Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Utbildning på distans uppfattas olika av lärare och studenter

– Det finns ett gap mellan distanslärares ambitioner och distansstudenters behov. Lärarnas ambitioner kolliderar ofta med studenternas verklighet. Det säger Berit Östlund som har undersökt hur distansstudenter ser på sina studier.

16 december, 2008
Universitetsläraren

I den pedagogiska forskningen finns ett antagande att lärande sker bäst i samverkan med andra människor och i sociala sammanhang.
Många distanslärare försöker därför med teknikens hjälp skapa studiemiljöer där studenter kan samverka med varandra i en studiegrupp trots att de befinner sig på olika platser och studerar vid olika tidpunkter.
– Men tittar man på studenternas situation så kolliderar ofta lärarnas ambitioner med studenternas verklighet, säger Berit Östlund.
Hon disputerade 26 september vid Institutionen för barn- och ungdomspedagogik, specialpedagogik och vägledning på Umeå universitet. Avhandlingen heter Vuxnas lärande på nätet – betingelser för distansstudier och interaktivt lärande ur ett studentperspektiv. Hon har undersökt hur distansstudenter ser på sin situation och hur de gör när de studerar via nätet.
Berit Östlund har själv utvecklat och undervisat på distanskurser sedan 1995.
De studenter som väljer distansstudier är ofta lite äldre, de har för det mesta jobb och familj med barn hemma och kanske inte heller möjlighet att ta studielån.
– De har knappt om tid och studierna får ofta komma i andra hand efter familj och jobb, säger Berit Östlund.
Hennes avhandling visar att kurskamraterna är viktiga för studenterna.
– Studenterna är väldigt nöjda med datorkommunikationen, att de kommer samman som grupp, de får stöd av och känner tillhörighet med andra i samma situation. Det sociala är både en piska och morot, det blir en drivkraft, speciellt om man är ovan student.

Tidseffektiva kurser bäst
Berit Östlund har undersökt två kurser inom lärarutbildningen, en grundkurs där flertalet studenter inte hade tidigare erfarenhet av universitetsstudier och en påbyggnadskurs med studenter som redan hade en akademisk examen.
Studenterna uppskattar flexibiliteten i distansundervisningen och att man inte är beroende av tid och plats för att genomföra sina studier. Men i vissa situationer tycker studenterna det är bättre med struktur och fasta ramar. Det är när en bunden studieform sparar tid, där de kan snabbt få klart för sig vad de ska göra och vad som krävs av dem.
Berit Östlund har funnit att studenterna är mycket pragmatiska och gör rationella val. För dem är tid en bristvara och de föredrar därför de kursinslag som är mest tidseffektiva.
Studenterna i de undersökta grupperna kommunicerar flitigt med varandra över
nätet. Det handlar om saker som hur man ska tolka kursuppgifter, hur man ska uttrycka sig i skrift, hur mycket man behöver göra och också kring rent privata frågor.
Kursinnehållet, det som ska läras, diskuteras i mindre omfattning.
– Studenterna är väldigt positiva till det relationsskapande. Kraven på samverkan och att ge feedback anser de däremot är för tidskrävande. Studenterna ser studerandet som en social aktivitet, men inte lärandet. Vitsen med samverkan för att bygga gemensam kunskap går dem förbi.
Gruppen har alltså främst en social och praktisk betydelse och studenterna använder inte sina kurskamrater för att få en djupare kunskap om det som behandlas i kursen. Som det står i avhandlingen på sidan 34: ”Innehållet i kursens uppgifter diskuterades i princip också enbart då det krävdes enligt kursens instruktioner”.
– De ovana studenterna uttrycker detta tydligt i intervjuerna i undersökningen medan de vana studenterna i större utsträckning lyfter fram att de använder gruppen i kunskapsskapandet. En analys av studenternas kommunikation visar dock att även de vana studenterna till stor del använder gruppen i socialt och praktiskt syfte.
Man samverkar alltså inte för att få fördjupad kunskap, eller med avhandlingens ord: ”Studenterna samverkade i den omfattning som krävdes för att bli godkända, varken mer eller mindre” (s 36).
Och examinationsformen verkar understödja deras val av strategi. Även om det i de undersökta kurserna krävs att studenterna samverkar med sina kamrater så påverkar det inte deras betyg och de examineras individuellt.

Stor majoritet kvinnor
Frågan är i vilken utsträckning distansstudenter skiljer sig från campusstudenter i sin inställning till att få fördjupad kunskap genom samverkan med andra studenter.
– Det vore intressant att göra en liknande undersökning med campusstudenter. Att de lär tillsammans är kanske bara något vi lärare tror, säger Berit Östlund.
Hon undersökte också genusaspekten men fann inga stora skillnader mellan könen vad gäller skälen till att de söker distansutbildning och upplevda hinder och möjligheter i studiesituationen. Kvinnorna uttryckte dock sämre självförtroende rörande datorteknik och skrivförmåga, medan männen var mera självsäkra. När det däremot kom till genomförandet av kurserna var det ingen skillnad.
Men Berit Östlund påpekar att hennes underlag i genusundersökningen är litet, eftersom de studerade kurserna är lärarutbildningar med en stor majoritet av kvinnor. Dessutom är en majoritet av alla som studerar på distans kvinnor.

Samlat lärdomar
Genom sitt avhandlingsarbete har Berit Östlund samlat ett antal lärdomar för distanslärare och kursdesigners.

1. Se till distansstudenternas behov. Vilka är de och hur vana eller ovana är de vid studier? Vilka behov har de? Ofta glömmer lärarna bort detta.

2. Distansstudenter behöver stöd och uppmuntran. Ge speciellt inför kursen information om hur man hanterar situationen som distansstudent, till exempel hur mycket man orkar arbeta vid sidan om heltidsstudier.

3. Fundera över vilken studietakt som är lämplig. Många distansstudenter arbetar vid sidan om studierna och därför är kanske helfartskurser inte en bra idé. Samtidigt finns undersökningar som visar att för lugn takt inte heller är bra, då hoppar studenter av för att studierna inte verkar gå framåt.

4. Använd inte för avancerad teknik. Åtminstone i Berit Östlunds undersökning satt många studenter fortfarande med modem och hade inte de senaste datorerna. Då kan de inte använda alltför flashig teknik.

5. Se till att studenterna kan lära känna varandra. Gruppen är viktig för distansstudenter, de har nytta av varandra, inte minst socialt. Vid campusstudier kan man ägna flera dagar åt att gruppmedlemmarna ska lära känna varandra, medan man vid distansstudier försöker göra campusträffarna korta och packar in så mycket information man kan på så kort tid som möjligt så studenterna knappt hinner prata med varandra.
– Man skulle vid distanskurser lägga ner mer omsorg på att studenterna ska lära känna varandra eftersom man vet att det tar mycket längre tid för en grupp att formeras om man träffas över nätet.

6. Konstruera samarbetsuppgifter så att studenten upplever att vinsten med samarbetet blir större än förlusten i tid och flexibilitet.

7. Studenterna borde få lära sig att samverka via nätet. Hur man ställer frågor, hur man utmanar varandra, hur man bygger kunskap.

– Lärarna borde ha mera tid att delta i diskussionerna på nätkurserna och kunna fungera som föredömen, visa hur man gör när man lyfter frågor och ge anvisningar för riktningen på diskussionen, säger Berit Östlund.

PER-OLOF ELIASSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023