Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Oviss framtid i Frankrike för små språk som svenska

Undervisningen i små språk, som svenska, hotas av ett nytt vinsttänkande på universiteten. Det hävdar franska lärare i nordiska språk. I sommar har en av de skandinaviska institutionerna i Frankrike lagts ner.

13 december, 2008
Universitetsläraren

Det är sorgligt. Konsekvensen blir att färre franska invånare får kunskaper om de nordiska länderna.
Det säger Annie Bourguignon, professor i svenska vid universitetet i Nancy i nordöstra Frankrike. I somras gick hon i pension och tjänsten återbesätts inte. Istället inrättar fakulteten en ny lärartjänst i spanska. Det här betyder att en av landets skandinaviska institutioner stänger helt efter omkring 30 års verksamhet.
Några dagar innan Annie Bourguignon ska lämna sin post tar hon emot på ett anspråkslöst kontor på den humanistiska fakulteten. Hon berättar att verksamheten successivt har trappats ner under de senaste åren. Fram till i början av 2000-talet hade institutionen två heltidsanställda lärare och tre utlandslektorer. Då erbjöd man en tvåårig utbildningslinje i vardera danska, norska och svenska, som huvudämne. Målet var att inrätta en kandidatexamen i nordiska språk. Men trots protester från de berörda ländernas ambassader har universitetet krympt utbudet. Under vårterminen fanns bara svenskan kvar som huvudämne, och nu försvinner alltså även den linjen.

Bristande studentunderlag
Det går att läsa svenska vid nio franska universitet idag (se ruta på nästa sida). Vid de flesta handlar det om kortare språkkurser. Det är vad som nu också blir kvar av aktiviteterna i Nancy. Universitetet har bett Patrik Wallbom, svensk högstadielärare som bor i närheten, att leda en introduktionskurs i svenska på en och en halv timme i veckan.
Förklaringen till nedläggningen av institutionen är bristande studentunderlag.
– Under mina fjorton år här har antalet studenter varit ganska konstant. Men universiteten anser sig inte längre ha råd att behålla små discipliner, säger han.
Annie Bourguignon säger att det stämmer att få har läst svenska som huvudämne, men däremot har ett hundratal elever varit knutna till institutionen genom enstaka kurser. Som tillval har man bland annat kunnat läsa nordisk civilisation, litteratur, lingvistik och historia.
– I det här fallet avgör utbudet efterfrågan. Intresset för våra ämnen har väckts därför att vi har funnits på plats. Få studenter är beredda att byta bostadsort för att läsa ett ovanligt språk. Därför innebär nedläggningen att färre franska ungdomar kommer att lära sig någonting om Norden, säger Annie Bourguignon.
Hon är själv ett exempel på personer, som helt utan anknytning till Sverige, ändå lärt sig språket. Annie Bourguignon berättar att hon började läsa svenska i Paris för många år sedan, mer eller mindre av en slump. Senare har hon specialiserat sig på nordisk litteratur och bland annat forskat i relationerna mellan nordiska författare och Tyskland och vice versa.
– Man talar om nytta med olika utbildningar. Såklart att vi ska förbereda ungdomar för arbetsmarknaden. Men frågan är vad som är nytta i ett större perspektiv. Universitetens uppgift måste också vara att främja kulturutbytet mellan länder, säger Annie.

Kämpat för institutionen
Skylten med Institut Scandinave sitter kvar i en av språkavdelningens korridorer under sommaren. På anslagstavlorna bredvid finns resultat från årets tentor och allmän information om de nordiska länderna. Här finns tips om hur man kan plugga eller arbeta i Sverige. På andra sidan väggen ligger en liten undervisningssal. Den har också fungerat som institutionens bibliotek. I hyllskåpen står tusentals böcker. En hel del är gåvor från Svenska Institutet och de nordiska ländernas ambassader.
Annie Bourguignon har varit orolig för att litteraturen ska hamna osorterad i kartonger i en källare på Universitetsbiblioteket. Men till slut är det bestämt att den ska katalogiseras. Hon säger att hon också är lättad över att man åtminstone behåller introduktionskurser i svenska och norska.
– Det har inte varit självklart. Emellanåt har det känts som om man vill sudda ut alla spår efter oss.
Annie Bourguignon säger att hon inte har fått något stöd på lokalt håll, när hon har kämpat för att institutionen ska vara kvar. I universitetssammanhang kan det vara lite svårt att reda ut vem och var besluten egentligen tas. Men Nicole Fourtané, professor i spanska och chef för språkavdelningen på Nancy 2, hävdar att det är Utbildningsdepartementet, som ligger bakom.
Nicole Fourtané tror att en rad andra mindre talade språk kommer att gå samma öde till mötes. Allt färre franska studenter läser rena språklinjer. Det är vanligare att de vill läsa språk som en-skilda kurser inom ramen för en mer
yrkesinriktad utbildning. Dessutom säger hon att utvecklingen påskyndas av förra årets universitetsreform.
– Universiteten ska nu drivas mer som vinstgivande självständiga företag. I framtiden är det sannolikt att små språk kommer att läras ut av två lärosäten i Frankrike. Vid Sorbonne i Paris och ett annat universitet i landet.
Nicole Fourtané tycker i och för sig att den här utvecklingen är beklaglig, eftersom den innebär att kunskaperna om andra länder minskar, men anser ändå inte att det hade varit försvarbart att behålla den Skandinaviska Institutionen i Nancy. Att undervisa i språk är kostsamt och därför måste man göra val, menar hon.

Svenska vackert språk
Även om det handlar om undantag är vissa studenter beredda att flytta långt för att lära sig ovanliga språk. Antony Nunes lämnade för två år sedan Toulouse i södra Frankrike för att läsa svenska i Nancy. Det har han gjort parallellt med studier i portugisiska.
– Jag är intresserad av språk och vill kanske arbeta som översättare. Jag tyckte att svenskan var vacker. Med tiden har jag också blivit mer intresserad av kulturen och mentaliteten. Genom Annie Bourguignon har jag fått upp ögonen för litteraturen. Göran Tunström och Stig Dagerman tillhör mina favoriter. Sverige är också föregångare vad gäller miljöfrågor, sociala reformer och i arbetet mot diskriminering.
Antony Nunes berättar att han har varit i Stockholm en gång, men försöker hänga med i vad som händer i norr, bland annat genom att titta på svensk tv via Internet. Han är irriterad över att man lägger ner utbildningen.
– Det ligger i linje med den aktuella politiken om att allting ska gå med vinst. Man satsar allt på de stora språken som spanska och engelska, säger han.
Motiven till varför franska invånare vill lära sig nordiska språk är varierande. Det är förvånansvärt ovanligt att det beror på släktband. Naturen, miljöfrågor, rockmusik och vänskapsband till Skandinavien tillhör de vanligaste orsakerna. En liten grupp vurmar också för vikingar och nordisk mytologi.
– Men våra elever idag har en mer verklighetsnära uppfattning om Sverige än förr om åren.
Sedan Sverige gick med i EU lär sig alltfler språket av pragmatiska skäl. Det kan bero på att man är anställd av ett svenskt företag i Frankrike eller vill jobba i Norden, berättar Maria Ridelberg-Lemoine. Hon håller i Svenska Kulturhusets språkkurser i Paris. Där har elevtrycket ökat. Hon har svårt för att uttala sig om nedläggningen i Nancy.
– Generellt sett kan man ju tycka att den aktuella trenden går stick i stäv med uttalade ambitioner om att europeiska invånare ska bredda sitt språkliga kunnande och inte bara lära sig engelska, säger hon.

Finns två synsätt
En av de som sörjer över utvecklingen är Marc Auchet, professor emeritus i nordiska språk.
Fram till pensionen förra året arbetade han vid Sorbonne, men under många år var han den drivande kraften bakom den Skandinaviska institutionen i Nancy. Han hade långtgående planer på att skapa ett nordiskt kulturcentrum i staden.
– Det finns två olika sätt att se på små discipliner. Antingen talar man i lönsamhetstermer och räknar studenter. Då kan man också lägga ner undervisningen i latin, grekiska och konsthistoria. Även tyskan är hotad, eftersom antalet studenter där har minskat katastrofalt.
Men man kan också ha en mer humanistisk och kulturell inställning. Då är de små disciplinerna orkidéer, som bidrar till universitetens utstrålning, säger Marc Auchet.

ANNA TRENNING-HIMMELSBACH

Svenska vid universitet i Frankrike:
Personer med godkänd gymnasieexamen har rätt att skriva in sig på en rad kurser eller linjer på universiteten i Frankrike, utan att genomgå ett ansökningsförfarande.
Utbudet beror därför delvis på hur många studenter som har anmält sitt intresse vid läsårets början i månadsskiftet september/oktober.
Men under 2007–2008 erbjöd universitet i nio städer kurser i svenska språket; Bordeaux, Caen, Lille, Lyon, Nancy, Paris, Rennes, Strasbourg och Toulouse.
I de flesta fall handlar det om korta kurser, som studenterna läser vid sidan om ett annat huvudämne.
I Lille kan man läsa en kandidatexamen i svenska och danska. I Caen och vid Sorbonne i Paris går det att doktorera i nordiska språk.
Undervisningen drivs i allmänhet av fastanställda lärare och/eller av kontraktsanställda utlandslektorer från de berörda länderna.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Oskar MacGregor

kronikapuff-oskar

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023