Olycklig detaljstyrning men bra med ”lärarpeng”

De strategiska satsningarna i forskningspropositionen innebär en olycklig detaljstyrning från politikerna. Glädjande är däremot att regeringen föreslår en stor direktsatsning till lärosätena, speciellt glädjande är principen att all utbildning ska forskningsanknytas genom att 8 000 kronor per helårsstudent garanteras för alla lärosäten. Det säger SULF:s chefsutredare Ann Fritzell.

SULF är starkt kritiskt mot den detaljstyrning som genomsyrar propositionen Ett lyft för forskning och innovation. En rad mycket detaljerade områden inom medicin, teknik och klimat tilldelas varierande summor, från 310 miljoner kronor för energiforskning ned till 10 miljoner för forskning om förutsättningar för tillväxt.
– Det är en absurd detaljstyrning där vissa av de utpekade strategiska områdena får tillskott som endast räcker till att finansiera enstaka forskartjänster och då har man inte räknat in vad det kostar att fördela pengarna, säger Christoph Bargholtz, förbundsordförande i SULF.
Tveksamheten är stor om det är vettigt att politiker så detaljerat ska peka ut vilka områden man ska inrikta forskningen på.
– Regeringen pratar inte om bredd längre, bara profilering och kraftsamling. Resultatet kan bli att vi missar något viktigt och står där med stora tomma fläckar på kunskapskartan, säger Ann Fritzell.
Och eftersom ett av kriterierna för att kunna bli ett strategiskt område är att det finns avnämare i form av svenska företag, så utesluter det i princip andra ämnesområden än de inom medicin och teknik.
– Man skulle istället kunna haft kriteriet att forskningen skulle vara mycket viktig för samhället. Med nuvarande kriterier är det till exempel inte möjligt att göra en strategisk forskningssatsning på skolområdet, säger Ann Fritzell.

Mer till lärosätena
Däremot anser SULF att det är glädjande att regeringen ger mer forskningspengar direkt till lärosätena, en ökning med 1,5 miljarder för åren 2009–2012. Att det största tillskottet, 750 miljoner, kommer det första året är ett plus.
Speciellt positivt är att regeringen i propositionen föreslår att antalet studenter ska påverka hur mycket forskningsresurser en högskola får. Med undantag för de konstnärliga högskolorna och Försvarshögskolan garanteras alla lärosäten 8000 kronor per helårsstudent som en minimiresurs för forskning, en sådan ”lärarpeng” som SULF länge krävt.
– Det är glädjande att regeringen i princip tagit fasta på SULF:s förslag. På det sättet kommer undervisningen närmare forskningen vilket höjer utbildningskvaliteten, säger Christoph Bargholtz.
Minimiresursen är beräknad utifrån antalet studenter 2007 och det finns ingen automatisk koppling till om antalet studenter ändras. Eventuell justering får tas upp med regeringen.
– Vår förhoppning är att lärosätena kommer att använda medlen klokt så att det blir forskningssatsningar inom alla utbildningar, säger Ann Fritzell.
I övrigt kommer de direkta forskningstillskotten (och från och med 2010 tio procent av de befintliga forskningsresurserna) att fördelas utifrån så kallade kvalitetskriterier. Avgörande blir lärosätenas externa forskningsanslag och antal citeringar i vetenskapliga tidskrifter.
– Det här är vi kritiska mot. Forskningen bör naturligtvis kvalitetsgranskas men de faktorer man föreslår kommer att missgynna vissa ämnesområden, säger Christoph Bargholtz.

Pengar starkt styrmedel
Eftersom det främst är medicin- och teknikområdena som drar till sig externa medel och som citeras i internationella vetenskapliga tidskrifter missgynnas
andra vetenskapsområden.
För att kompensera för detta vill regeringen införa olika omräkningsfaktorer,
2 X för humaniora och samhällsvetenskap, 1,5 X för naturvetenskap och 1,1 X för övriga.
– Men omräkningsfaktorerna räcker långtifrån till för att kompensera främst hum-sam-området, vilket tydligt framgår av regeringens egna beräkningar. Pengar är ett mycket starkt styrmedel och lärosätena styrs genom det här att satsa ännu mer på forskning som genererar externa medel och citeringar, säger Ann Fritzell.
Därigenom riskerar enskilda forskare och forskargrupper att missgynnas vid de interna resursfördelningarna.
– Till exempel kommer tvärvetenskap att få det svårt, eftersom sådan forskning har svårt att dra till sig externa medel.
Till att börja med kan omfördelningseffekterna inte förefalla så stora men med tiden kommer de ackumulerade omfördelningseffekterna mellan lärosätena att bli kraftiga.
– Det blir en galopperande spiraleffekt, högre anslag ger mer resurser att dra till sig externa medel och mer resurser att satsa på forskning som citeras, säger Ann Fritzell.
I inledningen på propositionen konstaterar regeringen att konkurrensen om ”de bästa hjärnorna” skärps och att ”det behövs en tydlig satsning på unga forskare”. Men, påpekar Ann Fritzell, man gör inget av den insikten.
– God forskning förutsätter goda forskare, men hur dessa ska kunna rekryteras och behållas finns inte synliggjort i propositionen.

Anställ alla doktorander
SULF vill se en satsning på att rekrytera unga forskare, med meriteringsanställningar för nydisputerade och med bättre och tryggare villkor för doktorander.
SFS har räknat ut att ett tillskott på 400 miljoner kronor räcker för att anställa alla doktorander.
– Drygt en fjärdedel av doktoranderna saknar anställning och står därmed utanför de gemensamma trygghetssystemen. Regeringen hade chansen att ändra på detta, men tog den inte, kommenterar
Rikard Lingström, ordförande för Sveriges doktorandförening inom SULF.

PER-OLOF ELIASSON


Kategorier: Arkiv