Sammanlagt 47 motioner ska behandlas av SULF:s kongress den 19 och 20 november. Det är ett rekord som delas med de två senaste kongresserna. Flera frågor återkommer, bland annat den om universitetslärarnas uteblivna kompetensutveckling, andra skiftar. De otydliga karriärvägarna inom högskolan var föremål för ett större antal motioner till de två senaste kongresserna än till årets. Det kan tolkas som ett uttryck för tillfredsställelse med de förslag Befattningsutredningen lagt fram och en förväntan att den nya karriären snabbt ska sjösättas av regering och riksdag.
TVÅ FRÅGOR SOM LYFTS FRAM starkare inför årets kongress än tidigare gäller universitetslärarnas möjlighet att aktivt bedriva forskning parallellt med undervisningen och frågan om universitetslärarnas immateriella rättigheter. Den minskande lärartätheten har gått ut över undervisningens forskningsanknytning och i somras anordnade SULF ett seminarium i Almedalen om de forskande lärarnas betydelse för utbildningens kvalitet. Förmodligen är det så att undervisningskvaliteten kunnat upprätthållas ett antal år också efter det att sambandet brutits mellan forskningen och undervisningen men att den tidpunkt nu nåtts när lärarna allt tydligare känner bristen på direktkontakt med aktuell forskning. Det ökande antalet motioner i frågan är att se som ett nödrop.
DET ÖKANDE ANTALET motioner som gäller frågor om immaterialrätt inom högskolan är en direkt reaktion på flera lärosätens oblyga och orättmätiga försök att hävda sin rätt till lärarnas undervisningsmaterial, till exempel datorpresentationer. För SULF är det självklart att läraren alltid behåller den fulla förfoganderätten till egenproducerat material och således behåller kontrollen över de sammanhang och den utsträckning som materialet används i. Det här är frågor som kommer att få ytterligare ökad aktualitet de närmaste åren som en följd av den snabbt expanderande distansundervisningen via digitala medier (se sid 4–7). Den bedömningen har också SULF-styrelsen gjort och vi har tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att närmare utreda hur förbundet bör agera.
OM FRÅGOR OM undervisningens förankring i forskningen och lärarnas rätt till de egna idéerna rör själva den intellektuella kärnan i universitetens och högskolornas verksamhet är det ändå frågor som rör de medmänskliga formerna för verksamheten som tvingar sig på som enskilt mest brännande fråga vid årets kongress. Så många som sju motioner tar sin utgångspunkt i universitetslärarens utsatta position och dess följder i form av otrygghet, ohälsa och personliga tragedier och i sista ledet nya svåra arbetsuppgifter för de lokalfackligt aktiva. Utvecklingen har gått snabbt mot en allt tuffare psykosocial arbetsmiljö på våra lärosäten, omvittnad i högskoleverkets rapport om det gränslösa arbetet och nu senast i SUAF:s arbetsmiljöundersökning som publiceras i januari. Visst känner flertalet lärare tillfredsställelse i sitt arbete men alltför många far illa i en miljö präglad av brist på resurser och hård konkurrens. För detta mänskliga slöseri bär arbetsgivarna, lärosätena, det direkta ansvaret.
CHRISTOPH BARGHOLTZ
Ordförande i SULF
