När regeringen i ett pressmeddelande presenterar huvuddragen i den kommande forskningspropositionen är det under rubriken ”Storsatsning på svensk forskning”.
Tillskottet till svensk forskning utlovas bli närmare 15 miljarder kronor under en fyraårsperiod.
– Det är vilseledande skrivet och räknar man efter stämmer inte siffrorna. Det hade varit hederligare att ange tillskottet i förhållande till dagens anslagsnivå, då innebär det en ökning med cirka fem miljarder kronor, säger Ann Fritzell.
Enligt pressmeddelandet är tillskottet 2,4 miljarder år 2009, 1 miljard år 2010, 0,5 miljard år 2011 och 1,1 miljard år 2012, alltså sammanlagt 5 miljarder. Regeringen har dessutom räknat med anslag som redan har beslutats av riksdagen, så i själva verket blir satsningen bara 4,6 miljarder kronor.
– Fast det stämmer ju att man får lägga ut 15 miljarder under perioden, men man brukar inte redovisa budgettillskott på det viset. Det här är ett sätt att dribbla med siffrorna och åtminstone ett nyhetsmedium har också gått på det, säger Ann Fritzell.
Långt från enprocentmålet
Tillskottet på 4,6 miljarder kronor är nämligen långt ifrån det av EU (och Sverige) uttalade målet att satsa en procent av budgeten på forskningen.
– Plus 4,6 miljarder är mycket pengar men det fattas mycket upp till enprocentsmålet. Globaliseringsrådet, där forskningsministern är ordförande, har ju beräknat att för att nå enprocentsmålet krävs en satsning på 14,5 miljarder, säger SULF:s ordförande Christoph Bargholtz.
Högskoleverket hävdar i en analys som presenterades i juni att forskningsanslagen inte ökat reellt sedan 2004, trots att den förra regeringen höjde forskningsanslagen med totalt 2,34 miljarder kronor. Orsaken är att kostnaderna ökat och att anslagen därför har ätits upp av pris- och löneomräkningen.
– Man kan anta att även den kommande perioden kommer att medföra att en minst lika stor summa försvinner realt från anslaget. Kvar blir då en tumme på cirka 2,3 miljarder, säger Ann Fritzell.
Hon förmodar att de reala satsningar som finns i promemorian är samlade under rubrikerna ”Strategiska områden – medicin, teknik och klimat” som får sammanlagt 1,8 miljarder år 2012 och ”Forskningsråd” som får 0,5 miljarder år 2012. Summan av de två områdena är just 2,3 miljarder.
– Det innebär att allt kommer att gå till nya projekt och specialsatsningar på de tre strategiska områdena. Det betyder att humaniora och samhällsvetenskap inte kommer att få några som helst reella tillskott, om de inte kan få del i någon miljösatsning.
Hankar sig fram
Christoph Bargholtz tror också han att det reala tillskottet finns inom områdena medicin, teknik och klimat. Han anser att det inger oro för humaniora, samhällsvetenskap och övrig naturvetenskap.
– Regeringen satsar på de områden som den finner mest angelägna och det är inget fel i det. Det är glädjande att de områdena får pengar, de behövs väl där. Men regeringen får inte glömma bort resten av forskningen och jag är rädd att den gjort det i den här forskningspropositionen. För övriga forskare blir det inga pengar för att utveckla forskningen, de får hanka sig fram som hittills, säger han.
De områden som regeringen i pressmeddelandet uppger sig vilja satsa på utgår från två prioriteringar.
1. Framgångsrik forskning behövs för tillväxten.
2. Forskning behövs för att lösa mänsklighetens stora problem, bland annat växthuseffekten, klimatförändringar, vattenbristen, svåra sjukdomar och hur man ska kunna ställa om energisystemen i miljövänlig riktning.
Områden som speciellt nämns i pressmeddelandet är kampen mot stora folksjukdomar som Alzheimers och cancer, nya kommunikationslösningar i skärningspunkten mellan mobilt bredband och IT samt nya energilösningar för mindre koldioxidutsläpp, ökad energieffektivitet och förnyelsebara energislag.
Prioritera innovation
Dessutom vill regeringen prioritera forskningsområden där Sverige redan har forskning av världsklass. Ett uttalat syfte med satsningarna i den kommande propositionen är att skapa och stärka svenska forskningsmiljöer av absolut världsklass.
Regeringen vill också satsa på universitetsforskning inom områden där det finns företag i Sverige som bedriver egen forskning och utveckling, och därmed stärka företagens utveckling och konkurrenskraft.
Regeringen uppger att innovation ska vara ett viktigt tema i den kommande forskningspropositionen. Ett antal nya former och instrument för det svenska forskningssystemet kommer då att presenteras. Man utlovar också att behandla specifika innovationsfrågor.
Den forsknings- och innovationspolitiska propositionen läggs fram i oktober men redan i samband med budgetpropositionen i september kommer regeringen att presentera fler forskningspolitiska detaljer.
PER-OLOF ELIASSON
