Utbildningsdag för chefer istället för skadestånd

– Jag hade aldrig tidigare tänkt på möjligheten att införa partssamverkan i ledarutvecklingen, för att på så sätt agera tillsammans med de fackliga företrädarna. Det är en ny tanke som jag tar med mig från den här dagen.

Det sade Bo Waerme, biträdande personalchef vid Uppsala universitet efter den utbildningsdag om samverkan och medbestämmande som ägde rum på Stockholms universitet i oktober. Personalchefer, förvaltningschefer och kanslichefer från fyra lärosäten utbildades tillsammans med representanter från Saco, SULF, TCO, ST och Seko.
– Vi har stor respekt för facket, vi har ett bra förhållande och vi är medvetna om att alla vill nå bästa tänkbara lösning på olika problem. Självklart är det jobbigt med rättstvister, men jag har full respekt för att vi är motparter och att den fackliga organisationen företräder sina medlemmar, fortsatte Bo Waerme.

Började för tre år sedan
Den här historien började för mer än tre år sedan då fyra lärosäten, Stockholms och Uppsala universitet samt Södertörns och Mälardalens högskolor, träffade ett avtal om samarbete om språkundervisningen:
– Avtalet skrevs under utan att man genomfört en MBL-förhandling med de fackliga företrädarna, trots att både organisationen och våra medlemmars villkor förändrades. När vissa språk flyttades från ett lärosäte och samlades på ett annat, förändrades eller försvann jobbet för vissa medlemmar, berättar Jan-Erik Sköld, ombudsman på SULF.
SULF hävdade att avtalet var en förhandlingsfråga, men tre av arbetsgivarna höll inte med, trots att överenskommelsen som rektorerna skrivit under hade ordet ”Avtal” med i rubriken. Förbundet kallade därför till tvisteförhandling med vart och ett av lärosätena.
Uppsala universitet erbjöd sig att betala 30 000 kronor ”pro gracia” för att undvika tvisten – utan att egentligen gå med på att något fel begåtts, Mälardalens högskola kunde gå med på en lägre ersättning eftersom lärosätet erbjöd undervisning i färre språk. Stockholms universitet däremot hävdade att det inte var ett avtal utan en policy. Södertörn var den enda högskolan som hade genomfört lokala förhandlingar med Saco-föreningen. Stockholms universitet fick till slut mandat att förhandla för alla fyra lärosäten.

Dåliga MBL-kunskaper
Det blev en segdragen historia och Jan-Erik Sköld anser att handläggningen visar att lärosätena är dåliga på att förhandla och att kunskaperna om medbestämmande är dåliga.
– Istället för att acceptera ett skadestånd, som i längden inte skulle förändra någonting, föreslog vi en utbildningsdag som skulle ge representanter för arbetsgivarna och fackförbunden möjlighet att träffas, fortsätter Jan-Erik Sköld och ser nöjd ut när han studerar listan på de 50 som anmält sig till utbildningsdagen.
– Det är en imponerande församling, säger han belåtet.
Lösningen att ordna en utbildning istället för att gå in i en tvist har prövats någon enstaka gång tidigare, med lyckat resultat. Jan-Erik Sköld tror att det kommer att bli vanligare i framtiden. En liknande dag är redan inplanerad vid Luleå tekniska universitet.

Skapa öppen stämning
Det var Stockholms universitet som stod som värd för den ”partsgemensamma” dagen och i den andan hade också programmets utformning diskuterats med SULF. Den gamla tvisten stod inte längre i fokus, utan samarbete var temat när man samlades i ett av Aula Magnas seminarierum.
Universitetsläraren fick vara med under det sista passet, då eftermiddagens gruppdiskussioner summerades. Temat för diskussionerna hade varit hur formerna för medbestämmande kan utvecklas och flera grupper underströk att det är viktigt att skapa en öppen stämning, där idéer och engagemang kan frodas.
– Man bör eftersträva att skapa en organisation där ingen är rädd att komma med förslag. Om cheferna bara informerar utan att lyssna känns det som om besluten redan är tagna, sade Anqi Lindblom-Ahlm, ledamot i Saco-S-rådet vid Stockholms universitet.
De flesta grupperna nämnde värdet av att arbetsgivare och fackliga representanter möts och lär känna varandra. Flera grupper ville utveckla detta genom att involvera fackliga representanter i chefsutbildningar och annan ledarutveckling, till exempel genom att fackliga representanter bjuds in för att presentera sig. Om parterna känner varandra och har förtroende kan konflikter undvikas och arbetsgivarna kan helt enkelt fråga facket om när en förhandling bör hållas. Använd facket som en resurs, uppmanade en talare.

Parter med samma mål
Fredrik Wallin, vice ordförande för Saco/SULF vid Mälardalens högskola, rapporterade att hans grupp ville understryka att facket inte bara är en motpart:
– Båda parter har ofta samma mål, alla vill att det ska gå bra för verksamheten och alla vill undvika nedskärningar. Facket är en motpart i vissa fall, men lika ofta vill vi vara en ”medpart” som arbetsgivaren kan diskutera med.
Andra metoder som fördes fram för att skapa ett bra och förtroendefullt samarbetsklimat var att erbjuda handledningsgrupper för chefer, att ordna arbetsplatsträffar och se till att det går ut regelbunden och kontinuerlig information till alla anställda.
– En välfungerande partssamverkan är bra för hela organisationen, alla har intresse av att det blir effektivare, konstaterade Iréne Westerlund, biträdande personalchef vid Stockholms Universitet, som speciellt tagit till sig förslaget att fler inom administrationen måste få ta del av kompetensutvecklingen:
– Hos oss får alla nya chefer utbildning. Det vi inte tänkt på är att många ärenden och beslut förbereds av administratörer, ekonomer och handläggare och att även de måste få kontinuerlig utbildning.
Att föra ut MBL-förhandlingar till fakulteter och institutioner förespråkades av
flera – även av representanter från arbetsgivarna, men med tillägget att det kräver tydliga mandat om vad man får förhandla om.
– Jag vill dessutom föra fram att man kan ta upp inledande förhandlingar i ett tidigare skede för att fånga upp så många förslag som möjligt, sade Marie Eriksson, förvaltningschef vid Mälardalens högskola.
SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping tyckte att utbildningsdagen lagt en viktig grund för ett vidare samarbete. Speciellt glad var hon över att en arbetsgivarföreträdare hade talat sig varm för institutionsstyrelserna.
– Det kollegiala systemet, bland annat institutionsstyrelserna, innebär arbetsplatsdemokrati och samverkan i praktiken och gör det möjligt för medarbetarna att kunna påverka. Från SULF:s sida hoppas vi att allt fler institutioner ska börja använda sig av detta eminenta instrument.
Med ett snett leende avslutade Stockholms universitets personalchef, Bengt Sandberg, dagen med att konstatera att det var möjligt att träffa facken i en sådan här form utan att det är avslutet på en rättstvist.
– Det var givande att träffas under lättsamma former. Det viktigaste jag tar med mig är att det finns en öppenhet att ifrågasätta stela regler och att det faktiskt finns en gemensam samsyn på många områden, kommenterade Bengt Sandberg efteråt.

ANKI WOOD


Kategorier: Arkiv