Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

20 december, 2008
Universitetsläraren

I våras publicerade Högskoleverket sin stora undersökning om universitetslärarnas arbete. Svaret var entydigt: Sveriges universitetslärare jobbar långt mer än normal arbetstid. Nyligen läste jag en arbetsmiljöundersökning från ett av våra lärosäten som konstaterade samma sak: lärarna jobbar för mycket. Det här är ingen nyhet. Redan den undersökning som SCB gjorde 2003 på uppdrag av den partssammansatta UH-gruppen visade på stora mängder obetalt övertidsarbete. Det här är det enskilt största arbetsmiljöproblemet: universitetslärare stressar och jobbar övertid för att täcka upp för den bristande finansieringen. Men det finns fler problem som är värda uppmärksamhet, både enligt den lokala rapport jag nyligen läst och enligt vittnesbörd från medlemmar som kontaktar oss.

ETT SÅDANT ÄR DEN fysiska arbetsmiljön. Den som trodde att olika tekniska lösningar på musarmsproblem räddat vår fysiska arbetsmiljö har inte satt sig in i distansundervisningens villkor: långa pass framför datorn ger värk i ögon, huvud, axlar och nacke. Om man undervisar med konferenssystem och webkamera, till exempel systemet Marratech, tillkommer andra bekymmer om man sitter i kontorslandskap eller delat arbetsrum. Utvecklingen har sprungit fram i sådan takt att arbetsmiljöarbetet inte hunnit med.
Och även om studentkontakterna genomgående är positiva enligt alla undersökningar så är de också en stressfaktor. Framför allt i nätbaserad undervisning, men också i traditionell, förväntas lärarna vara uppkopplade 24 timmar om dygnet och i stort sett omgående besvara frågor från studenter. Det ger positiv möjlighet till direktkontakt, men är också stressande.
Uteblir direktsvar kan läraren drabbas av ett fenomen som är direkt kopplat till IT-revolutionen: negativa ”recensioner” på nätet – ibland endast utlagda på en intern sida, ibland publicerade öppet med lärarens namn, kurs och lärosäte utsatta. I det här sammanhanget kan det också vara värt att nämna det som drabbar en del lärare på campuskurser: de hängs ut i filmer på YouTube (heder åt Umeå universitet som gått före och förbjudit inspelningar!).

MEN ALLT ÄR INTE nattsvart. För det första är ju resultaten av undersökningarna så entydiga att de borde vara lätta att åtgärda. Det gäller även tidsbristen: antingen får man från lärosätenas sida vara tydlig med att man sänker kraven på excellens i undervisningen, eller också får man hjälpa oss påverka regeringen så att resurserna motsvarar det som krävs.
För det andra: De som fått möjlighet att utveckla distansundervisningen pekar på att ITK ger nya pedagogiska möjligheter och uppmuntrar indivi-
dualiserad studentkontakt (om man har tid till det!).
För det tredje: De allra flesta universitetslärare trivs med sina arbetsuppgifter och uppfattar jobbet som meningsfullt. Och med de förväntningar som samhället har måste nog den känslan vara rättfärdig. Men arbetsmiljön måste fixas!

GIT CLAESSON PIPPING
Förbundsdirektör i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023