Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

18 december, 2008
Universitetsläraren

Årets nobelpristagare har tillkännagivits och framstående vetenskapliga rön belönats. Men förra årets pristagare har de flesta människor redan glömt. Det är beklagligt, eftersom det sedan några år tillbaka är fler och fler internationella forskare som har erhållit priset. Om vi bortser från ekonomipriset, som enligt en naturlag oftast verkar gå till amerikanska forskare, så går nuförtiden en stor del av de naturvetenskapliga priserna i Europa framför allt till Tyskland och Frankrike och stimulerar samtidigt uppkomsten av innovativa företag. Varför?
Det finns en rad faktorer, som utmärker det internationella forsknings/innovations-klimatet, som har bidragit till en sådan utveckling.
Humboldidealet (tanken om forskningens/tankens absoluta frihet och med filosofi som ett viktigt huvudämne), som förebådades av till exempel bildningsfilosofen von Herder i Tyskland. Liknande utbildningsskolor vid franska universitet har bidragit till att forskarutbildningen inte enbart har ansetts som yrkesförberedande; utan att djup kunskap i filosofiska/samhällsvetenskapliga ämnen är en självklarhet även för naturvetare/medicinare. Bildning i sig har enligt denna uppfattning mycket stort värde och leder lättare till ämnesövergripande (interdisciplinära) lösningar av vetenskapliga/tekniska problem. Därmed är grunden lagd till ett omfattande tvärvetenskapligt tänkande/arbetande, något som i Sverige fortfarande på sina håll betraktas som icke vetenskapligt. Men förra årets tyska och franska fysik- och kemipristagare har utbildat sig i olika ämnen och därmed bekräftat teorin att det är enklare att se problemets lösningar, när man är insatt
i olika ämnesområden. Samtidigt upptäckte dessa forskare nämligen, hur lösningar kan användas i det dagliga livet och till att utveckla nya produkter. Ett annat exempel är den berömda tyskfödde matematikern Grothendieck, som arbetade i den mycket omtalade franska forskningsgruppen Bourbaki, som lade grunden till en ny axiomatisk uppbyggnad av matematiken. Idag är han en framstående filosof i Frankrike.

TVÄRVETENSKAPLIGA ARBETEN (tvärvetenskap åsyftar forskning, där
metoder/teorier från olika discipliner används samtidigt eller i fritt utbyte sinsemellan) har lett till stora avancerade forskningsområden. Exempel är bionik (design by nature), som försöker förstå naturens hemligheter i till exempel materialhänseende. De olympiska baddräkterna är idag noggranna kopior av delfinens/hajens hud, med dess mycket komplicerade struktur. Bambuns uppbyggnad har gett ovärderliga kunskaper, när vi nu åter börjar bygga hus i trädstrukturer. Även biolektronik (biochips, biosensorer) är ett spännande försök att härma naturen. Telemedicin har som ett framgångsrikt tvärvetenskapligt område räddat många liv och sparat många onödiga resor.
Åldersdiskriminering. När en svensk nobelpristagare inom neurovetenskap i Göteborg ansökte om forskningsmedel hos Vetenskapsrådet fick han svaret nej, för att han var för gammal. Forskningsminister Lejonborg försvarade i ett sommarprogram i Vetandets värld (P1) diskrimineringen med att vi måste satsa på ungdomar. Naturligtvis ska vi satsa på yngre forskare, men på kontinenten skulle man aldrig behandla sina vetenskapliga storheter, även om de är över 65 eller 70 år, på det sättet. Tyska och franska pristagare har naturligtvis egna forskningslaboratorier vid universiteten med studenter och doktorander. Jag brukar ge rådet till mina yngre studenter och forskare: Låt oss inte upprepa mina gamla misstag, låt oss göra nya så att vi lär av dem. Tid och pengar är för värdefulla att än en gång satsas på dumheter jag tidigare gjorde.
Att forskning inte bara beror på intuition och hårt arbete utan även på erfarenhet verkar forskningsministern inte ha reflekterat över.
Bred utbildning (även klassisk bildning), tvärvetenskapliga arbetsformer och en obefintlig åldersdiskriminering har kraftigt stärkt den europeiska innovationsförmågan inte minst inom vetenskapen och teknologin. Kanske skulle våra forskningspolitiker rikta sina blickar oftare till kontinenten och studera utvecklingen där istället för att oavbrutet snegla på USA, för att förverkliga förra valets storstilade affischkampanjer om eventuella svenska nobelpristagare.

MEN ÄN VIKTIGARE vore insikten hos våra forskningspolitiker att man kan hjälpa till att utveckla innovationsförmågan och starten av nya företag – men då måste man lära sig av lyckade projekt och nya teknologiskt framstående företag på kontinenten. Ständiga innovativa möten inom tvärvetenskapliga forskningsområden är framgångsrecept vi utan vidare kunde kopiera.
I alla fall är dessa lösningar bättre än att staten bestämmer vad över 30 procent av den nya forskningsbudgeten ska satsas på.

DETLEF QUAST
fil dr, D.P., gästprofessor vid University of Applied Sciences, Tyskland

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023