Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Ledare

1 juli, 2008
Universitetsläraren

Inför den aviserade forsknings- och innovationspropositionen är forskningen ett hetare ämne än någonsin. Tidningarnas debattsidor är fulla av inlägg, näringslivsföreträdare och politiker tävlar om att poängtera forskningens betydelse. Men bara på denna tidnings debattsidor tar de mest initierade debattörerna, nämligen landets universitetslärare till orda i frågan. Det är naturligtvis ett bra forum: Universitetsläraren har närmast ställning som ett branschorgan. Men debatten bedrivs också långt bortanför dessa sidor, och inte alltid med de mest berördas insiderkunskap.

MAN KAN FRÅGA SIG varför så många medlemmar är tysta i debatten. Beror det på att man inte har något att säga? Sannolikt inte. Beror det på att man inte tycker att man har tid? Möjligen. Eller beror det på att man hoppas att de förtroendevalda i SULF för fram åsikterna?
Det senare är i och för sig sant:
SULF:s förtroendevalda och vi som är anställda för fram förbundets åsikter om forskning och högre utbildning i alla möjliga sammanhang: i möten med politiker, med företrädare för andra organisationer och för näringslivet, med universitets- och högskoleledningar och genom olika inlägg i mediedebatter – se www.sulf.se under Tyckt & Tryckt. Men det räcker inte, det räcker långt ifrån.

DE YTTERSTA BESLUTSFATTARNA i dessa sammanhang är naturligtvis våra valda företrädare i riksdagen. Men dessa intar ju inte sina ståndpunkter hur som helst. Tvärtom är de allra flesta oerhört ambitiösa och försöker lyssna på vad företrädare för olika intressen tycker. Och om då det bara är det fåtal SULF-medlemmar som är förtroendevalda som uttalar sig, så blir vi inte säkert hörda i bruset av alla andra.
Framför allt är näringslivets företrädare oerhört bra på att i olika tonarter framhålla att bara den forskning som direkt är nyttig för dem bör få finansiering. Här finns föga resonemang om bredd i kunskapssökandet, om beredskap för att ta till vara forskning från andra länder eller om forskningens betydelse för grundutbildningens kvalitet. Kommun- och regionalpolitiker uttalar sig också gärna, och helst då med den egna regionens intresse för ögonen.

DET ÄR NÖDVÄNDIGT att universitetslärarna på bredare front deltar i diskussionen, både inom sina respektive lärosäten och i samhället i övrigt. För det är ju trots allt universitetslärarna som är mest initierade i denna fråga.
Debattera i varje tänkbart forum – från fikarummet till fakultetsnämnden till högskolestyrelsen till webforum till debattsidan i din dagliga tidning. Det är inte bara DN Debatt som räknas!

VAD TYCKER DU? Hur ska forskningen finansieras, hur ska medlen fördelas, hur ska den utvärderas? Ska forskningsmedlens tilldelning styra universitetslärarnas anställningsformer? Hur ska forskningsfinansieringen säkra att grundutbildningen vilar på vetenskaplig grund? Ut och debattera!

GIT CLAESSON PIPPING
Förbundsdirektör i SULF

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:
Debatt och krönikor

MarieLouise Samuelsson

MarieLouise Samuelsson-kronika

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 3, 2024
Nummer 2, 2024
Nummer 1, 2024
Nummer 6, 2023
Nummer 5, 2023