Det avtal som SULF drev igenom 2006 gör att nydisputerade som inte genast hittar ett arbete kan få hjälp av Trygghetsstiftelsen. Ett sätt är att stiftelsen finansierar praktik utanför akademin.
– Varje år mister cirka tusen anställda sitt arbete på universitet och högskolor och de anmäls då till Trygghetsstiftelsen. De flesta av dem är nydisputerade, säger Olle Åberg, konsulent vid Trygghets-
stiftelsen.
Ett övervägande antal löser sin situation själva men cirka 25 procent tar närmare kontakt med Trygghetsstiftelsen. Av dem är det ett trettiotal nydisputerade som varje år får praktikplats.
– Nyttan med praktikplats är tvåfaldig, säger Olle Åberg.
1. Man får in en fot med möjlighet att få jobb på företaget.
2. Man får ytterligare erfarenhet, en ny referens och nya kontakter som kan ge tips om andra företag som behöver anställa.
Inte minst lär man sig hur arbetslivet fungerar utanför akademin.
Praktikplatsen kan i bästa fall vara en genväg till jobb.
– När tjänster utannonseras är det ofta många sökande och hård konkurrens. Att komma in på praktik är lite som att gå bakvägen. Om man är på rätt plats vid rätt tidpunkt kan man föregå annonseringen och få jobbet innan det annonseras ut, säger Olle Åberg.
Skriva ”civilt” cv
Men praktikplatser är långtifrån allt som Trygghetsstiftelsen kan göra för dem som mist jobbet.
Stiftelsen har en programverksamhet där arbetssökande lär sig söka jobb utanför akademin.
– De lär sig bland annat att skriva, som jag säger ”civila” cv. Ett akademiskt cv kan vara på tolv sidor, där redovisas till exempel alla publiceringar. Ett
”civilt” cv däremot ska vara på högst två sidor.
I stiftelsens programverksamhet får de arbetssökande lära sig att matcha sig själva mot företag och bedöma vad de har för meriter som är gångbara på arbetsmarknaden.
Specialiserade kunskaper
De nydisputerade har ofta mycket specialiserade kunskaper och det gäller för dem att hitta en bredare kompetens.
– Många har till exempel jobbat i projekt men de flesta saknar formell projektledarutbildning så vi låter dem ibland gå en sådan utbildning.
Att aktivt söka kontakt med företag ingår också i kursen. Här kommer praktikplatserna in. De flesta av deltagarna hittar en praktikplats själva.
– De ska försöka få till stånd personliga möten. Även om företaget säger att det inte har några vakanser kan den sökande säga att OK, ni har inte planerat att rekrytera men kan jag få några månaders praktik?
Genom praktiken är den arbetssökande inne på arbetsmarknaden utanför akademin.
– Då får de en chans att visa upp sig. De kan därigenom skapa en efterfrågan på sin kompetens och i bästa fall få ett fast jobb på företaget.
Tidigare kunde arbetsförmedlingen stå för halva kostnaden för praktiken, men ändrade regler gör att arbetsförmedlingen bara bidrar till praktik för långtidsarbetslösa.
– Vi på Trygghetsstiftelsen försöker tvärtom göra insatser så tidigt som möjligt.
Tufft för naturvetare
Olle Åberg har hand om de som mister jobbet vid Uppsala universitet och SLU
i Uppsala, av dem är många naturvetare.
– Arbetsmarknaden verkar vara tuff speciellt för naturvetare som biologer. Läkemedelsindustrin har inte haft jättebra konjunkturer de senaste åren, säger han.
Och mycket riktigt är de tre nydisputerade praktikanter som Universitetsläraren talat med naturvetare.
Alice Lesser disputerade i matematik vid Uppsala universitet innan jul förra året.
Hon gör just nu en tvåmånaders praktikperiod på Savantic AB, ett litet konsultföretag inom fysikområdet där alla anställda är disputerade fysiker.
– Arbetsmarknaden för matematiker utanför akademin är kanske inte svår men svårmatchad, säger Alice Lesser.
Hon berättar att i storleksordningen 50 personer om året disputerar i matematik, av vilka cirka hälften blir kvar inom akademin.
– Svårigheten är att hitta ett jobb genast. Arbetsmarknaden är så liten och det är få företag som annonserar efter matematiker även om de behövs.
Hon hittade själv sin praktikplats när hon sökte efter lämpliga arbetsgivare på nätet.
– Företaget hade inga vakanser och är för litet för att anställa bara för att det dyker upp en lämplig person, men det tog gärna emot mig som praktikant.
Alice Lesser anser att Trygghetsstiftelsen fungerar mycket smidigt och utan någon byråkrati.
– Alla tjänar på systemet med praktik, säger hon.
Karin Anestål gör ett halvårs praktik på bioteknikföretaget Biotage i Uppsala.
– Jag ringde och pratade med dem, det är bra att få lite mer arbetslivserfarenhet utanför akademin, säger hon.
Karin Anestål disputerade i medicinsk biokemi vid Karolinska institutet i juni 2006.
– Det är inte många jobb som annonseras där de söker disputerade biokemister. Och när företagen söker odisputerade anser de att jag är överkvalificerad och därför ointressant, säger hon.
Hon är nöjd med Trygghetsstiftelsens insatser.
– Trygghetsstiftelsen är lätt att ha att göra med och är tillmötesgående, det fungerar suveränt, säger hon.
Elin Gammelgård har avslutat sin praktik på ett läkemedelsföretag i Stockholm och har nu en projektanställning där.
– Jag sökte en tjänst som gick till en internsökande. Då talade jag om att jag kunde få praktik via Trygghetsstiftelsen och det blev klart på mindre än en vecka. Innan praktiktiden gick ut fick jag en projektanställning, berättar Elin Gammelgård.
Hon disputerade i växtvirologi vid SLU förra hösten, hennes anställning avslutades sista december.
– Arbetsmarknaden för biologer är besvärlig. Det finns inte heller något större utbyte med näringslivet under doktorandtiden vilket är en nackdel, säger hon.
Också hon är enbart positiv till Trygghetsstiftelsens insats.
– Det är jättesmidigt att kunna få praktik på ett företag och kunna visa vem man är och vad man går för. Vi som disputerat och vill ut i näringslivet behöver oftast inte fler kurser utan arbetslivserfarenhet, och det får man på det här sättet, säger Elin Gammelgård.
PER-OLOF ELIASSON
