Bevakar högskolan
Bevakar högskolan
Det här innehållet kommer från vår tidigare hemsida och kan därför se annorlunda ut. Vi ber om överseende med detta.

Inga högskolenyheter i vårpropositionen

Regeringens vårproposition innehåller inte något nytt för universitets- och högskoleområdet. Det enda konkreta är en upprepning av tidigare löften om forskningssatsningar. – Vår bestämda uppfattning är att också de tidigare utlovade kvalitetssatsningarna inom den högre utbildningen borde realiseras, säger Ann Fritzell, SULF:s chefsutredare.

1 juli, 2008
Universitetsläraren

– Hur stora forskningssatsningarna blir finns det inga preciseringar av i vårpropositionen utan regeringen hänvisar till höstens budgetproposition och den aviserade forskningspropositionen.
– Att det kommer forskningssatsningar är naturligtvis bra, men vi väntar fortfarande på hur stora de ska bli och av vilket slag, kommenterar Ann Fritzell.
Redan i första stycket i vårpropositionens sammanfattning, under rubriken ”Politiska utgångspunkter”, slås det fast att ”utbildning av hög kvalitet måste vara tillgänglig för alla”.
– Trots att man har detta som en utgångspunkt så nämns inte den högre utbildningen något mera i vårpropositionens över 200 sidor.
Däremot aviseras satsningar på skola och förskola.
– Vår bestämda uppfattning är att det nu är hög tid för de tidigare utlovade kvalitetssatsningarna inom den högre utbildningen, säger Ann Fritzell.
Redan inför valet 2006 lovade allianspar-
tierna att det skulle bli satsningar på kvaliteten inom både utbildning och forskning och att man skulle ersätta kvantitetstänkandet med kvalitetstänkande.

Tre sammanfattande punkter
Ann Fritzell sammanfattar i tre punkter vad SULF anser som särskilt viktigt för att höja utbildningens kvalitet.
1. Höjda per capita-ersättningar.
2. Resurser för forskningsanknytning av högre utbildning.
3. Avskaffandet av produktivitetsavdraget.

– De här punkterna finns alla i en eller annan form i Resursutredningens förslag. Så ta fasta på dem och förverkliga dem, uppmanar hon regeringen.
Slopandet av produktivitetsavdraget är en ständigt aktuell fråga för SULF.
– Jag tycker det är viktigt att påpeka att det inte bara är vi som anser detta utan nu har även en statlig utredning föreslagit att avskaffa det.
Det arbetskostnadsindex som används till löneomräkningen för år 2009 är fastställt till 3,12 procent. Eftersom produktivitetsavdraget är 1,98 procent återstår det bara 1,14 procent för lönehöjningar inom den statliga sektorn.
– Om man inte gör någon väsentligt höjning av per capitaersättningarna och inte avskaffar produktivitetsavdraget innebär det att urholkningen av anslagen kommer att fortsätta. Då är det inte fråga om kvalitetssatsningar utan om kvalitetsförsämringar.

Utrymme för reformer
Trots att ekonomin förväntas gå sämre den närmaste tiden så finns det enligt vårpropositionen utrymme för reformer.
– Även om regeringen inte vill precisera reformutrymmet för åren 2009 och 2010 så verkar det finnas ett ganska stort antal miljarder att disponera och man borde därför kunna satsa rejält på högre utbildning. Satsningar på utbildning och forskning är heller inte inflationsdrivande.
Men Ann Fritzell påpekar att det redan finns outnyttjade medel inom högskolesektorn. Riksdagen har anvisat mer pengar till grundutbildningen vid universitet och högskolor än vad lärosätena kan redovisa studenter för. Enligt Högskoleverkets senaste sammanställning som gäller utfallet för år 2007 har man drygt 1,5 miljarder kronor i oförbrukade takbelopp.
Takbeloppen för år 2007 var sammanlagt på 18,76 miljarder kronor för alla högskolor och universitet medan det belopp de kunde tillgodoräkna sig för helårsstudenter och helårsprestationer uppgick till 17,2 miljarder. Skillnaden på mer än 1,5 miljarder kommer inte att utnyttjas.
– Det finns alltså ett relativt stort utrymme att höja ersättningen per student utan att man behöver ta pengar någon annanstans i budgeten. Budgetutrymme finns alltså redan och som det nu är kan lärosätena inte använda de oanvända medlen till annat.
Förra året var motsvarande siffra på överskjutande takbelopp också över en miljard. Av dem använde regeringen 200 miljoner kronor till kvalitetsförstärkningar inom den högre utbildningen, men behöll en miljard som inte kom lärosätena tillgodo.
– Det finns alltså resurser i systemet. När man nu i vårpropositionen skriver om vikten av utbildningar av hög kvalitet hade det varit klädsamt att ta upp frågan om att förbättra kvaliteten också i den högre utbildningen.

Om man tänkt tanken
Under rubriken ”Konkurrenskraftig forskning” i vårpropositionen skriver regeringen ”Goda drivkrafter för forskning och innovationer som kan omsättas till produktion bidrar till tillväxten. Avgörande faktorer för detta är tillgången till högt specialiserad arbetskraft, starka forskningsmiljöer, väl fungerande patentsystem, och starka incitament för företagande och kommersialisering av forskningsresultat.”
– Om man hade tänkt den tanken färdigt så borde man dragit slutsatsen att det också är viktigt med högre utbildning med hög kvalitet. Enligt vårt sätt att se hade det varit naturligt att göra den kopplingen. Den ensidiga satsningen på forskning tror vi inte är optimal, säger Ann Fritzell.

Satsning på utbildning får vänta
Av vårpropositionen framgår det alltså att regeringen enbart tänker prioritera forskning.
– Tyvärr är jag inte förvånad. Det stämmer med vad vi hörde statssekreterare Peter Honeth säga på Universitetslärarstämman i höstas; nu ska regeringen satsa på forskning, satsningarna på utbildning får vänta. Vi menar att man måste göra både och.


PER-OLOF ELIASSON

Produktivitetsavdraget
Den årliga uppräkningen av anslagen inom statlig sektor utgår från löneutvecklingen för tjänstemän inom den konkurrensutsatta sektorn men med avdrag för produktivitetsutvecklingen inom den privata tjänstesektorn, det så kallade produktivitetsavdraget.
Innebörden i produktivitetsavdraget är att högskolan förväntas effektivisera verksamheten på ett sätt som motsvarar rationaliseringarna i det privata näringslivet. Problemet är det inte går att rationalisera undervisning på motsvarande sätt som verksamhet inom till exempel banker och detaljhandel. Och därmed urholkas lärosätenas anslag varje år.

Sveriges förenade studentkårer kommenterar vårpropositionen:
Var finns förslag om lärarledda timmar?
”SFS tycker det är anmärkningsvärt att trots att debatten är het kring kvalitet, och speciellt om antal lärarledda timmar inom högre utbildning, föreslår regeringen ändå inte några förändringar som skulle kunna göra skillnad på det området.
Höstens budgetproposition kommer klart och tydligt fokusera på forskning och innovation, och vårbudgeten hade varit ett bra tillfälle för regeringen att visa att man satsar på det som faktiskt leder fram till högkvalitativ forskning – det vill säga högkvalitativ utbildning och kunskapstörstande studenter.”

Universitetsläraren
Universitetsläraren utformas enligt journalistiska principer och följer mediebranschens publicitets- och yrkesetiska regler. Tidningen har en fri och självständig ställning gentemot sin ägare, fackförbundet SULF.
Ämnen i artikeln:
Dela:

Skicka din debattartikel till redaktionen@universitetslararen.se

Senaste numret
Tidningsarkiv
Nummer 4, 2023