Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbildningsutskottet ville höra om kvalitet i utbildning

Vad menas med kvalitet i högskolan? Hur kan kvaliteten mätas? Vilken kvalitet har svensk högskoleutbildning? Dessa tre frågor sökte Utbildningsutskottet svar på under en intensiv utfrågningsstund i förstakammarsalen i oktober. Men ytterligare en frågeställning dök upp under mötet: Vem ska granska granskarna?

19 december, 2008
Universitetsläraren

Utfrågningen tog avstamp i tre anföranden: Riksrevisionen redogjorde för en just avslutad kvalitetsgranskning, medan Högskoleverket, HSV, beskrev sin syn på kvalitet och sina metoder för att kontinuerligt mäta och utvärdera den. Slutligen redogjorde Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, för den enkät förbundet genomfört för att kartlägga lärosätenas kritik av HSV:s utvärderingar.
– Kvaliteten i systemen är ständigt debatterad och många parter ser sig som innehavare av lösningen till hur den ska mätas. Vi vill gå bakom och undersöka vad kvalitet innebär, förklarade inledningsvis Utbildningsutskottets ordförande, Sofia Larsen, (c).
I mitten av oktober presenterades Riksrevisionens rapport Hög kvalitet i högre utbildning?. Riksrevisionen har granskat 35 utbildningsmiljöer vid 22 lärosäten (Universitetsläraren 17/2008):
– Resultaten ger inte belägg för att det finns utbredda kvalitetsproblem inom högskolan. Däremot finns en stor förbättringspotential i många utbildningar. Men sammantaget fungerar det ganska hyfsat, konstaterade revisionsråd Inger Rydén Bergendal.
Riksrevisionen använde tre perspektiv i sin undersökning: studenternas, lärarnas och externa experters. Lärare och studenter fick svara på enkäter, medan experterna fick kvalitetsbedöma examensuppgifter. Lärarna var den mest nöjda gruppen, medan experterna var mest kritiska. Lärare och studenter var överens om att de gamla universiteten har mest prestige, men att det finns både goda utbildningar och kvalitetsproblem såväl vid små som stora lärosäten.
– Vi ger inga fullständiga svar – frågan är alltför mångfacetterad och verksamheten alltför omfattande, förklarade Inger Rydén Bergendal.
Den enda kvalitetsdrivande faktorn utredningen lyckats belägga var att utbildningar med högt studentinflytande och goda kontakter mellan lärare och elever bedömdes ha högre kvalitet.

Lyfta fram goda sidor
HSV ansvarar för att säkra och utveckla kvaliteten inom den högre utbildningen. För att kunna göra det måste man ha en uppfattning om vad kvalitet är:
– Vi har valt en operationell definition: Kvalitet är det som vi granskar i våra utvärderingar. Bedömningsgrunderna finns angivna i verkets nationella kvalitetssäkringssystem, förklarade avdelningschef Clas-Uno Frykholm från HSV.
Han menade att kvaliteten i en verksamhet måste belysas såväl utifrån verksamhetens förutsättningar, som processer och resultat.
– Man kan inte enbart titta på slutresultatet. Om man ska förbättra kvaliteten måste man också arbeta med att utveckla förutsättningarna och processerna. Vi försöker även lyfta fram framgångsfaktorer, som goda ekonomiska resurser, bra studenter och lärare, välformulerade mål och bra examinationsprocesser, förklarade han.
HSV tillsätter bedömargrupper som genomför utvärderingarna. Frykholm menade att kollegial utvärdering – peer review – är den lämpligaste metoden, som också används över hela världen. Men bedömargrupperna innehåller också studenter, forskarstuderande och ibland näringslivsrepresentanter.
Tidigare har utvärderingarna av kvalitetsarbetet varit stödjande, det vill säga att HSV har samarbetat med den centrala ledningen för att hjälpa lärosätena att strukturera sitt kvalitetsarbete.
– I nästa omgång vill vi se hur kvalitetsarbetet fungerar i praktiken. Om HSV finner att kvalitetssystemen inte är säkra får lärosätet ett år på sig att åtgärda dem. En annan viktig metod kommer att vara tematiska studier, små undersökningar som borrar djupt, berättade Clas-Uno Frykholm.

Mycket kritik
Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, har tagit emot mycket kritik från lärosätena beträffande HSV:s utvärderingar. För att kartlägga missnöjet skickade förbundet ut en enkät till alla lärosäten:
Över 90 procent svarade på enkäten, konstaterade rektor Lennart Olausson, som dock noga understök att inga lärosäten ifrågasätter att de ska granskas, men de kräver att det ska göras med ett bra system.
– Lärosätena har inte fått information om kriterierna i förväg. Det är besvärande, målstolparna tycks ständigt flyttas. Det finns dessutom en bristande transparens. I rapporterna är det svårt att avgöra vad de sakkunniga säger och vad som är HSV:s egna slutsatser.
Den viktigaste kritiken gällde dock att det inte finns en överklaganderätt om ett lärosätes examensrätt ifrågasätts.

Återvinna förtroendet?
Efter de tre anförandena var det dags för en frågestund där även representanter från Saco, SULF och studentorganisationerna fick möjlighet att yttra sig.
Michael Damberg (s) frågade hur HSV ska återvinna förtroendet för sitt arbete hos högskolorna och Göran Bexell från SUHF uttryckte sin besvikelse över att Riksrevisionen studerat lärosätenas kvalitet istället för HSV:s metoder för utvärdering. Vem ska granska granskarna? frågade han.
Claes-Uno Frykholm svarade att det är bra att även HSV granskas:
– Men det är en myt att vi inte tittar på resultaten av utbildningarna. Däremot kan jag garantera att vi kommer att lägga större vikt vid resultaten i framtiden, svarade han och underströk att Riksrevisionens slutsatser stämde mycket väl överens med HSV:s.
Studentorganisationerna tog fasta vid att Riksrevisionens funnit belägg för att studentinflytandet förbättrar kvaliteten:
– Idag präglas utbildningarna av stora studentgrupper och den lärarhandledda tiden uppgår ofta bara till två timmars föreläsningar i veckan. Det ger ingen möjlighet till kontakter, sade Ewa Westerberg, ordförande för Saco:s studentråd.

Mycket oavlönad tid
Studenterna fick starkt stöd av SULF:s chefsutredare Ann Fritzell som lade till att lärarna dessutom måste vara aktiva forskare:
– SULF arbetar med ett pedagogiskt program som ska tas på vår kongress nu i höst. Det går inte att bara luta sig på forskningserfarenhet, den måste integreras med ett pedagogiskt kunnande. Men det behövs också väsentligt mer resurser. Studenterna nämner att undervisningstimmarna är för få, ändå har HSV:s tematiska studie om lärarnas arbetssituation visat att lärarna bjuder på mycket oavlönad tid för studenternas skull.
Betty Malmberg (m) tog upp högskolerankning, som hennes parti varmt stöder, och som HSV fått ett regeringsuppdrag att studera. SFS uttalade sig mot rankning och menade att det likriktar utbildningarna, medan Saco:s studentråd menade att studenterna kan ha stor nytta av rankning. Ann Fritzell kommenterade rankning med skärpa i rösten:
– De kriterier man väljer att basera rankningen på avgör resultatet. Nyligen rankade tidningen Fokus Sveriges lärosäten utifrån två olika metoder – och resultaten blev helt olika. Vi vill att resurserna fördelas efter studenternas informerade val, men det kräver att HSV:s ämnes- och programutvärderingar blir mycket mer lättillgängliga för studenterna, sade Ann Fritzell.

Verktyg för studenterna
Såväl utskottets ordförande Sofia Larsen som vice ordförande Marie Granlund (s) var nöjda efter utfrågningen. Båda lyfte fram studentperspektivet som den viktigaste komponenten:
– Det var mycket intressant att man har kunnat påvisa att studentinflytandet är så avgörande för kvaliteten, sade Marie Granlund och lade till att hon såg fram emot att skriva en motion som tar upp kvalitetsarbete och resursfördelning.
Sofia Larsen tyckte att det varit viktigt att belysa hur komplex kvalitetsfrågan är och hon underströk att ett eventuellt rankningssystem ska vara ett verktyg för studenterna:
– Utbildning är en investering och studenterna måste kunna jämföra utbildningar och se vad som erbjuds till exempel i fråga om lärarledd undervisning och praktik.

ANKI WOOD

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023