med självklarhet kommer att ta ”marknadsandelar” från mindre högskolor.
– Det kan man inte vara så övertygad om. De små högskolorna lägger sig inte ner och dör, uppfinningsrikedomen är stor hos dem. Chalmers kan inte vila på lagrarna och vi kan inte luta oss tillbaka.
Därför har planeringen börjat för övergången till mindre årskullar.
– Den här typen av planering är också nyttig på andra sätt. Den ger anledning att ifrågasätta rådande strukturer och diskutera framtida behov i en tid då vi inte har kniven på strupen.
För att kunna behålla studentvolymen planerar Chalmers att anordna andra typer av kurser och program. Det kan vara lärarutbildningar, kombinationsutbildningar och fortbildning.
Den lärarutbildning som Sven Engström tänker sig är ämneslärarutbildning i matematik, naturvetenskap och teknikvetenskap för högstadium och gymnasium.
– Naturvetenskap och teknik behöver tas in i skolan. Vi ska argumentera för det i remissvaret på utredningen ”En hållbar lärarutbildning”, hitta hur vi skulle kunna arbeta med lärarutbildning och lobba för det.
Master i krishantering
Överhuvudtaget behövs mera kunskaper om teknik och naturvetenskap i samhället, argumenterar Sven Engström, exempelvis vid diskussionen om energi- och miljöfrågor.
– Vi ska utbilda gränsbyggare som är insatta både i naturvetenskap och humaniora och samhällsvetenskap. Allts� ska vi utbilda människor som inte tänker bli ingenjörer i teknik och naturvetenskap.
Ett exempel på tänkbara gränsöverskridande utbildningar är ett masterprogram i katastrof- och krishantering där samhällsvetenskap möter teknisk vetenskap.
I första hand är det inte fråga om att ge tekniker bredare utbildning, utan att ge humanister och samhällsvetare kunskaper i teknik och naturvetenskap.
Men Sven Engström anser att också tekniker behöver samhällsvetenskaplig kompetens, han frågar sig varför inte Volvo förstod att konsumenterna ville ha andra typer av bilar.
– Det är ju ett bekymmer för oss också. Man kan inte bara skylla allt på Detroit. Volvos kris är i någon mån också Chalmers kris, många av deras tekniker är ju utbildade hos oss.
Ett annat ben att stå på ska bli vidareutbildning för yrkesverksamma. Redan nu har Chalmers skapat ett ”Ingenjörslyft” som ett svar på den lågkonjunktur vi nu är inne i.
– Ingenjörslyftet som innehåller anpassade masterutbildningar, uppdragsutbildningar och forskarutbildningar är ett kunskapslyft väl anpassat för framtida industriella utmaningar.
Annan attityd behövs
Men ska Chalmers kunna rekrytera studenter som inte tänker bli teknologer så behövs det en ändrad inställning. Hittills har Chalmers dikterat vad studenterna ska ha för förkunskaper men när lärosätet vill öppna sig mot bredare grupper så fodras en annan attityd.
– Vi måste vara mera empatiska och möta nya studerandegrupper på deras villkor.
Hittills har olika ledningsgrupper på Chalmers varit med i diskussionerna om förändringsarbetet.
– Vi har arbetat med det här i två månader och vi håller på att utveckla formerna för hur vi ska arbeta med processen. Vi vill ha så bred diskussion som möjligt och samtidigt ha utrymme för olika typer av åsikter. Och det är viktigt att börja nu, när vi inte har kniven på strupen.
Ett av problemen är att Chalmers organisation är ”bräcklig”.
– Vi har 75 olika program och en del av dem är mycket små och tål inte nedskärningar. Det finns inte mycket att spela med, nätet av programutbildningar har blivit för finmaskigt. Det finns till och med risk för ”kannibalism”, ska ett program utökas så går det ut över ett annat.
För att få större flexibilitet planerar man föra samman utbildningar till större enheter som inom sig kan ha olika varianter. Sven Engström jämför med bilindustrin, där man har breda plattformar som man skapar en rad olika bilmodeller ifrån.
– För att klara av det måste vi ha mod och tillit och visa förtroende för varandra, det gäller alla nivåer i organisationen, säger han.
Bra sätt att tänka
Saco vid Chalmers välkomnar ledningens initiativ.
– Vi ser det som positivt att ledningen är proaktiv, det är ett bra sätt att tänka. Konkret är det bra att man har stor beredskap att anpassa organisationen i relation till inflödet av studenter, säger Jan Lindér som är ordförande i Saco-rådet vid Chalmers.
Han påpekar att det är nödvändigt att organisationen förändrar sig när omvärlden förändrar sig och att Chalmers inte kan räkna med att fullt ut behålla organisationens storlek när studentkullarna minskar.
– Men någon risk för övertalighet är det inte, det kommer att bli så många pensionsavgångar. Däremot får inte organisationen minskas så mycket att det inte går att överbrygga tills årskullarna kommer att växa igen.
Anledningen till att just Chalmers börjar planera för nedgången i studentkullarna är enligt Jan Lindér att det är en stiftelsehögskola, med verksamheten organiserad i ett aktiebolag.
– Vi är ett företag och lever inte i en skyddad tillvaro. Det tog oss tio år att inse att vi var ett aktiebolag, att vi styrs av aktiebolagslagen och har en balansräkning att ta hänsyn till. Men nu har det tänkandet satt sig, åtminstone i Chalmers ledning, säger han.
PER-OLOF ELIASSON
