Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Stort möte i Göteborg: Konsekvenser av LAS väckte många oroliga frågor

Vem tar hand om LAS-forskarna? Alla forskare kan inte vara kvar men var inte pessimistiska, det kommer att lösa sig. Så kan man sammanfatta fakultets- ledningens budskap vid ett möte om framtiden för forskare med tidsbegränsade anställningar vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.

1 september, 2008
Universitetsläraren

Fredag 9 maj anordnade Future Faculty ett medlemsmöte med en inbjuden panel av representanter för fakultetsledning och fackföreningar. Den brännande frågan var konsekvenserna av den nya lagen om anställningsskydd, som trädde i kraft 1 juli 2007.
Innebörden i den nya lagen är i stora drag att efter 24 månaders tidsbegränsad anställning under en femårsperiod ska man få en tillsvidareanställning, om inte till exempel högskoleförordningen medger undantag. I diskussionen på mötet framkom att det är cirka 150 forskare som berörs vid Sahlgrenska akademin.
Enligt Future Faculty medför den nya LAS troligen att större delen av ”LAS-forskarna” vid Sahlgrenska akademin kommer att förlora jobbet.
Dekanus Olle Larkö redogjorde för Sahlgrenska akademins inställning. Han ansåg att det nya LAS-systemet var bättre än det gamla och positivt för akademin.
– Vi måste anpassa oss till resten av samhället. Företag anställer trots att de inte vet hur marknaden är till hösten. Det är inte så annorlunda för oss. Jag tror dessutom att människor som är tillsvidareanställda gör ett bättre jobb.
Han ansåg att i det långa loppet är de nya anställningsformerna inte något problem och att medlemmarna i Future Faculty inte ska vara pessimistiska.
– Men under en övergångsperiod är det mera problematiskt. Det kan bli problem för naturvetare som inte har medicinsk bakgrund, medan bristen på läkare gör att de alltid kan få jobb.
Men han trodde att även naturvetare hade en framtid inom vården.
– Det behövs mera personal med naturvetenskaplig bakgrund inom vården, till exempel inom röntgenteknik.

Stabil finansiering
Prodekanus Kajsa Henning Abrahamsson påpekade att ett problem är beroendet av extern finansiering.
– Vi behöver mera pengar direkt från staten, sade hon.
Behovet av en mer stabil finansiering återkom upprepade gånger under mötet.
Samtliga sex prefekter vid Sahlgrenska akademin var närvarande och de flesta av dem menade att tidsbegränsat anställda forskare inte var något stort problem.
– Vi tar tag i det när frågan kommer upp, som en av prefekterna uttryckte det.
En fråga från publiken var vem som ska ta hand om problemet.
– Det behövs en annan anställningspolicy. Vi måste lösa frågan på flera nivåer samtidigt, på nationell nivå och på universitetsnivå. Vi måste tänka mer långsiktigt när vi anställer, inte bara vilka som behövs i forskningsgruppen, utan om personen behövs på institutionen, i Sahlgrenska akademin och vid universitetet, svarade prodekanus Kajsa Henning Abrahamsson.
En röst ur publiken:
– Ni pratar om att det behövs färre forskare vid Sahlgrenska akademin. Vad ska vi göra om vi inte får plats här?
– Vi kan inte anställa alla och det finns en bristande överensstämmelse mellan de som är anställda och de som vi vill ha anställda. Finns det inte jobb för alla anställda får vi exportera folk och vi har inte undersökt alla möjligheter, till exempel hos Astra Zeneca, sade Olle Larkö.
Det hördes tongångar från publiken att facket avskräcker arbetsgivare från att anställa genom att göra det alltför svårt att säga upp anställda.
Ordföranden i SULF:s styrelse i Göteborg, Martin Björkman i publiken, svarade.
– Alla anställningar bör vara tillsvidare, men en tillsvidareanställning är inte för livet, tar anslagen slut så tar jobbet slut. Tillsvidareanställning kostar inte arbetsgivaren någonting. Blir det arbetsbrist är det OK för oss att säga upp folk – om det görs korrekt.
Delar av publiken fortsatte:
– Men det är svårt att göra sig av med folk, turordningsreglerna gör att universiteten inte vågar anställa.
– Det är fel, det är inte svårt och tar inte lång tid att säga upp folk, inte om man har rätt turordningskretsar och gör uppsägningen på rätt sätt, svarade Martin Björkman.

Kan inte planera
Per Moksnes, Institutionen för marin ekologi, berättade om sina erfarenheter från naturvetenskaplig fakultet vid Göteborgs universitet.
– Inom naturvetenskaplig fakultet vill man inte anställa forskare trots att det finns finansiering. Någon måste tala om för fakultetsledningen att även om en forskare blir inLASad genom anslagsforskning finns det inget som hindrar att denne blir avskedad när finansieringen tar slut. Låt oss dra in anslag och forska, anställ oss men sparka oss när pengarna tar slut!, sa han.
Han återkom flera gånger till nödvändigheten att övertyga fakulteten om att det inte är farligt att anställa forskare.
– Det behövs direktiv på universitetsnivå. Informera fakultetsledningarna om att det är möjligt att tillsvidareanställa forskare för kortare perioder.
Moderator Afrouz Behboudi riktade sig till ledningen.
– Vi i Future Faculty är inte pessimistiska, men vi kan inte planera vår framtid. Vi kan ju bli sparkade med kort varsel.
Agneta Holmäng, prefekt vid Institutionen för neurovetenskap och fysiologi, svarade med att tala om vikten att ta hand om anställda.
– Vi har varit dåliga på att ta hand om folk. Vi behöver hjälpa folk att planera för vad de ska göra efter forskningskarriären.
Prodekanus Kajsa Henning Abrahamsson instämde i behovet av individuell karriärplanering.
– Vi måste bli mycket bättre på att ta hand om folk så att de blir tryggare. När situationen ändras måste vi ha en strategi.
Hon betonade också vikten av att ha transparanta kriterier och öppen konkurrens vid anställning.

En bra reform
Publiken frågade Olle Larkö:
– Vad menar du med att det inte är överensstämmelse mellan vilka som är anställda och vilka ni vill ha anställda?
– Vi behöver ha fler fast anställda, så var inte pessimistiska. Jag vill betona att LAS-reformen är en bra reform, den är bra för Future Faculty. Och det är bra att vi dödar myten om det dåliga samarbetet med fackföreningarna, sade Olle Larkö.
Resten av mötet var en dialog mellan Future Facultys medlemmar och fackrepresentanterna.
– En stor del av Future Faculty blir sparkade på grund av ”trygghetslagar”. Vad har ni i facken för policy? frågade moderatorn Afrouz Behboudi.
– I allmänhet är ändringarna i LAS bra och det nya systemet är bättre. Men kom ihåg att det är arbetsgivaren som bestämmer om organisationen av arbetet, inte facket. Vad vi säger är att om en forskare hotas av uppsägning och universitet någon annanstans har en ledig tjänst som passar ska universitetet ge det jobbet till forskaren, sade SULF:s ombudsman Robert Andersson.
Vidare undrade Afrouz Behboudi:
– Får vi assistans av facket att titta på våra kontrakt och så vidare?
Hon understöddes av röster ur publiken:
– Vill ni stödja oss?
Anders Andersson, kanslichef vid Göteborgs läkarförening, talade för alla de närvarande fackföreningsrepresentanterna.
– Kontakta oss om du behöver fråga om kontrakt och annat. Kontakta oss.
Mot slutet av mötet riktade Ian Milsom, prefekt vid Institutionen för kliniska vetenskaper, en uppmaning till de juniora forskarna på mötet.
– Alla kan inte bli kvar vid den institutionen ni är nu. Men ni är mer mobila än ni tror.
Efteråt var åtminstone delar av publiken föga lugnad av beskeden under mötet.
– Lätt för dem att säga att vi ska vara optimistiska och att det inte är några problem. Vi är 150 som riskerar att förlora jobbet.

PER-OLOF ELIASSON

Fotnot
Future Faculty är en organisation vid Sahlgrenska akademin som tillvaratar juniora disputerade forskares intressen, vilka ännu inte fått tillsvidareanställning inom Sahlgrenska akademins grenar medicin, odontologi eller vårdvetenskap.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023