Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Hon värnar svenska språket Nya lagen ska vara ett stöd

Ingen avhandling utan sammanfattning på svenska. Opinionsbildning för att bevara och utveckla svesnk terminologi och begreppsvärld. Det är ett av målen när den nya språklagen träder i kraft, en normerande lag, utan straff och sanktioner. En lag som utifrån utredningen "Värna språken" ska ge ett starkare skydd för svenskan, de fem minoritetsspråken (finska, samiska, meänkieli/tornedalsfinska, romani och jiddisch) samt det svenska teckenspråket, framförallt allas rätt till språk.

16 december, 2008
Universitetsläraren

Det är läge för en språklag, säger Ingrid Johansson-Lind, ny chef för Institutet för språk och folkminnen.
Och efter en lång uppmarsch och mycket diskussion är det alltså tänkt att en ny språklag ska införas 1 juli 2009. Uppdraget att se till att myndigheter, exempelvis universitet och högskolor, efterlever lagen ligger hos den myndighet som Ingrid Johansson-Lind nu varit chef för drygt ett halvår.
Hon är entusiastisk över chefskapet och använder flera gånger orden ”kul” och ”jätteroligt” om sina uppgifter, ”det är en förmån att få jobba som myndighetschef”.
Att Institutet för språk och folkminnen genomgått en omorganisation och sannolikt får en helt ny språklag att bevaka stämmer med Ingrid Johansson-Linds förmåga att yrkesmässigt pricka in vad som ligger i tiden.

Fokus på kulturpolitik
Det började redan när hon var student i slutet av 1970-talet, en tidsanda då man råddes att göra det man var intresserad av, ingen talade då om att studenterna skulle bli ”anställningsbara”.
Ingrid Johansson-Lindh hade stort intresse för humaniora och läste litteratur, konst, idéhistoria. Tanken var eventuellt bibliotekariebanan och Bibliotekshögskolan. Men i nämnda tidsanda fanns också stort fokus på kulturpolitik, efter 1974 års kulturpolitiska proposition och hon sökte till den nyinrättade linjen (som det hette då) för kulturkommunikation.
– Kulturpolitiken genomsyrade mycket av första terminen, det var spännande frågor då och har fortsatt att vara det!
Efter studierna kom hon till Mariestad och en helt nyinrättad tjänst som kultursekreterare, det vill säga opolitisk tjänsteman. Det rådde kulturpolitisk pionjäranda och man inrättade sådant som länsteat-rar och länsmuséer. Från Mariestad kom hon till Uppsala, ännu en roll som ”kulturbyråkrat”, men nu på regionalnivå och med mer betoning på ”strategiskt arbete”. År 1997 kom Ingrid Johansson-Lind till regeringskansliet och kulturdepartementet. Marita Ulvskog var kulturminister och en ny stor kulturproposition hade just antagits av riksdagen. Som budgetsamordnare på departementet blev Ingrid Johansson-Lind högst delaktig i budgetprocessen.
– Det var extremt lärorikt, budgetprocessen är lika med departementets och politikens nervsystem.
Efter några år som handläggare blev hon 2001 administrativ chef och arbetade bland annat med personalfrågor. Sammanlagt blev det elva år och fem kulturministrar, inräknat Pär Nuders korta inhopp som tillförordnad, mellan Marita Ulvskog och Leif Pagrotsky.

Femton sökte
När Ingrid Johansson-Lind sökte jobbet på Institutet för språk och folkminnen blev det följaktligen nödvändigt att lyfta undan rekryteringsprocessen från hennes egen enhet. Femton sökte, fyra kallades till intervju, eftersom alliansregeringen (åtminstone ibland) vill ha öppna rekryteringsförfaranden blev det offentligt att hon konkurrerade med bland andra professor Lars-Gunnar Andersson, känd från P1:s Språket.
Ingrid Johansson-Lind tycker att det är bra och eftersträvansvärt med öppenheten kring tillsättning av myndighetschefer, ju fler jobb som utannonseras och söks öppet, desto mindre laddat. Hanteringen av hennes egen ansökan, att det formellt var hennes närmaste chef, statssekreterare Ingrid Eiken som utsåg Institutets chef, ser Ingrid Johansson-Lind som väl hanterad, tillsättningen skedde bland annat med hjälp av en inomdepartementslig rekryteringsgrupp samt en extern konsult, för second opinion.
– När jag läste annonsen tänkte jag att det passade mig perfekt, det handlar om spännande frågor, språk och kulturarv.
Hon framhåller Institutets ”imponerande forskningsprofil” och har som vision att göra myndigheten betydligt mer känd än vad som idag är fallet.
– Vi måste vända oss ut till allmänheten. Allmänheten är både vår uppdragsgivare och vår målgrupp, mitt mål är att alla om några år ska känna till myndigheten, säger Ingrid Johansson-Lind och berättar att det hon bland annat ägnat sig åt hittills och prioriterat är att bygga upp en fungerande ledningsgrupp.

Blir ”språkpolis”
Och så är det alltså den (högst sannolikt) kommande språklagen, att den blir hennes ansvarsområde, som har givit Ingrid Johansson-Lind epitet som ”språkpolis”.
Att hon anser att det är hög tid för en språklag beror på att svenska språkets ställning, till skillnad från för tio år sedan, inte längre är självklar. Förklaringarna är den omsusade globaliseringen lika med engelskans erövring av språkterritoriet.
– Forskning och vetenskap måste kunna använda engelska, men för att förhindra fortsatta domänförluster måste svenska språket utvecklas, säger Ingrid Johansson-Lind och citerar Olle Josephson (chef för Språkrådet, den avdelning inom institutet som ansvarar för språkvården) att ett språk utvecklas av att användas.
Om det finns en svensk begreppsvärld inom något ämne, ska svenska gälla. Samtidigt är engelskan nödvändig och oundviklig, när svenska lärosäten utannonserar program som öppna för utländska studenter måste man ha undervisning på engelska.

Svensk sammanfattning
Men hur ska då Institutet för språk och folkminnen övervaka efterlevnad och laglydighet, exempelvis att varje avhandling på engelska (eller annat språk) har en sammanfattning på svenska? Ingrid Johansson-Lind menar att en språklag inte ska användas för att bestraffa språkliga lagbrytare, utan fungera mer som stöd för svenska språket. Verktygen blir alltså inte böter eller annan påföljd för forskningsområden som struntar i svenskan, utan ska istället vara information, opinionsbildning, nätverk, seminarier och debatt.
– Och då kommer lagen att ha en viktig funktion, för exempelvis de terminologigrupper som har det tufft, där man inom olika vetenskapsområden arbetar på ideell och frivillig basis för att framhäva svenska språket. Man får också lita till att människor vill det bästa.
Hur vet man att alla tolkar det som att användning av svenska är det bästa?
– Jag har svårt att se att det finns något större motstånd, däremot är oron utbredd när det gäller svenska språkets domänförluster.

MARIELOUISE SAMUELSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023
Nummer 4, 2023