Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Debatt

1 september, 2008
Universitetsläraren

Lärarutbildningen är i skottgluggen. Man säger att den inte håller måttet. Folkpartiets Jan Björklund menar att lärarutbildningen visar på sossarnas flumpedagogik under de senaste 40 åren. När Sverige halkar efter i den senaste PIRLS-undersökningen är det den nya lärarutbildningens fel. LR tar sin hand från reformen man stödde 2001. Listan kan göras längre.
Vad består kritiken av? Varför kommer den nu och finns bakomliggande motiv? Jag minns när grundskollärarutbildningen startade 1988 så riktade den offentliga debatten in sig på ”-ikerna” – didaktik, metodik, pedagogik som enbart flum. På 90-talet var det kommunerna som dominerade debatten och den var tvärtom. Lärarutbildningen behövde bättre förbereda lärarstudenterna på det praktiska arbetet i klassrummet. Och nu är det bristen på forskning som lärarutbildningarna anklagas för – trots att staten inte skjutit till några medel sedan 1977 då lärarutbildningen överfördes till högskolan. Idag har en institution på läkarutbildningen mer forskningsmedel och forskarutbildning än hela landets samlade lärarutbildning.

SKOLAN HAR NATURLIGTVIS problem av olika slag och utbildning diskuteras i hela världen. Men på vilka sätt är detta partiskiljande? I Sverige? Löser man frågor genom att kasta skulden på tidigare regeringspartier? Alla de stora skolpolitiska besluten var gemensamma till och med beslutet om Lgr 80. Dessutom – kan problem i skolan direkt härledas till den nuvarande lärarutbildningen som är sju år gammal? Effekterna av en lärarutbildning in i skolans verksamhet är mycket långsam.
Därför krävs en helt annan och mycket mera långsiktigt samhällsanalys när man diskuterar skola och lärarutbildning. Om diskussionen reduceras till kortsiktiga partipolitiska resonemang – ja, till och med populistiska sådana – eller till lärarfackligt revirbevakande skadar den i stället lärarutbildningen. Den kommer att ständigt behöva byggas om och får aldrig chansen att bli så stabil att den kommer på djupet av de viktiga utbildningsfrågorna. Och detta handlar om villkoren för landets största akademiska professionsutbildning.

VAD FORDRAS DÅ av en kvalitativt högtstående lärarutbildning? Vi lyfter fram följande och hänvisar också till EU-kommissionens rekommendationer Common European Principles for Teacher Competences and Qualificatons.
• Utbildningen ska förse skolan med bra lärare. Det innebär att de är kunniga i sina ämnen och att de kan göra undervisningen meningsfull för alla elever så att alla lär och utvecklas. Det ena går inte utan det andra. Att ställa ämneskunskaper mot kunskaper att vara lärare är en kontraproduktiv diskussion som inte leder utvecklingen av lärarutbildningen framåt. Den blivande läraren ska också utveckla en djup förståelse av det samhälle hon verkar i och barns och ungdomars livsvillkor i dagens och morgondagens mångkulturella samhälle.

LÄRARENS ARBETE ÄR komplext och den svenska lärarutbildningen är ur internationell synvinkel ganska kort – mellan 3,5 till 5 år lång. Folkpartiet fokuserar i debatten de gamla lärarutbildningarna mot lågstadiet och mellanstadiet, och de var endast två och ett halvt respektive tre år långa. Den finska lärarutbildningen omfattar fem år.
• Lärarstudenten ska under utbildningen också delta i arbetet i skolan, till exempel en skola som samarbetar med lärarutbildningen som partnerskola. Man utvecklar sitt lärarkunnande över tid och efter sin examen är man i stort ensam i sin yrkesutövning.
• Lärarutbildningen ska vara upplagd för progression, så att de ansvariga kan följa och bedöma studenten på dess väg genom utbildningen. Ingen för läraryrket olämplig student får utexamineras. Detta innebär att de ansvariga lärosätena inte enkelt kan stycka upp utbildningen på olika institutioner utan erfarenhet av lärarkunskapens hela bredd och djup och där progression blir omöjlig. Lärarutbildningen får inte en tillräckligt god kvalitet mot olika verksamhetsområden i skolan – till exempel språkutveckling.
• Under lärarutbildningen ska studenterna utveckla sådana redskap för reflektion över den egna yrkesverksamheten, som ger underlag för en pågående utveckling av både sig själv och sin skola. Det innebär bland annat att lärarutbildningen behöver vara forskningsanknuten och vila i gedigen forskningsbas.

DEN NYA LÄRARUTBILDNINGEN startade 2001. Inga resurser tillsattes heller för förändringsarbetet. Det tar naturligtvis några år innan en så pass stor reform landar. Kommer det att bli annorlunda inför 2010, då alliansen sjösätter sin reform?
De politiska partierna måste samsas om skolpolitiken och därmed också om lärarutbildningen och därmed skapa långsiktig stabilitet. Det är kortsiktiga lösningar att enbart bygga förändring på reaktion mot det nuvarande och att söka lösningar i tidigare strukturer. Lärarutbildningen måste också få medel för forskning och forskarutbildning som är mer än en bråkdel av det som medicin och teknikutbildningar får.

GÖRAN LEVIN
tidigare utbildningschef vid lärarutbildningen
på Malmö högskola
ANN-BRITT WALL-BERSÉUS
förvaltningschef i Lund

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023