Det var några av slutsatserna när SULF presenterade en ny rapport om sambandet mellan utbildningskvalitet och forskande lärare vid ett välbesökt seminarium under sommarens Almedalsvecka i Visby.
Visst kan en bra pedagog vara bättre utbildare än en forskningsspecialist. Men forskningen hör definitivt hemma även i grundutbildningen. Om detta var paneldeltagarna med lätt variation överens.
– Forskande lärare är själva förutsättningen för all högskoleutbildning, betonade SFS nyvalda ordförande Moa Neuman.
Almedalen 2008 blev ett rekordår, när det gäller antal arrangörer, evenemang och bevakande journalister. SULF var där och ytterligare 16 av Sacos 24 medlemsförbund tillsammans med akademikerorganisationen själv och Saco Studentråd. Aldrig tidigare har Saco och medlemsförbunden varit så många och haft så många programpunkter.
Och mitt i själva Almedalen, alldeles bakom politikernas talarscen, tronade Saco och medlemsförbunden i Gotlandsstudenternas kårhus Rindi.
Så även SULF, som under veckans mest intensiva dag inbjöd till debatt om rapporten Utbildningskvalitet och forskande lärare – hur ser sambanden ut?, författad av Lars Geschwindt, senior researcher på SISTER, Swedish Institute for Studies in Education and Research.
– En helt fristående rapport, betonade SULF:s ordförande Christoph Bargholtz.
– Att resultat och slutsatser sedan råkar sammanfalla med förbundets åsikter är naturligtvis bra, men en ren tillfällighet.
Forskande lärare en förutsättning
Och visst hör forskningen hemma även i grundutbildningen. Därom var alla med lätt variation överens. Men hur? Ingenting sker per automatik. Och vilken är den bästa utbildaren, en bra pedagog som inte forskar eller en bra forskare men usel pedagog, undrade diskussionens moderator Ulf Wickbom.
Forskande lärare är själva förutsättningen för den akademiska utbildningen, menade Moa Neuman, som också efterlyste mer lärarledd undervisningstid.
– Vi vill ha 15 undervisningstimmar per vecka, det skulle också ge mer tid till forskningsanknytning.
Lars Geschwindt pekade på resursfördelningens betydelse, framför allt på systemnivå. Vem ska göra vad i systemet? Vilken fördelning mellan forskning och undervisning som är optimal ska varje lärosäte avgöra. Målet är givet, att ge studenterna långsiktigt hållbara kunskaper eller annorlunda uttryckt, att ge studenterna färdigheter och kunskaper som är långsiktigt användbara i arbetslivet.
– Själv var jag nog en av de få i min studentgrupp som var entusiastisk för det forskningsinriktade sättet att arbeta, sade Pernilla Lovén, vd i Jämställdhetsbolaget.
– Det fanns forskare som var bra pedagoger och andra som var urusla. Men övergången från den akademiska utbildningen till verkligheten som egenföretagare blev en chock, där hade jag ingen hjälp av den akademiska världen.
Det svenska högskolesystemet fungerar nog ganska bra även om där finns en del problem med kvaliteten, funderade Lars Anell, ordförande i FAS, Forsk-ningsrådet för arbetsliv och socialvetenskap.
– Det finns redan idag tillräckligt många universitetslärare som har egen erfarenhet av kvalificerad forskning. Men, och det är ett absolut krav för att systemet ska fungera, de måste också vara bra lärare. Och jag är övertygad om att det går att höja utbildningens kvalitet utan att det behöver gå ut över forskningen.
Mer status att forska
Det är mer status och mer meriterande att forska, där finns ett stort attitydproblem att ta itu med, menade Moa Neuman och fick medhåll av många. Tveksamheten var också stor till påståendet att det går att utvärdera forskning men inte undervisning.
– Jag tror tvärtom att det vore viktigt att även undervisningen utvärderades. Dessutom är det inte alls särskilt lätt att värdera forskning, sade Christoph Bargholtz.
– Universiteten skulle också redan idag kunna visa att de värdesätter undervisningsskicklighet genom till exempel lönesättningen eller befordran.
Visst kan man tala om attitydproblem, men man gör det som lönar sig bäst, infogade Lars Geschwind.
– Med dagens hårda konkurrens handlar det mest om att skriva en bra avhandling, andra arbetsuppgifter tonas ned. Alla är livrädda för att hamna i lektorsträsket.
Lars Anell jämförde USA och Europa. I USA finns 3000 universitet/högskolor varav 300 bedriver forskning. Europas 3000 lärosäten bedriver alla forskning. Och det behöver inte nödvändigtvis vara ett mått på undervisningens kvalitet. Detsamma gäller andelen disputerade lärare, som kvalitetsmätare inom högskolevärlden. Disputerade lärare är ett medel, inget annat.
De rapporter, som vart femte år påtalar att där inte finns något samband, tonas ned. Kanske biter de först den dag då studenterna själva kan se vilka lärosäten som håller hög klass och väljer att gå dit, förklarade han.
Studenter som i högre grad kan välja lärosäten som de vet är bra, var också Lars Anells bidrag till panelens avslutande önskelista.
Moa Neuman efterlyste mer undervisningstid och examensarbeten ute på företag och andra ”riktiga” arbetsplatser.
Bättre förhållanden för alla på universitet och högskolor, tyckte rapportförfattaren Lars Geschwind. Medan Pernilla Lovén ville belöna pedagogisk skicklighet med höjd lön.
Ett första bidrag till att höja undervisningens status och lärarnas pedagogiska skicklighet kommer redan efter sommaren när SULF lägger fram sitt universitetspedagogiska program.
– Men tyvärr är det nog också så krasst att det behövs mera pengar i systemet, suckade Christoph Bargholtz.
GÖRAN STEN
