I DET PAKET på sammanlagt 28 miljarder som ska hjälpa till att rädda den krisande svenska fordonsindustrin är det mesta lån och lånegarantier, men tre miljarder ska satsas på ett forsknings- och utvecklingsbolag.
De tre miljarderna är ett tillskott utöver de 450 miljoner kronor per år som anslogs till fordonsforskningen i senaste forsknings- och innovationspropositionen.
Bolaget, Fouriertransform, är bildat och har idag en tjänstemannastyrelse. Under våren pågår arbetet med att rekrytera en extern styrelse och att strukturera upp hur verksamheten ska bedrivas.
– Företagets verksamhet och bolagsordning är inte fastlagd ännu, påpekar Oskar Thorslund som handlägger ärendet på Näringsdepartementet.
Fouriertransform kommer att bli ett slags holdingbolag som ska verka på kommersiell basis och som inte främst kommer att bedriva egen forskning, utan driva projekt i samarbete med framförallt fordonsindustrin.
Bolaget ska arbeta tillsammans med fordonsföretag med konkreta forsknings- och utvecklingsprojekt. En möjlighet är att företagen tillsammans bildar dotterbolag för att kunna skydda immateriella rättigheter, patent och egen teknikutveckling.
I propositionen uttrycker regeringen syftet så här:
”Avsikten är att bland annat bedriva FoU-verksamhet och finansiera verksamhet hos andra forskningsaktörer, som t.ex. företag, forskningsinstitut samt universitet och högskolor.”
– Vi kommer att vara närmare fordonsindustrins FoU-verksamhet och andra forskningsföretag än universiteten, säger Oskar Thorslund.
Kanske utbildning…
I Västsverige finns en förhoppning att det nya utvecklingsbolaget ska läggas där. Framförallt spekuleras det i att bolaget kommer att placeras på Lindholmens Science Park i Göteborg, där det redan pågår mycket fordonsforskning i samarbete mellan industrin och framförallt Chalmers.
Kanske kommer också utbildning att vara en del av verksamheten. Så här skrev Lars Leijonborg på DN Debatt 23 januari:
”Jag ska inte heller utesluta att en liten del av de tre miljarder kronor regeringen avsatte till forskning och utveckling inom fordonsindustrin kan gå till utbildning och lön under utbildningstiden. Det skulle till exempel kunna röra sig om projekt där den medverkande personalen måste ha en viss kompetensutveckling.”
Tre miljarder är ett engångskapital, en grundplåt. Enligt propositionen kan FoU-verksamheten bygga på intäkter från uppdragsforskning, kommersialisering av forskningsresultat, licensiering, vinstdelning eller bidrag och anslag.
Hur mycket är tre miljarder i det här sammanhanget?
– Tre miljarder är ganska mycket pengar. Man kan jämföra med institutsektorn i övrigt, de största instituten omsätter en halv miljard årligen, säger Oskar Thorslund.
Är det här rätt satsade pengar? Frågan går till Mats Alaküla, professor i industriell elektroteknik och automation vid Lunds universitet och ledande forskare i hybridbilsteknik.
– Inte lätt att svara på. Jag tycker att om staten går in och satsar mycket pengar på svensk fordonsindustri är det viktigt att den teknikutveckling och de innovationer och eventuella patent som pengarna leder till i tillräckligt stor utsträckning är svensk egendom. Det behövs för att ge Sverige de fördelar vi behöver ha för att stärka den svenska industrin. Min personliga uppfattning är att de amerikanska köpen av Saab och Volvo personvagnar har lett till att en hel del kunnande har läckt ut ur Sverige.
Mats Alaküla betonar att det är nödvändigt att utveckla miljövänliga och energisnåla fordon, även för den tunga lastbilsindustrin.
– Hela fordonsindustrin, inte bara den svenska, är tvungen att ställa om dels till förnyelsebara bränslen och dels till att köra på el. Det finns ingen annan utväg. Den omställningsprocessen har redan börjat och ska man satsa pengar på fordonsutveckling måste det omfatta en sådan omställning, säger Mats Alaküla.
Regeringen verkar vara inne på samma tanke. Så här skriver den i propositionen:
”Den globala klimatutmaningen ställer stora krav på en omvandling och förnyelse av hela samhället inklusive transportsektorn. Utsläppen från fordon måste dramatiskt minskas. Nya bränslen, motorer och helt nya framdrivningssystem måste utvecklas. Elhybrider och rena elektriska motorer kommer att utgöra viktiga lösningar i framtiden.”
PER-OLOF ELIASSON
