Sofia Larsen ser fram emot kommande forskningspropp

Forskningsproppen kommer att bli en glad överraskning. Utbildningsutskottets ordförande Sofia Larsen är optimistisk inför forskningens och lärosätenas framtid, också de mindre och nya högskolornas. En framtid där universitet och högskolor kan förvandlas till något annat än statliga myndigheter.

Sofia Larsen, centerpartistisk riksdagsledamot och ordförande i utbildningsutskottet, är tillbaka efter föräldraledighet och konstaterar att utbildningspolitiken, som alltid engagerar brett, för tillfället är ett ovanligt hett politiskt område.
– När det gäller grundskole- och gymnasiepolitiken kan man ju också verkligen tala om ett systemskifte.
Nämnda skolnivåer är, som vanligt, mest i fokus i debatt och medier, om man jämför med högre utbildning och forskning. Gällande det sistnämnda kan man, enligt Sofia Larsen, inte heller tala om systemskifte, utan snarare om att alliansregeringen vill åstadkomma ”ett förtydligande”. Men man kan enligt utbildningsutskottets ordförande gott tala om en omvälvande tid, utifrån kommande förändringar och proposition. Sofia Larsen betonar att det är en forsknings- och innovationspropp, i vilken allianspolitiken ska förtydliga en politik för högre utbildning och forskning som ”understryker kvalitet”.

Mångfald lärosäten
Därmed inte sagt att Sofia Larsen tillhör den falang som menar att Sverige, med hänvisning till just kvalitet, inte kommer att ha råd med dagens antal universitet och högskolor. Hennes parti står traditionellt för en betoning av regionalpolitiska intressen, dessutom uppfattar Sofia Larsen det som att debatten har svängt, att diskussionsklimatet inte längre är fientligt eller skeptiskt mot de mindre och nya högskolorna.
– Tvärtom. Numera hör jag aldrig uttrycket ”landsbygdhögskola”. Ska vi klara den ökande globala konkurrensen ska vi ha de bästa studenterna och bästa forskarna, men vi ska inte göra som i Danmark, med en så tydlig delning mellan forskning och utbildning. Vi ska ha en mångfald av lärosäten, alla måste förstås inte vara bra på allt, men alla ska bli bättre på det man redan är bra på, säger Sofia Larsen, som betonar att högre utbildning och forskning, ofrånkomligt, hör ihop.
– Grundhållningen är att tillgänglighet är av godo, men att kvaliteten inte har hållit jämna steg med den kvantitativa expansionstakten. Vi ska också komma ihåg att den rankning som görs – och rankning måste vi ha! – kopplas till kvalitet och samverkan. Jag ser också gärna en rankning, en egen sådan, för studenterna som är till hjälp när de ska välja lärosäte.
– Det måste bli bättre kvalitet i studenternas förutsättningar, framförallt vad gäller antalet undervisningstimmar, men också sådant som exempelvis bostäder.

Enprocentmålet uppnås
Här säger Sofia Larsen att ”kommuner och det lokala näringslivet kanske inte var helt med från början”, men att man nu börjar komma i kapp med ansvar och delaktighet i de nya högskolorna. Sofia Larsen var student i början av 1990-talet och tog så småningom sin fil kand vid dåvarande Örebro högskola, hon har alltså egna erfarenheter av 1990-talets lärosätesexpansion, ”också det en mycket spännande tid”. I riksdagen, där hon sitter sedan 1998, representerar hon Örebro, där kommunens satsning på forskarskolor kan ses som exempel på föredömligt lokalt initiativ som Sofia Larsen vill ha mer av.
Ett stort ansvar för kvalitetsförbättringen vilar dock självfallet på rikspolitiken och den regeringsallians där Sofia Larsens parti ingår, det vill säga ansvaret för att ”penningpåsen” växer, så att kvantitet inte längre står i motsatsförhållande till kvalitet.
– Det är min absoluta förhoppning att det nu kommer mera pengar till högre utbildning och att enprocentmålet (till forskning) uppnås. Regeringen har ju också redan satsat pengar på de utbildningsområden som har lägst prislapp.
Öronmärkning av forskningssatsningar?
– Nja, vi ska satsa på den forskning vi är bra på som kan bidra till att lösa stora samhällsproblem och som är bra för vår konkurrenskraft.
Hon tror vidare att ett nytt resurstilldelningssystem kommer att tillgodose kvalitet, exakt hur systemet kommer att se ut vill hon inte spekulera om, men tror att det system som regeringen föreslår kommer att ligga närmare Högskoleverkets förslag än Dan Brändströms betänkande.
– Basresurser till alla universitet och högskolor ska tilldelas efter studentantal, kvalitet ska premieras, man måste också skapa incitament för ökad samverkan med det omgivande samhället.

”Företagspolitik” engagerar
Vid sidan om utbildning är ”företagspolitik” det område som engagerar Sofia Larsen mest, det är ju också två områden som går att kombinera politiskt, som i strävan efter ökad samverkan mellan lärosäten och näringsliv, inte minst det lokala näringslivet.
– Vi pratar så fint om triple helix (samverkan mellan lärosäten, företag och offentlig sektor), men vi måste på allvar se till att det blir en merit och inte, som det ofta uppfattas, en belastning för högskolans lärare, universitet och högskolor att vara ute i näringslivet.
Hon nämner Högskolan i Jönköping som föredöme, där sju procent av regionens nyföretagande utgörs av studentföretagsamheten.
Sofia Larsen talar också om att det från företagssidan finns en skepsis mot universitet och högskolor, ”man tycker det är en krånglig, konstig värld och drar sig för kontakter”.
När det gäller incitament för företagen att övervinna sin eventuella beröringsskräck med den akademiska världen tror Sofia Larsen att sådana incitament, om inte förr, skapas i samband med de kommande stora pensionsavgångarna, som riskerar att ställa företagen utan exempelvis ingenjörer.
Hon är uppväxt i en by utanför Kumla, en uppväxt präglad av det hon kallar ta-sig-för-mentalitet. Ett annat ord för den entreprenörsanda som i dag också präglar den politiska retoriken och, om Sofia Larsen får bestämma, också utbildningens praktik.
– Intresset för frågorna ökar i riksdagen, fler ser den här kopplingen mellan näringsliv och välfärd, liksom att forskning är bra för tillväxten.
– Entreprenörstänket är på gång inom grundskola och gymnasium, men vi måste tänka mer entreprenöriellt också i den högre utbildningen. Det entreprenöriella tänkandet ska genomsyra allt!

Mindre politisk styrning
Avsikten att förändra tänkesätt skulle kunna uppfattas som lika politiskt styrande som tidigare regeringars betoning av exempelvis genus, men samtidigt har regeringen tillsatt en utredning, den så kallade Frihetsutredningen med direktiv att se över lärosätenas roll och ställning, i förhållande till staten.
Sofia Larsen avstår från att ge bestämt besked på hur hon ser på sannolikheten för att universitet och högskolor knoppas av från staten och förvandlas till något annat än statliga myndigheter:
– Men alliansens grundhållning är att det ska bli mindre av politisk styrning och myndigheter är ofrånkomligen i någon mån politiskt styrda.
Sofia Larsen vill alltså se ökad frihet, i kombination med viss statlig insyn och nationella mål. Hon ser inga problem med den ökade rektorsmakt som det skulle innebära att förvandla universiteten till något annat än myndigheter.
– Jag har mycket stort förtroende för våra rektorer och för den process som nu finns för att nominera nya rektorer, man får se till att de är goda ledare.
Men hon tror alltså att en förändring av universitetens ställning i förhållande till staten är både genomförbar och eftersträvansvärd:
– Som det är nu tycker jag inte att universiteten är tillräckligt självständiga.
Men först handlar det om forsknings- och innovationspropositionen och om pengar.
– Det är en jätteviktig propp, kring tidigare forskningsproppar har det inte funnits det samförstånd som det finns nu, mellan allianspartierna. Och från forskarnas perspektiv hoppas jag verkligen att proppen blir en glad överraskning.

MARIELOUISE SAMUELSSON


Kategorier: Arkiv