Det visar Doktorandspegeln 2008, som bygger på en enkätundersökning genomförd av Högskoleverket. Den offentliggjordes i början av juni.
SULF kommenterar:
– Ge handledarna vettiga arbetsvillkor så att de inte tvingas upprepa gamla mönster utan kan göra det kvalificerade arbete de faktiskt vill göra, säger Christoph Bargholtz, ordförande i förbundet.
– SULF kräver att resurser anslås till att förbättra handledarutbildningen, fortsätter han och tillägger att den bör vara obligatorisk för alla som ska handleda doktorander.
I ett pressmeddelande säger förbundet att den mest grundläggande åtgärden är att se till att högskolan blir en attraktiv arbetsplats även för kvinnliga forskare. Karriärmöjligheterna ska te sig lockande för unga kvinnor både när de funderar på att doktorera och när de efter disputationen ska välja arbetsplats.
”Alla inom högskolan: ledningar, professorer och övriga handledare har ett stort ansvar att ta tag i de problem som finns, inte överallt, men på alltför många ställen” skriver förbundet.
Beroende av handledaren
Forskarutbildningen omfattar cirka 17 000 aktiva doktorander. Det är deras arbetsförhållanden som Högskoleverket har kartlagt. ”Syftet är att få en bild av hur doktoranderna upplever forskarutbildningens kvalitet”, skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande. En motsvarande undersökning gjordes också 2003. Forskarutbildningen får ett sammanfattande gott betyg men det finns brister inom vissa områden.
”Kontakten mellan doktoranden och handledaren spelar en avgörande roll för hur forskarutbildningen fungerar. För de flesta doktorander fungerar handledningen bra men 40 procent tycker inte att de har fått tillräcklig handledning.
Dessutom upplever många att handledaren inte visar tillräckligt intresse för deras studier eller ger konstruktiv kritik på forskningsarbetet.
Närmare var femte kvinna och drygt var tionde man uppger att de har varit beroende av sin handledare på ett sätt som känts besvärande.”
Vidare skriver Högskoleverket:
”En annan allvarlig brist är att många doktorander uppger att de inte får tillräckliga kunskaper i vetenskapliga metoder och teorier, som är kärnan i forskning. Många doktorander upplever ett svagt intresse från handledaren för att diskutera dessa frågor. Över hälften av doktoranderna upplever även att institutionsmiljön är mindre kreativ och två av tre anser att de har svagt medinflytande. Dessa brister framkom även i undersökningen 2003.
– Det är allvarligt att de brister som upptäcktes för fem år sedan fortfarande finns kvar. Det är dags att ta forskarutbildningen på allvar och ett första steg bör vara att högskolorna ser över sin handledningsorganisation, menar Anders Flodström, universitetskansler och chef för Högskoleverket.
Drygt 30 procent av doktoranderna oroar sig för arbetslöshet efter examen, vilket är en ökning jämfört med för fem år sedan.
Naturvetarna är den grupp som oroar sig mest. Bland de utländska doktoranderna är oron för arbetslöshet ännu högre.
Läs hela rapporten på www.hsv.se.
