Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Bevakar högskolan
Sök
Stäng denna sökruta.
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Notiser

1 juli, 2008
Universitetsläraren

20 miljoner till fusion av lärosäten

– Regeringen stöder planerna på en sammanslagning av Växjö universitet och Högskolan i Kalmar. I globaliseringens tid hårdnar konkurrensen om de bästa studenterna och det blir allt viktigare att profilera sig.
Det säger högskole- och forskningsminister Lars Leijonborg i ett pressmeddelande, där regeringen vill uttrycka sitt stöd till fusionen. Ett konkret bidrag är att regeringen beviljat 20 miljoner kronor i extra medel till sammanslagningen, jämt fördelade till de båda lärosätena.
– Regeringen har inga planer på att lägga ned några universitet eller högskolor, men har deklarerat att när initiativen kommer underifrån är vi beredda att ekonomiskt stödja sammanslagningar. Extra pengar kan behövas som ”smörjmedel” i sådana processer, säger Lars Leijonborg.

Sverige får gästprofessur i Peking

Under statsminister Fredrik Reinfeldts Kinaresa i april besöktes också Pekings universitet. Den svenska delegationen fick information om mastersprogrammet i Human Rights och International Law som Sverige finansierar genom Raoul Wallenberg-institutet (RWI), enligt regeringens hemsida.
”Under ett fördjupande samtal på morgonen fick statsministern en chans att diskutera frågor kring mänskliga rättigheter, rättsstat och rättssäkerhet med ett antal studenter på programmet.
Han kunde också meddela att Sverige genom RWI nu kommer att utöka samarbetet genom att finansiera en gästprofessur på programmet.”

Samverkan borde få resurser

De senaste åren har högskolorna blivit allt bättre på samverkan. Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar och Umeå universitet är några av de lärosäten som utvecklats mest, skriver Högskoleverket i ett pressmeddelande om en ny rapport om samverkan.
Men det saknas resurser för ändamålet.
– Högskolorna måste få möjlighet att själva styra över och utveckla sitt samverkansarbete. De bör få anslag liknande dem som ges för forskning och utbildning och som stärker kvalitet och prestation, säger Anders Flodström, chef för HSV.

Uppgiften har tre mål
Samverkansuppgiften är viktig på många sätt och man kan säga att den har tre mål, menar Högskoleverket. Målen är att samverkan ska leda till kunskapsutveckling och tillväxt, till en bättre utbildning för studenterna samt till demokratiutveckling det vill säga högskolornas arbete med forskningskommunikation.
En väl fungerande samverkan med arbetslivet gör studenterna väl förberedda för arbetsmarknaden. Rapporten visar även att det finns ett stort engagemang hos studenter för samverkansfrågor, enligt pressmeddelandet.
Lärosäten som utvecklats starkast sedan motsvarande utvärdering 2004 när det gäller samverkan för kunskapsutveckling och tillväxt är Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar, Malmö högskola och Högskolan i Halmstad.

Alla har utvecklats
För samverkan med hänsyn till demokratiutveckling har den bästa utvecklingen skett vid Mittuniversitetet, Högskolan i Kalmar, Umeå universitet och Högskolan på Gotland.
I stort sett alla lärosäten har utvecklat sitt arbete betydligt när det gäller den samverkan som sker för att få en bättre utbildning, skriver Högskoleverket och har därför avstått från att nämna några särskilda lärosäten.

Öronmärkta pengar
Studenterna i SFS kommenterar rapporten i ett eget pressmeddelande:
– Hur kan HSV vara nöjda när så många studenter fortfarande är missnöjda med kontakten med näringslivet? För att vända trenden behövs det incitament i form av öronmärkta pengar. SFS vill att samverkan ska bli en kvalitetsparameter i det nya resurstilldelningssystemet, säger SFS-ordförande Elin Rosenberg.
– Studenternas anställningsbarhet ökar om de har fått prova sina teoretiska kunskaper i praktiken under utbildningen, det är därför som samverkan är så viktig.

20 yngre forskare får dela på 170 milj kronor

På årets Vetenskapsfestival i Göteborg, med en mängd programpunkter 14–20 april, presenterades också två av de 20 yngre forskare som fått dela på 170 miljoner kronor. Det gäller programmet Framtidens forskningsledare, finansierat av Stiftelsen för Strategisk Forskning, SFF. Varje anslag är på 8,5 miljoner kronor för fem års forskning och inkluderar en ledarskapsutbildning.

188 sökte
Av 188 sökande valde SFF slutligen 20 forskare framgår av ett pressmeddelande från Vetenskapsfestivalen.
Två av de utvalda finns på Chalmers, nämligen Louise Olsson vars forskning handlar om kemisk reaktionsteknik och Andrei Sabelfeld, data- och informationsteknik.
Louise Olsson kommenterar:
– Detta betyder oerhört mycket för mig. Det betyder att jag kan anställa två doktorander och driva vår forskning vidare.
Hon forskar om sätt att minska skadliga utsläpp från dieselmotorer i bilar, lastbilar och tyngre fordon genom att utveckla material i katalysatorer.
Övriga forskare kommer från universiteten i Linköping, Umeå, Uppsala, Stockholm och Lund samt från SLU, KTH och KI.

Fackförbund går ihop

SACO-förbunden Agrifack och Naturvetareförbundet bildar ett gemensamt förbund 1 januari 2009.
– Detta är ett historiskt ögonblick. Nu samlar vi alla naturvetare i ett och samma förbund. Tillsammans blir vi 30000 medlemmar som blir en viktig röst i samhällsdebatten, säger Göran Bäckstrand, ordförande i Agrifack i ett pressmeddelande från Naturvetareförbundet i mitten av april.
Även Madelen Nilsson, ordförande i Naturvetareförbundet ger en kommentar:
– Mycket glädjande. Nu blir vi tillsammans ännu starkare och kan utveckla vår service och roll som rådgivare till naturvetare i olika skeden av karriären, liksom att bli det självklara yrkesförbundet för landets alla naturvetare.
Innan fusionen formellt
kan genomföras behöver Naturvetareförbundet säga ja till Agrifack på sin kongress i oktober.
I det nya förbundet finns yrkesgrupper som till exempel jägmästare, biologer, fysiker, agronomer, dietister, kemister, geologer och datavetar

SU satsar på 23 kvinnliga gästprofessorer

Stockholms universitet, SU, gör en satsning på 23 kvinnliga gästprofessorer under 2008. Professorerna är anknutna till sina respektive värdinstitutioner under en period på 3–6 månader.
Universitetet gör även en särskild satsning på doktorander: 52 doktorander ska rekryteras, bland annat inom kemi och tillämpad miljövetenskap.

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023