EN TREDJEDEL AV studenterna byter högskola under utbildningen. Men den som gör det för att lyckas bättre på arbetsmarknaden kan råka ut för en obehaglig överraskning. En pågående Sacostudie visar att inkomsten blir betydligt lägre de första åren på arbetsmarknaden. Trösten är att det verkar jämna ut sig ganska snabbt.
– Vi har tittat på högskolebytarna bland dem som började på de stora högskolorna 1995–1997. Och vi kan se att de, som grupp, år 2005 har signifikant lägre inkomster än studenter från samma årskullar men som hållit sig till en och samma högskola, säger Linda Holmlund, doktorand vid Institutionen för nationalekonomi, Umeå universitet. Studien är en del av hennes avhandling.
– Med de fakta om högskolebytarna som studien ger skulle man snarare förvänta sig att de tjänade mer än jämförelsegruppen. De har fler avklarade poäng än icke-bytarna, en större andel examinerade, högre betyg i gymnasiet, föräldrar med högre utbildning och färre barn.
Det sade Sacoekonomen Håkan Regnér vid en presentation av studien.
För de i gruppen som var ute på arbetsmarknaden 2002 låg inkomsten 15–20 procent lägre än för icke-bytarna. Tre år senare hade skillnaden minskat till 3 procent. Störst är skillnaderna i de lägre inkomstgrupperna. Bryter man ner jämförelsen ytterligare och tittar på bytare och icke-bytare som började och examinerades samma år går det inte längre att hitta några signifikanta skillnader.
– Men vi hittar heller inte några ekonomiska vinster för de som bytt högskola -under utbildningen. Och det tar tid att hämta igen de första årens inkomsttapp, sade Håkan Regnér.
GÖRAN STEN
