Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

19 december, 2008
Universitetsläraren

I debatten om forskningens villkor i Sverige, har många brandfacklor kastats in under de senaste åren. Av debatten att döma är det lätt att få uppfattningen att Sverige är ett u-land när det gäller forskning och forskarutbildning. Forskning i all ära, men det som oroar mig mest är att den forskningspolitiska debatten kanske utvecklar en form av ”Gresham’s Law” som på sikt driver ut den minst lika viktiga utbildningspolitiska debatten. Jag håller till fullo med Åsa Kroon Lundell när hon i Universitetsläraren 17/2008 framhåller att det verkligen är dags att likställa verksamheterna forskning och undervisning. För mig handlar det om att på sikt med kvalitetsbefrämjande åtgärder höja undervisningens status.

FÖR CIRKA FYRA ÅR SEDAN hade undertecknad nöjet av att reflektera över Rådet för högre utbildnings (tidigare Högskolans grundutbildningsråd) femtonåriga historia. Rådet hade etablerats 1990 med avsikten att höja grundutbildningens status i förhållande till forskningen.
Sammanfattningsvis kunde jag då konstatera att erfarenheterna från rådets verksamhet i det stora hela var positiva och att man verksamt hade bidragit till att höja kvaliteten i svensk högskoleutbildning, framför allt genom stödet till utbildningsformer och innovativ utbildningsteknik.

VAD SOM SEDAN HÄNDE var att Rådet för högre utbildning avvecklades och delar av dess uppdrag flyttades över till Myndigheten för Sveriges nätuniversitet och som i sin nya skepnad ska läggas ned 2009.
Min förhoppning då var att Rådet skulle förbli intakt men att man mer inriktade sin verksamhet mot ”scholarship of learning”, det vill säga en betoning av nödvändigheten att integrera forskning och utbildning, samt att stödja strategier som befrämjade den akademiska friheten, bildningen och kreativiteten inom den högre utbildningen.

DET HÄR ÄR TANKEGÅNGAR som inte står i motsättning till kraven från en arbetsmarknad i ständig förändring. Snarare är det så att ett bejakande av kreativa utbildningsmodeller är det som arbetsmarknaden efterfrågar. Arbetsgivare efterfrågar flexibla och mångsidiga akademiker med en bred kunskapsbas. Det finns med andra ord all anledning att uppmärksamma de nya kreativa utbildningsmodeller vi nu ser växa fram. I detta sammanhang utgör Högskolan på Gotland med sin betoning av liberal education en intressant utveckling att följa och att dra lärdom utav.
För Högskolan på Gotland handlar det om att sätta studenten i centrum och skapa utrymme för en utbildning som inte bara efterfrågas av arbetsmarknaden utan även ger utrymme för bildning.

VORE DET DÄRFÖR inte på tiden att återupprätta Rådet för högre utbildning. Ett återupprättat råd med ett klart och tydligt mandat att stödja och uppmuntra nya och kreativa utbildningsmodeller skulle i högsta grad vara en kvalitetsbefrämjande insats.

JAN-ERIC DEGERBLAD
tekn dr,
f d utredare av Rådet för högre utbildning

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023