Undervisning och forskning – ska ha samma status

I ett nytt programförslag från förbundsstyrelsen till SULF:s kongress i november krävs att undervisningens status jämställs med forskningens och att pedagogiska meriter jämställs med vetenskapliga. – Det är ”finare” att forska än att undervisa, men nu är det dags att ändra på det och likställa de två verksamheterna, säger Åsa Kroon Lundell, ordförande i förbundets högskolepedagogiska arbetsgrupp.

Kraven på att jämställa undervisningens status med forskningens förs fram i förslaget ”SULF:s program för universitetslärares pedagogiska utveckling och meritering”.
Bakgrunden är tre motioner om högskolepedagogiska frågor som bifölls vid förra kongressen. Kongressen beslöt i samband med det att lyfta upp de högskolepedagogiska frågorna på dagordningen.
– Vi tycker inte att man inom högskoleväsendet behandlar de pedagogiska frågorna på samma sätt som den vetenskapliga meriteringen, säger Åsa Kroon Lundell, ordförande i arbetsgruppen som arbetat fram förslaget.
Till vardags är hon docent i medie- och kommunikationsvetenskap och ordförande i jämställdhetsrådet vid Örebro universitet samt suppleant i SULF:s förbundsstyrelse.
– Vi anser att det går en olycklig skiljelinje mellan vetenskap och forskning å ena sidan och pedagogik och undervisning å den andra. Vid meritering, tjänstetillsättning, befordring och lönesättning fästs mycket mindre vikt vid pedagogiska meriter och skicklighet än vid vetenskaplig utveckling och meritering.

Verklighetsfrämmande
Åsa Kroon Lundell menar att detta synsätt inte avspeglar verkligheten.
– För de allra flesta universitetslärare består den övervägande delen av verksamheten av undervisning, att då ensi-digt prioritera den vetenskapliga meri-
teringen är verklighetsfrämmande.

Stöd för bättre villkor
Högskolepedagogiska arbetsgruppen vill att vetenskap och pedagogik inte ska vara två olika ben, utan att de ska integreras för att undervisningen ska få så hög kvalitet som möjligt.
Programmet är tänkt att utgå från en lärares vardag så som den ser ut idag och ska samla förbundets ståndpunkter i fråga om högskolepedagogik.
– Det ska vara ett stöd för den enskilde läraren att kräva bättre villkor, men programmet är inte bara avsett för enskilda lärare utan formulerar också krav riktade till Utbildningsdepartement och Högskoleverk och till lärosäten och fakulteter.
Frågan om högskolepedagogikens status belyses därför ur olika perspektiv.
Åsa Kroon Lundell tar upp några viktiga aspekter i programförslaget:

• Programgruppen vill lyfta betydelsen av den pedagogiska verksamheten överhuvudtaget.
– Pedagogisk skicklighet följer inte automatiskt med vetenskaplig meritering,
Den pedagogiska skickligheten kräver också mycket arbete och resurser för att utvecklas.
• Centralt i tankarna bakom programförslaget är att vetenskap och forskning inte kan vara skilda från undervisningen.
– Vår syn är att de måste vara integrerade. Genom att integrera forskningen i undervisningen på ett bättre sätt än vi gör idag stärker man kvaliteten i undervisningen.
• Premiering och bedömning av peda-gogisk meritering och skicklighet är eftersatt vid lärosätena. Det är lägre krav på bedömning av de pedagogiska kvalifikationerna än de vetenskapliga.
– Det är läge att höja kraven på dem som bedömer pedagogiska meriter. Detta är ett led i att höja meritvärdet på pedagogiska meriter och insatser.

Krävs utbildningsinsats
I programförslaget poängteras att bedömningen av pedagogiska meriter ska göras lika omsorgsfullt som bedömningen av vetenskapliga meriter. Där påpekas också att det troligen kommer att krävas en stor utbildningsinsats för att öka kompetensen att bedöma pedagogiska meriter.
I programförslaget samlas kraven under fyra huvudpunkter vilka i sin tur delas upp i ett flertal mer detaljerade punkter.

1. Statsmakterna måste ge väsentligt ökade resurser.
Här finns välkända SULF-krav som att ersättningen per student måste ökas kraftigt. Vidare krävs att lärosätena omprioriterar och ger större resurser till utbildning, utveckling och forskning i högskolepedagogik.

2. Regelverket måste ändras.
För att jämställa undervisningens status med forskningens måste alla lärosäten ha kollegialt sammansatta organ som fattar beslut i både utbildnings- och forskningsfrågor.
Också adjunkter ska kunna delta i val och vara valbara till fakultetsnämnd.

3. Pedagogisk skicklighet måste värderas högre.
Universitetslärares pedagogiska skicklighet måste uppmärksammas och belönas mycket högre än i dag. Detta är framförallt en fråga internt på lärosäten.

4. Balans mellan pedagogik och forskning kräver förändringar.
Bland annat måste arbetstidsavtalen utformas så att alla lärare både ska undervisa och vara vetenskapligt aktiva och att varje lärare garanteras balans mellan forskning och undervisning. Man föreslår också att det i alla utbildningar ska finnas en ”forskningsanknytningsresurs” i ersättningen per student.
Är det här en revolution?
– Revolution är ett starkt ord men vi sticker ut hakan. Av tradition är det i akademin vetenskapliga meriter som står i centrum. Det är ”finare” att forska än att undervisa, men nu är det dags att ändra på det och likställa de två verksamheterna. Utan den ena eller andra blir det ingen kvalitet i den högre utbildningen, säger Åsa Kroon Lundell.
Alla i SULF kommer kanske inte att hålla med.
– Jag förväntar mig en livlig debatt kring det här på kongressen. Det ska bli spännande att se hur förslaget tas emot.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv