Regeringen vill ha studieavgifter
Utomeuropeiska studenter ska betala avgifter för studier vid svenska lärosäten. Det kommer regeringen att föreslå i höst i en proposition om internationalisering av den högre utbildningen.
Regeringen motiverar detta med att det växt fram en stor internationell marknad för studenter. Enligt statistik från 2004 handlar det om 2,7 miljoner studenter. Avgifter för studier vid universitet och högskolor är numera vanligt i stora delar av världen, skriver Utbildningsdepartementet i ett pressmeddelande.
– Svenska universitet och högskolor måste hålla en hög internationell klass. På den internationella studentmarknaden finns resurser vi går miste om. Om Sverige kunde tillgodogöra sig de medlen ökar våra möjligheter att stärka vår konkurrenskraft, säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg.
SULF:s förbundsdirektör Git Claesson Pipping säger i en kommentar:
– Att låta 8000 studenter av totalt 300000 betala lär knappast öka Sveriges konkurrenskraft som kunskapsnation, utan luktar kortsiktig ekonomism. Fri utbildning som dessutom skapar långvariga svenska kontakter med högutbildade i andra länder är en motiverad investering i framtiden som Sverige borde ha råd med.
Mycket mera pengar behövs till processen
Att genomföra Bolognaprocessen i Sverige har hittills kostat 36 gånger mer än de tilldelade medlen, rapporterade Vetenskapsradion i början av juni.
SULF:s ordförande Christoph Bargholtz sade i en kommentar till radion:
– Antingen tillför man mer pengar eller så får man minska antalet studenter.
SULF:s synpunkter
På Sveriges radios hemsida sammanfattas SULF:s synpunkter om att det behövs en ökning med minst 20 procent av resurserna till grundläggande högskoleutbildning, alltså ytterligare fyra miljarder kronor. Men att egentligen borde anslagen höjas med sex miljarder om man ska få ned de extrema övertidstalen som högskolelärare har, där snittveckan ligger på 54 timmar i veckan.
På så sätt skulle lärarna få mer tid att höja kvaliteten i undervisningen och tid att jobba med att fler studenter läser i de utbytesprogram som Bolognaprocessen syftar till.
Högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg hoppades på framgång i budgetförhandlingarna och att i höst kunna presentera en rejäl satsning både på forskning och utbildning.
Almega vill ha fokus på tjänster
Den svenska strukturen för forskning måste anpassas till det tjänstesamhälle som Sverige är idag. Det viktigaste i detta arbete vore att skapa en nationell forskningsstrategi som har tjänster i fokus.
Det tycker Almega, som är Sveriges största arbets- och branschorganisation för tjänsteföretag med 8900 medlemsföretag vilka sammanlagt har 400 000 anställda. Almega är den största förbundsgruppen inom Svenskt Näringsliv.
”Tjänster dominerar vår ekonomi. Men istället för att medvetet forma framtiden, inbjuds näringslivet till en branschernas huggsexa inför den kommande propositionen om forskning och innovation. De som vinner är de med en lång historia och en upparbetad struktur. Därför inriktas forskningspolitiken, som alltid, mot industri och tekniska landvinningar”, skriver Almega i ett pressmeddelande i början av juli.
– Det är inte längre hållbart, säger Ulf Lindberg, näringspolitisk chef på Almega.
Fp vill öka anslagen till forskning
”Forskare, företag, investerare och alla andra som bedömer Sveriges framtid som kunskapsnation behöver en tydlig signal om ett trendbrott. Därför krävs en betydande ökning av forskningsanslagen”.
Största satsningen
Det skriver folkpartiets ledare Jan Björklund, idag också utbildningsminister samt folkpartiets förre ledare Lars Leijonborg, idag högskole- och forskningsminister, på DN Debatt 3 augusti.
De sammanfattar:
”Alliansregeringens första forskningsproposition måste i fråga om nya resurser kraftigt övertrumfa allt det socialdemokraterna åstadkom i sina forskningspropositioner. Det innebär att forskningssatsningen i fråga om pengar måste bli den största utgiftsreform alliansregeringen presenterar i höst”.
Stiftelse donerar 25 miljoner till forskning
Diabetesforskningen får 25 miljoner kronor i en donation från Bo och Kerstin Hjelts stiftelse.
Donationen går till två internationellt kända diabetesforskare, professor Leif Groop vid Lunds universitet och professor Claes Wollheim vid University Medical Center i Genève, skriver Lunds universitet i ett pressmeddelande.
–Jag har själv diabetes sedan 15 år och jag vet att den är så vanlig att den hotar folkhälsan, förklarar Bo Hjelt.
Professorerna beslutar
Leif Groop är professor i diabetes och endokrinologi samt koordinator för Lunds universitets diabetescentrum, LUDC. Han har i många år haft ett nära samarbete med professor Claes Wollheim, som för övrigt är medlem i LUDC:s vetenskapliga styrelse samt hedersdoktor vid Medicinska fakulteten vid Lunds universitet.
–Vilken inriktning forskningen kommer att få får professorerna själva besluta i samråd med stiftelsens styrelse, säger Bo Hjelt.
Grundade stiftelse
Praktiskt taget hela sitt liv har Bo Hjelt, idag 73 år, bott och arbetat utomlands. År 1973 grundade han Corporate Development International, ett nätverk av företag som idag omfattar 53 bolag i 35 länder.
För drygt 20 år sedan grundade han en forskningsstiftelse som satsade på att förebygga ryggmärgsbråck. Detta efter att han hade förlorat tre barn med ryggmärgsbråck.
Anslagsnivå som för fyra år sedan
De statliga forskningsanslagen till lärosätena ligger kvar på samma nivå som för fyra år sedan. Det visar ny statistik från Högskoleverket.
Under perioden 2005–2007 har regeringen satsat 420 miljoner på ökade forskningsanslag till högskolorna. Men ny statistik från Högskoleverket visar att de statliga direktanslagen, trots satsningarna, inte har ökat när man tar hänsyn till kostnadsutvecklingen, skriver verket i ett pressmeddelande. ”Anslagen ligger kvar på samma nivå som för fyra år sedan”.
Universitetens och högskolornas intäkter för forskning och utbildning på forskarnivå var drygt 25 miljarder kronor under förra året.
– Hittills har de ökningar som gått direkt till högskolorna sedan den förra forskningspropositionen ätits upp av kostnadsutvecklingen. Om man vill öka högskolornas eget inflytande över sin verksamhet är det viktigt att ha detta i åtanke inför den kommande forskningspropositionen, säger Anders Flodström, chef för Högskoleverket.
Försvarshögskolan har fått ny rektor
Mats Ericson, professor i industriell arbetsvetenskap, är ny rektor för Försvarshögskolan. Han tillträdde 11 augusti.
Tidigare har han varit rektor för Gymnastik- och Idrottshögskolan, GIH, och har även varit generaldirektör för Sveriges nätuniversitet samt prorektor för Mitthögskolan.
Under en tjugoårsperiod har han varit engagerad i försvarsmakten på olika sätt, framför allt i kustartilleriet, parallellt med hans arbete inom högskolesektorn, enligt ett pressmeddelande från högskolan.
– Försvarshögskolan får en allt större roll för samhällets utveckling av ledarskap under såväl vardag som kris. Jag ser fram emot att under åren framöver få välkomna allt fler civila studenter och kursdeltagare till Försvarshögskolan, säger han.
Akademiska Hus får ny vd 2009
Mikael Lundström blir ny vd och koncernchef för Akademiska Hus, som för övrigt är Sveriges största fastighetsbolag. Han tillträder 1 januari 2009.
Idag är Mikael Lundström regiondirektör för Akademiska Hus Syd, en tjänst han haft sedan 2005. Han är civilingenjör från KTH och har tidigare bland annat varit vice vd på Jones Lang LaSalle AB.
–Jag är mycket glad och stolt över att få ta över som vd för Akademiska Hus. Koncernen har en ledande roll i att utveckla kreativa miljöer för landets universitet och högskolor. Lokaler och campusområden är en allt viktigare strategisk resurs för lärosätenas långsiktiga utveckling och konkurrenskraft. Våra kunders krav och förväntningar gör att vi kontinuerligt måste vässa vårt erbjudande, stärka konkurrenskraften och bli effektivare. Den spännande utvecklingen ska jag driva vidare, säger han i ett pressmeddelande.
Lund får mest Linnéstöd
I den andra utlysningen av det så kallade Linnéstödet får 20 miljöer 5–10 miljoner kronor årligen under en period på maximalt tio år. Miljöerna representerar alla forskningsområden – medicin, natur- och teknikvetenskap samt humaniora och samhällsvetenskap.
Av totalt 105 sökande får alltså 20 miljöer Linnéstöd, skriver Vetenskapsrådet i ett pressmeddelande i slutet av juni.
Det är andra gången utlysningen görs och liksom förra gången är det Lunds universitet som fått mest. Lund har fått sex ansökningar finansierade, medan Karolinska Institutet och Uppsala universitet fått tre miljöer vardera. Stockholms och Linköpings universitet har båda fått två miljöer finansierade. Chalmers, Göteborgs universitet, KTH och Umeå universitet har fått stöd till en miljö vardera.
Fler studenter börjar i höst – totalt närmare 240 000
Totalt har 238260 personer antagits till höstens universitets- och högskoleutbildningar i det första urvalet, vilket är en ökning med tre procent jämfört med hösten 2007.
Det skriver VHS, Verket för högskoleservice, i ett pressmeddelande i mitten av juli.
88 procent av de behöriga sökande har antagits till något program eller någon kurs, övriga har erbjudits reservplats. 67 procent av de behöriga sökande har kommit in på sitt förstahandsval.
De utbildningar som det är svårast att bli antagen till är i regel samma år från år. Till läkar-, tandläkar- och psykologprogrammen fordras i princip maximal poäng för att bli antagen.
Utbildningar med så hård konkurrens utgör dock bara en liten del av det totala utbildningsutbudet
Teaterhögskolan har fått nya lokaler
Teaterhögskolan flyttade i juni till Valhallavägen 193 (Konstfacks tidigare lokaler). Entré-våningen rymmer en restaurang och två teatrar med foajé och reception.
Utbildningen av skådespelare i Sverige startades av Gustav III redan år 1787. Dagens Teaterhögskola har ett hundratal studenter och ett trettiotal anställda av vilka hälften är fast anställda lärare och hälften gästpedagoger. Ett stort antal lärare, framför allt inom huvudämnet scenisk gestaltning, är verksamma som skådespelare eller regissörer utanför högskolan.
Teaterhögskolan har tre professorer, som alla medverkar i undervisningen – allt enligt uppgifter från högskolans informationsansvariga.
