Universitetslärare har lågt förtroende för politiker

Bara drygt var tionde universitetslärare har förtroende för den politiska ledningen av högskolepolitiken. Det visar en ny stor enkätundersökning. – Förtroendet för Leijonborg är anmärkningsvärt lågt, kommenterar SULF:s chefsutredare Ann Fritzell.

Den låga tilltron till politikerna är det mest överraskande i den stora enkät som forsknings- och konsultföretaget Kairos Future genomfört och som finansierats av Blekinge tekniska högskola, Svenskt Näringsliv och Vinnova. 8 000 personer har deltagit i undersökningen, av vilka cirka 4 000 universitetslärare och knappt 800 doktorander, samt studenter, kåraktiva inom SFS, personalchefer och allmänhet. SULF och SFS har varit samarbetspartners.
Något oväntat är att en majoritet av samtliga tillfrågade anser att det ställs för låga krav på studenterna. I detta instämmer också 40 procent av studenterna. Inte så oväntat är att en majoritet av lärarna anser att studenternas förkunskaper har blivit sämre de senaste fem åren och också att studenternas arbetsinsats blivit sämre.
– Svaren bekräftar vad som hänt inom högskolan, att resurserna per student urholkats. Det låga antalet undervisningstillfällen ger studenterna sämre arbetsmotivation. Med exempelvis tre timmar undervisning i veckan ger man signalen att studenterna inte behöver anstränga sig, studierna är ingen heltidssysselsättning utan det är fritt fram att jobba bredvid, säger Ann Fritzell.

Lärarna gör bra jobb
Det som universitetslärarna tycker fungerar allra sämst inom akademin är löne- och belöningssystem för lärare, ledarskapet i den nationella högskolepolitiken och lärarnas karriärmöjligheter. De två förstnämnda är 90 procent missnöjda med, medan 80 procent tycker att karriärmöjligheterna är otillfredsställande. Missnöjet bland doktorander är ännu större.
Däremot är alla tillfrågade grupper överens om att lärarna gör ett bra jobb, cirka 80 procent anser att lärarnas ämneskompetens och lärarnas engagemang är bra. När det gäller den pedagogiska kompetensen går åsikterna isär.
– Glädjande är att man anser att lärarna gör ett bra jobb, men enkäten ger en riktig bild att den pedagogiska kompetensen kunde vara bättre. Det är en viktig kvalitetsfråga och det är också skälet till att SULF arbetat fram ett pedagogiskt program, säger Ann Fritzell.
På frågan om vilken som är högskolans viktigaste uppgift anser lärarna att grundforskning, bra grundutbildning och att främja bildningsidealet är viktigast. Lägst placeras kommersialisering av forskning.
Men som på de flesta andra ställen i enkäten spretar svaren rejält mellan olika tillfrågade kategorier. Här är det personalcheferna som skiljer ut sig. De anser att det är viktigast att erbjuda utbildningar som motsvarar arbetslivets behov, medan det minst viktiga är att lärosätena är oberoende gentemot det omgivande samhället.

Finansiering viktig
Inte förvånande anser lärarna att de viktigaste omvärldsfaktorerna är finansieringsformerna för universitet och högskolor, de offentliga finansernas utveckling och politikernas ambitioner med forsknings- och utbildningssystemet.
Internationellt utbyte inom forskningen betraktas som självklart.
– Men tyvärr bekräftar enkäten att studenter och lärare är alltför ointresserade av internationellt utbyte idag, säger Ann Fritzell.
Framtidstron är inte optimal, bara 15 procent av doktoranderna och 20 procent av lärarna tror att högskolan kommer att få ökade ekonomiska resurser för utbildning. Något fler tror på ökade resurser för forskningen, 25 respektive 30 procent.
Tillfrågade om framgångsreceptet anger lärarna att det viktigaste är höjda lärarlöner, fler lärarledda undervisningstimmar samt höjda anslag till grundforskning.
I botten när det gäller framgångsrecept för utbildning hamnar att knyta lärosätenas resurstilldelning till studenternas resultat, införa avgifter för svenska studenter samt att knyta lärarnas löner till studenternas resultat.
– Det här är tydliga svar i aktuella frågor. Långtidsutredningen föreslog avgifter för svenska studenter och i vårpropositionen förväntas regeringen föreslå att resurstilldelningen knyts till kvaliteten i utbildningen. Det är glädjande att de flesta tillfrågade avvisar de förslagen.
Notabelt är också att i botten på frågan om recept för en bättre forskning hamnar att avskaffa lärarundantaget, knappt var fjärde lärare och doktorand anser att det är en bra idé.
Ann Fritzell poängterar att enkäten visar att SULF ligger rätt.
– De fackliga och professionella frågor som SULF driver stämmer väl överens med lärarnas och doktorandernas uppfattning om vad som är väsentligt, säger hon.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv