Lärarförbund protesterar mot avrättning
Sveriges lärarorganisationer – SULF, Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet – protesterar mot att en lärare i Iran blivit dömd till avrättning efter en hastig rättegång.
Enligt rapporter från lärarnas världsorganisation Education International, EI, anklagades den 33-åriga läraren Farzad Kamangar för att vara medlem i den iranska delen av PKK och därmed terrorist. Han har tidigare varit aktiv i en kurdisk lärarorganisation som förbjöds.
Rättegång i fem minuter
– Det är viktigt att Sveriges lärarorganisationer gemensamt och kraftfullt protesterar mot den iranska regimen. Vi hoppas att vi kan få många att stödja oss i denna protest – och givetvis att vi ska kunna stoppa dödsdomen, säger Christoph Bargholz, ordförande i SULF.
– Vi protesterar mot fängslandet och tortyren av Farzad Kamangar, men också mot övergreppen mot andra fackligt aktiva. Vi kräver en omprövning av domen, samt att Kamangar får en ny och rättvis rättegång, säger Metta Fjelkner, ordförande i Lärarnas Riksförbund.
– Vi står samfällt upp mot varje regim som försöker förbjuda och bestraffa lärare och andra som verkar för mänskliga och fackliga rättigheter, säger Lärarförbundets förbundsordförande Eva-Lis Sirén, tillika ledamot av styrelsen för Education International.
Utan försvar
Farzad Kamangar dömdes i februari 2008 till döden i en rättegång som varade i fem minuter, där hans advokat inte tilläts försvara honom.
Trots stora ansträngningar från internationella organisationer att få domen omvandlad, bekräftades den i juli av högsta domstolen. Farzad Kamangar riskerar nu att avrättas omedelbart, sammanfattar lärarorganisationerna i ett gemensamt pressmeddelande i slutet av augusti.
37 procent har stort förtroende VR-bedömning
Vilket förtroende har forskarna inom humaniora och samhällsvetenskap för Vetenskapsrådet?
Frågan har utretts av rådet och den visar att 37 procent har stort eller mycket stort förtroende för Vetenskapsrådets bedömningsprocess, medan 45 procent säger sig ha varken stort eller litet förtroende. Cirka 15 procent har litet eller mycket litet förtroende, enligt ett pressmeddelande från rådet.
2000 tillfrågades
– Det är bra att så få är missnöjda, men det är för få som har stort förtroende för oss, säger Arne Jarrick, huvudsekreterare för humaniora och samhällsvetenskap.
I undersökningen tillfrågades nära 2000 forskare inom humaniora och samhällsvetenskap vilket förtroende de har för Vetenskapsrådets förmåga att ge stöd åt den bästa forskningen.
– Undersökningen har gett oss viktiga kunskaper om vad vi kan förbättra. Bland annat finns en del vanförställningar om vår bedömningsprocess, särskilt bland dem som fått avslag på sina ansökningar om forskningspengar. Vi har redan inlett en förändring av vårt informationsarbete för att komma till rätta med det, framhåller Arne Jarrick.
