”Kan bli stora konsekvenser för anställda vid utbildningarna”, säger utredaren Sigbrit Franke

Utredningen om lärarutbildningen vill höja kraven rejält, alla lärosäten måste ansöka om examensrättigheter och odisputerade lärare ska inte få tillsvidareanställning. – Med de här förslagen som nu läggs rensas mycket av flummet från 1985 och 2001 års lärarreform ut, sa utbildningsminister Jan Björklund vid regeringens presskonferens om utredningen.

Utredningen En hållbar lärarutbildning föreslår en rad åtgärder som kommer att skaka om lärosätena. Examensrättigheterna måste sökas på nytt och andelen disputerade lärare ska öka rejält.
– Det kan komma att bli stora konsekvenser för de anställda vid lärarutbildningarna. Risken finns att ett lärosäte inte får examensrättigheter eller bara begränsade examensrättigheter. Då kan det bli omplaceringar och också uppsägningar, säger utredaren Sigbrit Franke.
Utredningen föreslår att dagens lärarexamen ersätts av två olika yrkesexamina, grundlärarexamen och ämneslärarexamen, vardera med fyra olika inriktningar.
Varje examen kommer att vara dubbel, förutom yrkesexamen kommer studenten att få en generell examen. För den treåriga inriktningen mot förskola blir det en kandidatexamen, för de fyraåriga utbildningarna till grundlärare och ämneslärare för grundskolan samt lärare i praktiskt-estetiska ämnen en magisterexamen. Utbildningen till ämneslärare med inriktning mot gymnasiet är femårig vilket ger en masterexamen medan den 1,5 åriga utbildningen i yrkesämnen ger en högskoleexamen.
Förhoppningen är att införandet av dubbla examina ska locka fler att börja på lärarutbildningar och att gå vidare till forskarutbildning.
Idag kan alla inriktningar ges på lärarutbildningarna vid 26 lärosäten. Utredningen föreslår att de högskolor och universitet som vill anordna någon eller några av de nya inriktningarna måste ansöka om rätt att utfärda examina för olika inriktningar eller ämneskombinationer. Högskoleverket ska godkänna eller underkänna ansökningarna.
Utredaren Sigbrit Franke uppmanar lärosätena att redan nu förbereda sig och undersöka vilka examina de har kompetens att ansöka om examensrätt för.
– Och då ska man titta på den totala kompetensen inom lärosätet, det kan finnas kompetens på andra institutioner som ligger nära det man behöver på lärarutbildningarna.
Hon förväntar sig att resultatet blir att alla lärarutbildningar inte kommer att ges vid alla lärosäten, och vid några lärosäten kanske lärarutbildningarna läggs ned helt.
– Jag brukar säga profilering, samverkan och koncentration, påpekar Sigbrit Franke.

Större vetenskaplig anknytning
Utredningen vill att undervisningen ska få större vetenskaplig anknytning och föreslår att den utbildningsvetenskapliga forskningen ska tillföras totalt cirka 175 miljoner extra per år. Om förslaget blir verklighet kommer det troligen att bli en del av budgetpropositionen för 2010.
• Av det nya tillskottet till forskningen ska 30 miljoner gå till uppbyggnaden
av ämnesdidaktiska resurscentra som
ska inrättas för samtliga större skolämnen. De här nya centra kommer högskolor och universitet att få ansöka om i konkurrens.
• Tio miljoner ska under tio år gå till sju lärosäten som ett basanslag för att bygga upp forskningskapacitet, totalkostnad per år 70 miljoner kronor. Ansökan sker i konkurrens.
• Vetenskapsrådet föreslås få ett utökat anslag till utbildningsvetenskaplig forskning med 60 miljoner kronor per år.
• Dessutom ska lärosätena få ett anslag på 75000 kronor per år för varje kommunalt finansierad doktorand som antas, för att bygga upp handledningsresurser. Beräknad totalkostnad 15 miljoner, det ska räcka till 200 doktorander.
Utredningen poängterar att andelen forskarutbildade lärare vid lärarutbildningarna behöver öka, nu är den i genomsnitt drygt 30 procent, den bör höjas till åtminstone genomsnittet för akademin, drygt 50 procent.
Delvis kan detta ske genom att utnyttja kompetens från andra delar av lärosätena.
– Man bör också ge adjunkter på lärarutbildningarna större möjligheter att forskarutbilda sig, säger Sigbrit Franke.

Tidsbegränsat för adjunkt
Utredningen anser också att lärare från grundskolan och gymnasiet som rekryteras för att förmedla erfarenhet från skolans värld i princip inte ska få tills-
vidareanställning vid högskolan.
Istället föreslår utredningen tre anställningsformer.
• Tidsbegränsade anställningar som adjunkt på fem år, ett system liknande det man har på konstnärliga utbildningar.
• Kombinationsanställningar, där en lärare har exempelvis 50 procent tjänstgöring på vardera en högskola och en gymnasieskola.
• Utbytesanställningar, där en lärare i ungdomsskolan och en högskolelärare byter plats för en tid.
– Vi vill att de här lärarna ska ha aktuella och relevanta erfarenheter från skolan, därför väljer vi att tidsbegränsa anställningarna, kommenterar Sigbrit Franke.
Vad som kommer att hända med alla de tillsvidareanställda adjunkter som nu arbetar på lärarutbildningarna tar inte utredningen ställning till.
En rad andra förslag kommer också från utredningen.
• Högskolelagens krav på att lärosätena ska ha ett särskilt organ för lärarutbildningen bör avskaffas.
• Verksamhetsförlagd utbildning, praktik, ska stärkas genom att ett system med särskilda så kallade fältskolor ska byggas upp. Fältskolorna utses efter ansökan och kvalitetssäkring.
• Utbildningen av modersmålslärare återupptas.
• Antagningskraven skärps och möjligheten att införa lämplighetsprov bör undersökas. Högskoleverket får i uppdrag att ta fram förslag på utformningen av proven.
• Examinationen stramas upp och alla studenter ska avsluta utbildningen med att genomföra ett självständigt examensarbete.
• Internationaliseringen förstärks och studenterna uppmanas att under en del av utbildningen studera utomlands. Det ska bli ett krav att blivande språklärare en tid ska studera sitt språk i ett land där det talas.
• IT ska integreras i utbildningen så att lärarna får den IT-kompetens som krävs i yrket.
• Lärosätena och huvudmännen för skolor bör ta ett gemensamt ansvar för att ge fortbildning av god kvalitet till redan yrkesverksamma lärare.

Beslut nästa år?
Kostnaden för lärarutbildningen är idag 1573 miljoner kronor per år. Det innefattar kostnaden för att fler studenter behöver antas då 35 procent hoppar av utbildningen.
Med nuvarande avbrottsfrekvens beräknas utredningens förslag kosta 1748 miljoner per år men om avhoppen kan sänkas till tio procent minskar kostnaderna till 1403 miljoner.
Utredningen ska nu ut på remiss och regeringen siktar på att beslut kan fattas i riksdagen under 2009 och att den nya lärarutbildningen i bästa fall kan införas höstterminen 2010.
Utredningen föreslår också att man ska stoppa antagningen till lärarutbildningarna läsåret 2009–2010 för att ge tid att förebereda den nya utbildningen. Det beslutet brådskar och högskoleminister Lars Leijonborg meddelade på presskonferensen att regeringen ska ta ställning i den frågan så snabbt som möjligt.
– De som arbetar på lärarutbildningarna måste få tillfälle att förbereda den nya utbildningen noga. Om regeringen hinner lägga propositionen innan sommaren kan det gå att införa den nya lärarutbildningen 2010, annars måste man skjuta på den, säger Sigbrit Franke.
Betänkandets titel En hållbar lärarutbildning är valt med omsorg.
– Min förhoppning är att det kommer att bli en bred enighet över blockgränserna i riksdagen. Ambitionen är att den här reformen av lärarutbildningen ska bli hållbar, att den inte som hittills ska rivas upp om tio år utan att den ska hålla i åtminstone 30 år, säger Sigbrit Franke.

Hoppas på varaktig förändring
Örjan Lönnevik, adjunkt vid Linköpings universitet, ledamot i SULF:s styrelse och nyligen avgången ordförande i SULF-sektionen Sveriges Lärarutbildarförening, har följt utredningen.
– Det är bra att alla de möjligheter studenterna haft att göra val och plocka ihop sin utbildning ersätts av tydliga
spår, kommenterar Örjan Lönnevik.
Han anser också att det är en förbättring att man kommer att ställa högre krav på ämneslärarnas kunskaper.
– Många utbildare tycker att ämneslärarnas kunskaper har varit för grunda och att grundlärare inte behöver så djupa ämneskunskaper.
Örjan Lönnevik ser den här utredningen som en del i en naturlig pendeleffekt, från att betona den pedagogiska kunskapen betonar man nu ämneskunskapen.
Men för lärarutbildarna är det stora problemet bristen på arbetsro.
– Reaktionen är inte en förändring nu igen. Nu har vi framförallt en önskan att låta den här förändringen bli varaktig.
– Jag hoppas att det verkligen blir en bred överenskommelse i riksdagen så att inte beslutet rivs upp under nästa mandatperiod.
Han välkomnar förslaget att stoppa intagningen till lärarutbildningarna läsåret 2009–2010.
– Om det sker med bibehållna resurser så kan lärarutbildarna ha tid att ställa om och förbereda de nya utbildningarna på ett bra sätt.
Utredningen föreslår att lärarutbildningarna i större utsträckning ska ta in kompetens från andra delar av lärosätena.
– Det här är en svår fråga. Vi är en professionsutbildning och har krav på kopplingen till yrket. Det gör att vår inriktning skiljer sig från övriga högskolan. Men på många lärosäten har man lyckats väl med en integration, men det är inte oproblematiskt.

Allt färre sökanden
I utredningen påpekas att söktrycket till lärarutbildningarna har blivit allt lägre och därmed studenternas prestationer. På presskonferensen om utredningen gav utbildningsminister Jan Björklund uttryck för förhoppningen att en bättre lärarutbildning kommer att öka söktrycket och också höja läraryrkets status. Det tror inte Örjan Lönnevik på.
– Lärarutbildningens utformning är den lilla delen, det som spelar större roll är a) förhållandet mellan utbildningens längd och förväntad lön och b) massmediernas bild av hopplösheten inom skolan, säger han.
Sedan återstår det att se hur det går med utredningens ambitioner att det ska bli lärarutbildning på färre orter.
– I slutänden kommer nog många politiker att värna utbildningarna på sina hemorter så vi får se vad som händer under remissomgången, säger Örjan Lönnevik.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv