Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Viktigt att unga forskare kan agera självständigt

Nu får de unga forskarna chansen i Europa, där åsikter och värderingar bryts mot varandra i ett dynamiskt samspel. Det anser Marja Makarow, tidigare prorektor vid Helsingfors universitet. Hon har nu en nyckelposition i den europeiska akademin. Den första januari i år tillträdde hon en tjänst som generaldirektör för European Science Foundation, ESF.

1 augusti, 2008
Universitetsläraren

Förra året slutade den svenske biokemisten Bertil Andersson som chef. Nu har en annan nordbo och biokemist tagit över. Hennes tjänsterum finns i Strasbourg, där stiftelsen har sitt högkvarter. Ett 70-tal medlemsorganisationer från 30 länder bildar tillsammans ESF.
Marja Makarow disputerade vid Helsingfors universitet i slutet av1970-talet och fortsatte som post-doc vid European Molecular Biology Laboratory, EMBL, i Tyskland. Hon återvände till Finland och blev professor 1998.
– Jag var en hängiven forskare och tillbringade all min arbetstid i laboratoriet. För tio år sedan valdes jag in i det finländska vetenskapsrådet. Jag tyckte genast det var intressant att få vidare perspektiv och att lära mig hur våra skattepengar fördelas.
Därefter valdes hon in i mängder med kommittéer och styrelser. Det blev allt svårare att få tid till arbetet i laboratoriet.
– År 2002 blev jag vicerektor med ansvar för forskningen vid Helsingfors universitet, som har nästan 40 000 studenter. Jag har nu avslutat min karriär som biokemist.

Investera i grundforskning
Marja Makarow har varit engagerad runt om i Europa. Hon har bland annat haft förtroendeuppdrag i Irland, Österrike och Flandern samt varit aktiv i olika internationella organisationer.
Nu är det alltså European Science Foundation som gäller. Förordnandet som generaldirektör är på fem år. Sammanlagt arbetar cirka 130 personer i Strasbourg och Bryssel för att stärka samarbetet mellan lärosäten och över nationsgränser.
– Politikerna måste investera i grundforskning. Grundforskning och inte tillämpad forskning ger banbrytande innovationer och innovationer bygger kunskapsbaserade ekonomier.
I flera länder finansieras forskning utanför universiteten med offentliga medel. I Tyskland finns ett 80-tal Max Planck-institut, i första hand inriktade på naturvetenskap och teknik. I Frankrike arbetar Inserm med biologi, medicin och hälsa.
Flera länder satsar på elituniversitet. I Helsingfors ska tre högskolor slås samman och politikerna hoppas att det nya lärosätet inom några år erövrar en topposition på de internationella rankinglistorna.
– Jag anser att universiteten bör ha en huvudroll. Här bedrivs både undervisning och forskning. Nya generationer studenter får inblickar i och entusiasmeras av de senaste vetenskapliga rönen.

Mentorer, inte bossar
Gång på gång framhåller hon hur viktigt det är att unga forskare får chansen att etablera sig på den vetenskapliga arenan och att deras entusiasm och begåvning utnyttjas.
– För att skapa fruktbara forskningsmiljöer är det viktigt att de unga är oberoende och kan agera självständigt. Starka äldre professorer ska vara mentorer och inte bossar.
Efter disputationen är post-doc nästa steg på karriärvägen. Forskare försöker med hjälp av olika forskningsprojekt meritera sig för att få en tjänst som universitetslektor.
– Därefter går det ofta många år innan någon professur blir ledig. Universitetslektorn tvingas ägna nästan all sin tid åt undervisning. Den anställde måste få mer tid till att forska.
Hon är dock övertygad om att yngre forskare slår sig fram i den europeiska konkurrensen.
– Exempelvis fick de chansen när EU:s European Research Council i slutet av förra året gav pengar till cirka 300 projekt. Behöriga att söka var endast vetenskapsmän som inte varit doktorer i mer än åtta år.

Viktigt att kvinnor får stöd
Marja Makarow är den första kvinna som valts till generaldirektör i ESF, som bildades i början av 1970-talet.
– Inom det fält där jag själv varit verksam har European Molecular Biology Organization, EMBO, gjort en jämförelse mellan manliga och kvinnliga forskare med stipendier för post-doc. Kvinnor befinner sig genomgående längre ner på listan på författare till vetenskapliga artiklar. Kanske kan vi därav dra slutsatsen att de inte kämpar lika hårt som män för att få uppmärksamhet? Det är viktigt att kvinnor får stöd från handledare och att de inspireras av kvinnliga förebilder.
Vad kan då ESF göra för att förbättra jämställdheten mellan könen?
– Vi måste upprätta en jämställdhetsplan för vår organisation för att i en vidare bemärkelse skapa mer likvärdiga förutsättningar för alla. Inom ESF ska vi ha en någorlunda jämn könsfördelning i kommittéer, vid workshops och konferenser.

Hela Norden representerat
Sammanlagt är 77 organisationer medlemmar i ESF. Alla nordiska länder är representerade. De svenska medlemsorganisationerna är Vetenskapsrådet, FAS, Formas, Vinnova samt Vitterhetsakademien och Vetenskapsakademien.
– Lärosäten runt om i Europa har olika traditioner och värderingar. Dessa skillnader gör det vetenskapliga samtalet mer dynamiskt och utvecklande. Exempelvis finns det vid universitet i Östeuropa stora kunskaper i matematik och fysik, som forskare från andra länder kan använda, berättar Marja Makarow.
ESF:s experter granskar mångnationella programansökningar och efter ett godkännande tar organisationen kontakt med berörda länders vetenskapsråd, som själva beslutar om de ska satsa på ansökningarna.
ESF finansierar inte själv forskningsprojekt. Organisationen understöder dock nätverk mellan lärosäten från olika delar av Europa. ESF ger pengar till stipendier, forskarskolor, symposier och konferenser, som är knutna till olika program.
– Deltagare i projekt från olika länder måste träffas regelbundet under arbetets gång. De nationella forskningsråden finansierar inte den delen av arbetet. ESF ger stöd till resor och uppehälle.

Samarbete i LERU
Hon framhåller att ESF bör ha en konstruktiv dialog med företrädare för europeiska lärosäten.
– Det är dock praktiskt omöjligt att ha kontakt med alla universitet. Därför satsar vi på ett utökat samarbete med League of European Research Universities, LERU, där 20 av Europas ledande forskningsuniversitet är med. Sverige representeras av Lunds universitet och Karolinska.
På ett mer övergripande plan initierar ESF en långsiktig strategi för europeisk forskning. I ”Forward Looks” presenteras prognoser för olika forskningsfält, som nationella vetenskapsråd och EU kan utnyttja som kunskapsbank.
Vid symposier och konferenser, arrangerade av ESF, diskuteras generella problem. Företrädare för vetenskapsråd kan utbyta erfarenheter om värdering av ansökningar till forskningsprojekt och karriärvägar på den europeiska lärdomsbanan.
Verksamheten finansieras av medlemsorganisationerna. Budgeten för 2006 var cirka 43 miljoner euro.
– Samarbetet måste intensifieras inte bara inom Europa. Det är nödvändigt att knyta kontakter med Kina och andra länder i Asien. Europeiska lärosäten bör etablera sig i denna del av världen, som verkligen satsar på högre utbildning och forskning, understryker hon.

CURT ISAKSSON

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

Per-Olof Eliasson

Per-Olof Eliasson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023