Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

”Om en innovation inte når marknaden finns den inte”

– Vi arbetar med hela innovationskedjan, berättar Maria Khorsand, koncernchef för SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut sen slutet av förra året. Hon vill att institutet ska vara en stark länk mellan universitetsvärlden och näringslivet för att så många forskningsrön som möjligt ska leda till nya produkter på marknaden. ”Om en innovation inte når marknaden finns den inte”, konstaterar hon.

30 november, 2008
Universitetsläraren

Maria Khorsand har en bakgrund som systemutvecklare och hon har haft höga chefsbefattningar bland annat inom Ericsson och Dell Sverige. Hon är född i Iran, flyttade till USA när hon var 15 år och till Sverige med sin svenska make för drygt 20 år sedan. Hon hade just flyttat till London som vd för ett teknikbolag när hon blev erbjuden att bli koncernchef för helstatliga SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut. I stället för London blev det en lägenhet i centrala Borås och en hel del massmedial uppmärksamhet när det visade sig att endast sju av 183 personer i de 21 största statliga bolagsledningarna har utomnordisk bakgrund – av dessa sju är hon den enda kvinnan.
– Jag är van att vara ensam kvinna med utländsk bakgrund – redan när jag studerade teknik var vi ytterst få kvinnor i klassen. Det är synd att vi inte är fler, många erfarenheter går förlorade på grund av det. Men rekryteringsbasen ökar och jag tror att fler kvinnor vill ställa upp … Jag är en positiv person och jag skulle vilja säga att jag märker en förändring, men det gör jag tyvärr inte och jag kan inte förklara varför det är så, säger hon och lyckas le och se beklagande ut på samma gång.
Maria Khorsand är en livlig men samtidigt mycket fokuserad person, öppen och snabb i associationsbanorna. Van att leda, men också att lyssna. Hon förklarar att hon tycker att det är värdefullt med mångfald på en arbetsplats och SP har många forskare med en internationell bakgrund.
– Mångfald skapar kreativa miljöer, något som är viktigt inom vilken verksamhet som helst. Mångfalden behöver inte bara bestå i att personalen kommer från olika länder, det kan också vara att man gjort olika saker i livet. Erfarenhet gör det möjligt att göra bättre analyser som innehåller fler spår och synvinklar.
Hon tänker efter en stund och kommenterar sen att det kanske låter som ett förenklat resonemang, men det är alltför lätt att bara se svårigheter och då tar man inte vara på fördelarna.
– När SP rekryterar personal ser vi på tre områden: kompetens, erfarenheter och personliga egenskaper. En mångkulturell bakgrund ingår definitivt som en viktig del i detta. Själv kommer jag alltid att vara en persisk, amerikansk och svensk kvinna – det varken kan eller vill jag ändra på.
Förkortningen SP står för det ursprungliga namnet Statens Provningsanstalt som till en början var en myndighet med provningsverksamhet som huvuduppgift. Under 1970-talet utlokaliserades Provningsanstalten från Stockholm till Borås och i början av 90-talet slutade den att vara en myndighet. Med åren har SP utvecklats till att bli ett forskningsinstitut och sedan förra året ändrades namnet till det ganska otympliga SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
– Vi har vuxit kompetensmässigt och vi är verksamma inom hela innovationskedjan – från forskning och utveckling till provning och certifiering. Över 70 procent av vår verksamhet är forskning, utveckling och utbildning, men vårt mål är hela tiden att kunna ta en idé hela vägen till marknaden. Det räcker inte att har gjort en lyckad innovation, den måste användas också.

Bra kontakt med näringslivet
SP har mycket bra kontakt med näringslivet. ”De gillar oss och vet att vi levererar – vi har 9000 olika kunder.” En viktig roll för institutet är att fungera som en länk mellan universitet och näringsliv.
– Vi befinner oss mitt emellan universitetsvärlden och näringslivet – och det är vitsen med vår verksamhet. Vi arbetar med kunskapsspridning. Som ny på området kan jag se att det finns ett behov av en sådan länk och denna funktion blir mer och mer accepterad av våra samarbetspartners. Tillsammans med universiteten kan vi skapa projekt som långsiktigt kan bidra till näringslivet och genom våra kontakter kan vi få med industrin i forskningsprojekt redan från början.
Medan samarbetet med näringslivet handlar om att stödja företagens innovationskraft genom att utföra tjänster inom allt från forskning och utveckling till provning, kvalitetssäkring och certifiering – handlar samarbetet med universitet och högskolor om att etablera starka forskningsmiljöer, att bygga projekt och bistå med forskarutbildning, lärarutbyte och utrustningssamverkan. SP samarbetar bland annat med Göteborgs universitet, Chalmers, KTH, Stockholms universitet och Luleå tekniska högskola.
SP omsätter drygt 750 miljoner kronor om året och ägs till 100 procent av staten genom Näringsdepartementet. Åtta till nio procent av basfinansieringen kommer från staten. Det gör att institutet kan bidra med en del pengar till samarbetet med universiteten – men ofta söker man tillsammans finansiering till exempel från olika forskningsråd och EU.
– Vi vill höja statens andel av vår basfinansiering. Den är mycket låg för att vara ett institut och om vi ska bygga upp en långsiktig kompetensutveckling måste den höjas mer. Vi hoppas att institutens roll kommer att lyftas fram och stärkas i den nya forskningspropositionen. Det skulle innebära att vi skulle kunna ha hårdare fokus på samarbetet med universitet och högskolor, vilket
i sin tur gynnar Sveriges näringsliv.
SP har delat in sitt arbete i åtta tekniska enheter som spänner över stora områden som energi, bygg, elektronik och mätteknik. Fem dotterbolag med specialkompetens inom till exempel ytkemi och livsmedelsteknik ingår i koncernen. SP har kontor och laboratorier över hela landet: från Alnarp till Skellefteå. Utanför Borås är Stockholmskontoret störst.
– Våra dotterbolag har starka varumärken inom de branscher där de är verksamma och koncernen SP har stor bredd i sin verksamhet – den i särklass största i Sverige. Samhället blir allt mer miljömedvetet och komplext och allt oftare behövs olika sorters specialkunskaper i ett och samma projekt. Vi har därför utvecklat profilområden där vi samlar olika sorters kompetens.

Många universitetslärare på SP
Maria Khorsand tar sin nya lägenhet i Borås som exempel på komplexa projekt: den består av en betongstomme, inredningen är av trä och framsidan är helglasad, vissa ytor är målade och den har all upptänklig ny elektronik – och allt är miljöanpassat.
– Till och med kranarna är energisnåla – hela huset ska certifieras. Konsumenterna ställer allt mer avancerade och specifika krav. Ska vi kunna utveckla ett hållbarhetsarbete måste vi ha både bred och djup kompetens.
En stor del av SP:s personal står med en fot i vardera ”lägret” och skapar på så sätt ytterligare länkar mellan universitet och näringsliv. Bolaget har omkring 870 anställda. Många av dem har doktorerat, 90 är professorer eller lärare inom högskolan och ett sextiotal industridoktorander genomgår just nu sin forskarutbildning hos SP. Förra året producerade de över 500 rapporter och publicerade artiklar samt levererade nästan 500 föredrag.
– Allmänheten kanske inte känner till oss så väl, men universiteten gör det. Åtminstone inom naturvetenskaper och teknik – vi är mest tekniskt lagda.
Än så länge har SP inga kontor utanför Sverige, men 19 procent av intäkterna baseras på internationell verksamhet. Här ser Maria Khorsand nästa utmaning.
– Vårt mål är att förhöja våra spetsområden ännu mer. Kompetens, kompetens, kompetens, säger hon och vevar med händerna. Maria Khorsand ser ut att vara mycket nöjd med valet av centrala Borås framför London.

ANKI WOOD

SP Sveriges Tekniska Forskningsinstituts uppdrag
Enligt regleringsbrevet från Näringsdepartementet ska SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut ”… öka den kunskap och kompetens som behövs för att sti-
mulera innovationer, tillväxt och förnyelse i näringsliv och samhälle …”.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023