Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Fler söker till högskolan när det är lågkonjunktur

Lågkonjunkturen blir högkonjunktur för lärosätena som får lättare att fylla kurserna och duktigare studenter. Regeringen har nu omfördelat sammanlagt 1 240 utbildningsplatser för att mildra verkningarna av varslen. Högskolor i utsatta regioner satsar för att dämpa krisen på arbetsmarknaden.

1 februari, 2009
Universitetsläraren

En gammal sanning är att lärosätena upplever en högkonjunktur när samhället i övrigt har lågkonjunktur.
– Mitt intryck efter 30 år i högskolevärlden är att när lågkonjunkturen kommer ökar sökandetalen till våra utbildningar, det gäller både grundutbildningar och forskarutbildningar, säger Henry Ohlsson, professor i nationalekonomi vid Uppsala universitet.
Ungdomar passar på att skaffa sig utbildning. Studenter tenderar också att bli kvar ett år extra och gå ytterligare några kurser innan de ger sig ut på arbetsmarknaden.
De lärosäten som de senaste åren haft svårt att fylla exempelvis teknikkurserna kan få betydligt bättre tillströmning när arbetsmarknaden blir sämre. Men Henry Ohlsson menar att man inte generellt kan säga att studenterna kommer att bli fler.
– Får man inte fler utbildningsplatser är det enda som händer att konkurrensen om platserna ökar. Antagningspoängen stiger och man får i genomsitt duktigare studenter.
Fungerar högskolan som en konjunkturbuffert?
– Avgörandet finns på politisk nivå, det är de som sätter till resurser till högskolesystemet. Rent politiskt har man möjlighet att dimensionera upp utbildningar om man vill göra det. Det är en snabb åtgärd som man kan vidta.
Ökar antalet doktorander nu i lågkonjunkturen?
– Det hänger ju på hur många doktorandtjänster det finns. Däremot får vi fler sökande till forskarutbildningarna vid en lågkonjunktur. Eftersom konkurrensen ökar så borde de vi tar in nu vara bättre i genomsnitt än de vi tar in annars.
Lågkonjunkturen kan om inte annat ge lärarna ett mer stimulerande arbete.
– Kanske det blir roligare att undervisa för universitetslärarna. Det finns inget roligare än att ha bra studenter, det är fantastiskt givande, säger Henry Ohlsson.

Många sena anmälningar
Krisen på arbetsmarknaden hade inte fått full kraft när ansökningstiden för vårterminen gick ut i oktober. Anstormningen av ansökningar från nya studenter kommer därför först med ansökningarna till höstterminen 2009. Men åtminstone vid Mälardalens högskola har man sett en kraftig ökning av antalet efteranmälda studenter.
– Normalt vid den här tiden så har vi kanske 50 sena anmälningar, förra veckan var det cirka 400, säger Christer Norström, prorektor vid Mälardalens högskola.
– Det är ju inget konstigt, det är en konsekvens av att det var stora varsel och stora uppsägningar innan jul, framförallt i Eskilstuna.
En rad högskolor och universitet har meddelat att de gör egna satsningar för att mildra verkningarna av varslen. Till dem hör Mälardalens högskola.
– Vi inser ju att man inte kan köra de vanliga processerna för då har ju tåget passerat, utan det gäller att vara otroligt snabb och aktiv. Vi har fått vissa garantier från regionförbund och länsstyrelsen. Och så kommer vi att utnyttja vissa medel som vi fått från KK-stiftelsen, tillägger han.
Två saker har högskolan redan nu tagit itu med.
– Det ena är övervintringsutbildningar. Där har vi tillsammans med gymnasieskolan gjort vad vi kallar en bred ingång till industriell excellens. Vi tar emot allt från de som har civilingenjörsexamen och behöver fortbilda sig till de som behöver komplettera på gymnasial nivå. Den satsningen är redan igång från början av vårterminen.
Det andra är ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsprojekt.
– Med hjälp av offentliga medel, stiftelser och företag som själva jobbar med strategiska utvecklingsprojekt, startar vi ettåriga forskningsprojekt inom några områden.
Han säger att deltagarna i projekten kommer från industrin och att högskolan svarar för handledningen, ungefär som vid industridoktorandprojekt.
– Min målsättning är att de ettåriga forskningsprojekten ska vara igång första februari i år. Nu finns pengar för ett år, men förhoppningen är att projekten ska kunna få fortsatt finansiering.

Skräddarsy kurser
En annan högskola som är tidigt ute är Högskolan Väst som också verkar i en region med ett utsatt näringsliv.
– Vi startar med det enklaste, att göra en översyn över vårt ordinarie utbud för att se om det är något som kan vara mera attraktivt för dem som mister -jobbet, säger Mats Eriksson, lektor i pedagogik och sammankallande i arbetsmarknadsgruppen på Högskolan Väst.
I ett andra steg ska högskolan försöka skräddarsy några kurser utifrån en undersökning om vilka behov som finns.
Man jobbar med tre olika alternativ:
• Utnyttja det nuvarande utbudet. På de tekniska utbildningarna finns det möjlighet att erbjuda plats direkt.
• Utnyttja högskolans överskott av prestationer för att starta nya utbildningar.
• Leta nya finansieringskällor och lägga ihop de resurser som finns.
– Vi tittar på arbetsförmedling, trygghetsfond, trygghetsråd, enskilda företag som varslar. De större företagen har ofta resurser till utbildningar, säger Mats Eriksson.
Andra universitet och högskolor har också aviserat snabba insatser mot varsel och kriser på arbetsmarknaden.
Till exempel har Chalmers startat en snabbvariant av tekniskt basår, en teknisk bastermin. Redan när denna tidning kommer ut ska kursen ha startat med 60 studenter.
Och naturvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet har skräddarsytt ett antal kurser, som förhoppningsvis kan hjälpa arbetslösa tillbaka till arbetsmarknaden. Däribland en yrkesinriktad kurs, specialdesignad för Volvoanställda, men öppen också för andra.
Flera lärosäten har erbjudit sig att starta nya utbildningar och utöka befintliga kurser om regeringen skjuter till pengar.

Omfördelning av platser
Regeringen aviserade i höstas att omfördela utbildningsplatser från högskolor och universitet som inte når sin beräknade utbildningsvolym till lärosäten som fyller sina studieplatser.
Omfördelningen är nu klar och 1 240 platser flyttas till sex lärosäten: Göteborgs universitet, Blekinge tekniska högskola, Högskolan i Borås, Högskolan i Halmstad, Chalmers tekniska högskola och Högskolan i Jönköping. De får 200 platser var utom BTH som får 240 platser. Alla andra lärosäten utom Umeå universitet har fått lämna ifrån sig tomma platser. De konstnärliga högskolorna, GIH och Karolinska institutet berörs inte heller. I pengar räknat handlar omfördelningen om drygt 80 miljoner kronor. Till det kommer kostnaden för studiestöd.
– Jag är glad att vi kan ställa platser till förfogande i de här extra utsatta områdena. Min signal till högskolorna har varit att de nya platserna inte behöver specialutformas för att passa varslade utan att det bör röra sig om kurser som högskolorna hade kunnat ge ändå. Om det innebär att en del av platserna går till andra, underlättar det ändå situationen för de varslade, eftersom det blir luckor på arbetsmarknaden efter dem som får platserna, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i ett pressmeddelande.
Sacos ordförande Anna Ekström är däremot kritisk till åtgärden.
– Regeringen vill flytta medel till högskolor i drabbade områden från andra högskolor. Framöver kommer många fler att söka till eller fortsätta sina utbildningar på alla högskolor, inte bara de som ligger nära industrier som varslat. Att flytta runt utbildningsplatser efter det lokala arbetsmarknadsläget är ingen hållbar strategi, eftersom det äventyrar kvaliteten på utbildningarna, säger Anna Ekström i en kommentar.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv